Kyrkvigseln och begreppet "gällande rätt".

I debatten framförs emellanåt påståendet att kyrkvigseln är en relativt ny företeelse, ett resultat av "borgarklassens uppstigande". Denna rättshistoriska missuppfattning används som stöd både för åsikten att vilka konstellationer som helst (inte bara man och kvinna) kan ingå äktenskap, och för åsikten att vi kan avstå från kyrkvigseln. Att kyrkvigseln inte alls skulle vara någon viktig kyrklig handling. Kristdemokraterna och deras medlöpare har lagt sig platt under HomO:s gamla dimridåer. De homosexuella som vill gifta sig samkönat vill naturligtvis inte avskaffa kyrkvigseln. Ombytta roller! Nu fattas bara att homosexuella vill ta emot nattvarden, så kommer kd att lägga lagförslag att avskaffa nattvarden i dess gamla (sakramentala) form, och ersätta den med en minneshögtid över den avlidne Jesus. Jag förväntar mig att samma katolska debattörer, som har stött förslaget att avskaffa kyrkvigseln, även vill avskaffa nattvarden, och ersätta den med en civilrättslig registrering (s.k. motbok) över gjorda inköp  på Systembolaget.

1734 års lag, som formellt alltjämt är gällande lag i Sverige (den är alltså inte upphävd utan ändrad kapitel för kapitel)* är den första allmänna lag som skivits sedan danskarna regerade Sverige. 1686 års kyrkolag var den första kyrkolag sedan den "katolska" tiden. Detta innebär att domstolarna dömde efter kungliga stadgor, sedvanerätt och Bibeln. Viss vägledening söktes i de medeltida landskapslagarna samt Magnus Eriksson allmänna landslag och stadslag (även de medeltida).

Påståendet att kyrkvigseln infördes först 1734 är i princip fel. Det som kallas "gällande rätt" **  fanns - och finns fortfarande i de fall skriven lag saknas. -(1865 infördes principen att ingen får dömas för brott utan skriven lag, men i civilmål är skriven lag fortfarande inte nödvändig för att en domstol ska avgöra ett mål. Kd:s "civilrättsliga registrering" kommer att bli ett gungfly av rättsosäkerhet - ännu värre än förhållandena före 1734.)- Det var hårda straff för äktenskapsbrott, och hårda villkor för den som var född utom äktenskapet, även före 1734. Men en svårare juridisk nöt att knäcka för domstolarna att avgöra om ett par verkligen hade ingått äktenskap.

Att kyrkvigseln fastslogs som det enda lagliga sättet att "fullborda" ett äktenskap i 1734 års lag, motsäger alltså inte att detta var "gällande rätt" även före 1734. Men troligen hade domstolarna möjlighet att "legalisera" ofullständiga äktenskap.

Äktenskapets ingående tänktes inte som idag som en kortvarig "akt" -(där t ex kyrkvigseln är både början och slutet på ingåendet)- utan som en långvarig process, som började med trolovning och avslutades med vigselakten. Därför kunde det finnas ofullbordade äktenskap, särskilt om det fanns barn som avlats i ett trolovnings-förhållande ***.

Kyrkvigseln är alltså ingen nyordning, som infördes 1734, men kyrkvigseln -(och efter 1908 även den borgerliga vigseln)- har alltmer kommit att tränga ut de övriga leden av ingåendet av äktenskap, så att vigseln nu är den enda återstående obligatoriska delen. -(Visserligen är hindersprövningen obligatorisk, men den är ju inte på något sätt bindande, och så bör det förbli. Biskoparna, som vill ersätta kyrkvigseln med en juridiskt bindande hindersprövning, är ute och cyklar rejält. Resultatet skulle bli ännu fler förhastade äktenskap, ännu fler skilsmässor och ännu fler skilsmässobarn, som får växa upp utan sina båda föräldrar. Biskoparna och deras frikyrkliga och katolska påhejare tycker kanske att detta är ett rimligt pris att betala för att slippa homo-äktenskapen. Som jag också är emot, men inte till vilket pris som helst.)-

Under medeltiden var kyrkvigseln en obligatorisk del för fullbordandet av äktenskap. De hedniska sedvanorna med sängledning etc levde kvar, och uppfattades av många som fullbordandet av äktenskapet, varför de struntade i kyrkvigseln. -(Och så kommer det bli även med kd:s civilrättsliga registering. När kyrkvigseln blir en juridisk nullitet, kommer nog många att åka på smekmånad direkt.)- Detta ledde tidvis till katotiska förhållanden, speciellt inom det arvsrättsliga området, varför kyrkan tvingades legalisera ofullbordade äktenskap i efterhand. Såvitt jag vet utan stöd i någon lag.

Om vigseln förrättades på pastorsexpeditionen, på kyrktrappan eller inne i kyrkan, saknar betydelse för vigselns giltighet som rättshandling. Det visar snarare på vigselns teologiska betydelse, att kyrkan såg vigseln som en förutsättning för att få berträda kyrkan, speciellt om bruden inte var oskuld.

Samma sak var det med dopet. Man fick inte föra fram sina odöpta barn till altaret, som idag. Själv är jag döpt längst ner i kyrkan, enligt den långt in på 1900-talet bevarade medeltida seden.

______________________

*) Det finns bara en enda bestämmelse kvar, som fortfarande har samma lydelse som 1734. Det är den s.k. tvesalalagen, som reglerar vem som är rättmätig köpare /ägare, om någon har sålt samma vara till två olika köpare.

En del bestämmelser från 1734, och även en del senare bestämmelser, är formellt upphävda i samband med att de har ersatts av nya lagar. Andra bestämmelser är inte formellt upphävda, utan finns med i bakgrunden, och kan därför komma till användning om de nya lagarna inte ger tillräckliga svar. Vid lagkonkurrens (d.v.s. om olika lagar strider mot varandra, har nyare lag som regel företräde framför äldre lag, om inte den äldre lagen är en överordnad lag. Grundlagarna är överordnade vanliga lagar (exempelvis är religionsfriheten överodrnad anti-diskrimineringslagarna), vartill Europakonventionen är överordnad de nationella grundlagarna. Många av de argument som används mot "konservativa" kristna i Svenska kyrkan är juridiska lågvattenmärken. Å andra sidan har de "konservativa" delvis sig själva att skylla, när de går på vilka pseudo-juridiska argument som helst.
 
**) "Gällande rätt" är det som faktiskt gäller, den praxis som har lagts fast av domstolarnas domar. Denna praxis kan ibland avvika från de skrivna lagarnas bokstavliga betydelse, enligt vardagligt språkbruk. Många anklagelser, som riktas mot "konservativa" präster i Svenska kyrkan, för att inte följa "lagen" är falska, och bygger alltså på angriparnas egna feltolkningar av vad som gäller, vad som är gällande rätt.

***) En jämförelse mellan vigseln som rättshandling och avtalslagens bestämmelser om slutande av avtal, samt olika sätt att ingå avtal, finns i inlägget Myndighetsutövning? (Länk finns i spalten till höger), bl.a. förklaras begreppet "realhandling". Innan skriftspråket fanns, fanns naturligtvis inga skrivna rättshandlingar. Muntliga rättshandlingar var (och är´) osäkra, eftersom det kan vara svårt att efteråt minnas exakt vad som sades Hur vanligt är det inte delade meningar om vad som har överenskommits muntligt... Ofta är det svårt att efteråt reda ut vad som bara var ett förslag och vad som man kommit överens om. Ofta förstärks överenskommelsen med att vissa rituella ord uttalas, eller genom en symbolhandling, t ex ett handslag. Det vore en skam om inte Svenska kyrkan klarar av att föra traditionen vidare, om de kyrkliga handlingar som markerar att ett äktenskap verkligen har ingåtts, skulle bli en juridisk nullitet.  


Kommentarer
Postat av: Leif Ekstedt

En juridisk nullitet?- det är ju det att Svenska Kyrkan inte anser ett ingånget sekulärt registrerat

är värt att välsigna? Eller är det det?

2009-02-16 @ 15:58:20
URL: http://stnkavtvivel.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0