Fredspris





Om det funnes ett musikpris, ska jag ha det, eftersom jag har skänkt bort min gamla blockflöjt. Lite mindre oljud i världen.


Sverige valde en ny kung i början av 1800-talet, en riktig krigare. Nu skulle Finland återtas, tänkte svenskarna. Men de som tänkte så alltför hörbart, satte den nye kungen i fängelse. Stilenligt hade han inlett sin bana som svenskt statsöverhuvud med att kasta in den svenska armén i kriget mot sitt eget förra hemland. Med minimala svenska förluster, ty den nye kungen var en försiktig general, fick Sverige vara med och diktera fredsvillkoren. Och vilken fred, det blev. I augusti i år firade vi 200-årsminnet av det sista slaget på svensk mark. Och om fem år firar vi 200-årsminnet av just det slag, som gav oss denna långa fred.


Redan under sin tid i fransk tjänst hade Bernadotte gjort sig känd för att hellre försvara det som han redan hade erövrat, i stället för att göra nya erövringar. I det avseendet var han Napoleons motsats. Napoleon fick ett snöpligt slut, men Bernadotterna sitter alltjämt säkert på Sveriges tron.


Frågan är dock hur Obama ska vinna krigen, så att det verkligen blir fred i världen. Kd:s rättspolitiska talesman Peter Atlhin är indignerad för att hans klient Mechti Ghezali har anklagats för terrorism för att sedan skickas tillbaka till Sverige utan att anklagas för något annat än brott mot de pakistanska visumreglerna. Den pakistanska armén förbereder en storoffensiv mot det område på gränsen till Afghanistan, som Ghezali och hans sällskap var på väg till, ett område som kontrolleras av talibanerna. Mest varje dag dödas tiotals pakistanier i talibanernas olika terrordåd.

Och i Afganistan har nu en tredje svensk FN-soldat sårats i strider med talibanerna. Athin får väl tala med sina partikamrater i regeringen. Skicka in de svenska FN-soldaterna i Pakistan, med order att gripa den pakistanske inrikesministern och ställa honom inför svensk domstol för brottet falsk tillvitelse mot Ghezali.


Denna Ghezali är verkligen otursförföljd. Förra gången har var utomlands råkade han spela fotboll helt ensam på ett slagfält. Och nu har han uppträtt som papperslös flykting i ett land, som står på randen till inbördeskrig. Vem vill inte fly från den svenska tristessen? Inte ett riktigt krig på svensk mark under hela 200 år!


Varför inte skicka Althin till Pakistan som medlare mellan talibanerna och den pakistanska regeringen?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0