Vad det handlar om

Kvinnopräststriden är i grunden teologisk, och ska därför inte behandlas som en ordningsfråga. Kvinnoprästkonflikten skiljer sig från alla andra teologiska konflikter på dett sättet de kvinnliga prästerna är både  part i målet och föremålet i konflikten. Om konflikten i stället hade gällt om man ska ha en randig eller rutig duk, hade konflikten kunnat lösas genom att välja en enfärgad duk. Men de kvinnliga prästerna är, så att säga, den rutiga duken.

Därför finns inga utvägar ur konflikten. Den ena har rätt och den andra har fel. Det finns teologiska argument för båda sidor. Däremot kan man förespråka någon form av fredlig samexistens, vilket jag försöker göra.

De som försvarar de kvinnliga prästerna med icke-teologiska argument, för de kvinnliga prästerna en otjänst. Man kan inte bemöta påståen det "Bara män är riktiga tomtar" med "Det finns inga tomtar. Nu ska ni hålla sams båda två och låtsas att ni är riktiga tomtar."

Endast genom att  bejaka kvinnoprästmotståndarnas religiösa övertygelse, kan man teologiskt försvara ordningen med kvinnliga präster. Under de 1900 första åren hade kyrkan bara manliga präster. Och det är väl samma tro nu som då? Att avskaffa kristendomen och göra de kvinnliga prästerna till präster i en annan religion, gör inte kristendomen jämställd.

De kvinnor, som har givit sig in i prästyrket, har vetat om att de skulle komma att ifrågasättas. Det minsta man kan kräva av en präst är att han / hon står ut med att bli ifrågasatt. De kvinnliga präster, som inte accepterar att det finns kvinnoprästmotståndare i Svenska kyrkan, borde tänka över sitt yrkesval.  De  borde tänka över vad som menas med ordet "religionsfrihet".

Att veta om att man är ifrågasatt är inte samma sak, som att ständigt bli ifrågasatt på sin egen arbetsplats, år ut och år in. Någon enstaka gång får man väl tåla det, men inte ständigt, år ut och år in. Det finns nyblivna kvinnliga präster, som säger att de klarar det. Får se hur länge... Jo, en del kanske klarar det. Men det kan ingen vara säker på från början. Och är det säkert att den manliga kollegan, som inte tror på kvinnliga präster, klarar det, att ständigt undertrycka sin övertygelse?

Att det kan bli så här, beror intë på att de kollegor, som har en annan övertygelse, är ondskefulla människor, patriarkaliska förtryckare eller stridslystna suffragetter. Orsaken är den jag skrev: Att det inte finns några utvägar. Det går inte att välja en enfärgad duk om man själv är den rutiga duken.

Kyrkan måste säga till på skarpen mot det profana samhället, att inte lägga sig i. Att avstå från att ta ställning för den ena mot den andra, som om den ena sidan vore ond och den andra god. Varför ska man individualisera skulden i ämbetsfrågan, demonisera den ena sidan, när man skyller på "systemfel" i alla möliga andra sammanhang?
 
Genom att utmåla vissa präster, kvinnoprästmoståndarna, som kollektivt onda, har kristendomens fiender lyckats med en enastående propagandkupp: att få en mycket stor del av kyrkans tjänare att tro att kristendomen i grunden är en ond religion, som genom negativt inflytande gör sina egna utövare till onda människor, och därför måste sättas under det profana samhällets ans och tukt, underkastas det profana samhällets värderingar.

Kommentarer
Postat av: Fredrik Olsson

Lars, du avslöjar din fanatism , detta citat:

"Endast genom att bejaka kvinnoprästmotståndarnas religiösa övertygelse, kan man teologiskt försvara ordningen med kvinnliga präster. Under de 1900 första åren hade kyrkan bara manliga präster. Och det är väl samma tro nu som då? Att avskaffa kristendomen och göra de kvinnliga prästerna till präster i en annan religion, gör inte kristendomen jämställd." ger vid handen att inget ska ändras. samhället går vidare men kyrkan ska stå still.

Ok jag är ju inte medlem och ska väl egentligen inte tycka men jag ser glädjande nog att fler och fler lämnar kyrkan, och jag ska med glädje citera ur denna ´blogg ui framtiden för att påvisa kyrkans inskränkthet.

Den enda du skriver om är traditionen och vad som är teologiskt rätt, inte med ett ord nämner du det faktum som resten av samhället för länge sedan tagit till sig, nämligen att det finns lika mycket kompetens hos bägge könen, alla ställen där det finns en jämn könsfördelning fungerar bättre, bevisligen är alltås kvinnoprästmotståndare om inte onda så faktiskt ganska ointilligenta, det handlar om makt Lars, de gamla patriarkatet i kyrkan användet teologiska förklaringar för att inte mista makt, och detta försvarar du, huuuuu vilken mörkerman du är.





2008-10-03 @ 11:15:31
URL: http://olssonstankar.blogspot.com/
Postat av: Lars Flemström

Och jag som trodde att du vill att kyrkan ska stå still! Helst gå bakåt. Men nu tycker du att både samhället och kyrkan ska gå vidare? Resten av samhället har tagit till sig att det finns lika mycket konsekvens hos båda könen. Det vet jag ingen som förnekar.



Men tror du att detta att vara präst bara handlar om kompetens? Vilken kompetens anser du att en präst ska ha? I kyrkan ägnas kulten åt ett "övernaturligt väsen", som ni ateister inte tror på. Det handlar inte om mänsklig kompetens, utan om att Gud använder prästen.



Jag har hört massor med kvinnliga (och manliga) präster i Svenska kyrkan säga "På Jesu Kristi uppdrag förlåter jag dig dina synder." De kvinnliga prästerna verkar alltstå tro själva att de har fått något från Gud, som går bortom mänsklig kompetens.

Tror vi att det finns ett sådant uppdrag, och att det har givits även till de kvinnliga prästerna, då är det verkligen präster!



Den, som förnekar att det finns ett sådant uppdrag, reducerar dem däremot till gycklare, när han kommer dragandes med sina jämställdhetsargument.

2008-10-04 @ 00:10:33

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0