Har man rätt att tala om för andra hur de ska leva?

 
Nykterhetsrörelsen satsar på alkoholfria nöjen för att visa att man kan ha roligt utan alkohol. Är det ett sätt att tala om för  andra hur de ska leva?
 
 
Det märkliga är att de som säger att det får man inte göra, gör det särskilt ofta. Hur många menade inte att förre s-ledaren Håkan Juholt handlat fel, trots att han varken hade begått något brott eller brutit mot riksdagens regler. Han hade ju t.o.m. skrivit på hyresavierna att de var två, som bodde i lägenheten. Om någon hade gjort fel, så var det väl riksdagsförvaltningen? Handlade det då om att han tjänade för mycket? Nej!
 
Ytterst handade det om att han bodde tillsammans med sin fästmö, i den lägenhet som tidigare varit enbart hennes. Men ytterst ytterst handlade det om något annat. När han träffade henne, borde han ha tänkt på att han kanske var en blivande partiledare och fimpat henne direkt. Dessutom hade han skiljt sig  från sina barns mor och inte gift om sig med den nya kvinnan.
 
Tänk er bara att en statsminister hade flyttat in i Sagerska palatset med en kvinna, som han inte var gift med. Och visst rasade väl väljarstödet för Moderaterna en aning när Fredrik och Filippa Reinfeldt separerade? Det är nästan som om kungen och drottningen inte hade varit gifta. Eller om kronprisessan och hennes gemål hade fått barn innan de hade gift sig.
 
Ett annat exempel är den dåvarande justieministern Laila Freivalds lägenhetsaffär. Samtidigt som en ny lag förbereddes i justitiedepartementet, vilken skulle förbjuda omvandling av hyresrätter till bostadsrätter, deltog Freivalkds själv i en sådan omvandling. Hon ville inte bli hyresgäst hos sina grannar.
 
Och så har vi Raineraffären i början av 1980-talet. Som justitieminister borde han inte äga en stor aktiepost, så han sålde den och slapp en del av realisationsvinsten genom ganska normal skatteplanering. Drevet tvingade honom att avgå. Palme skaffade ett nytt jobb åt honom som domare i Högsta domstolen. Drevet tvingade bort honom därifrån också (Har inga andra höga domare skatteplanerat?), vilket kom att leda till hans död.
 
Moralismen blev hand död! Drevledaren själv, Göran Skytte, är idag en frälst kristen som månglar biblar till stormrika skeppserdare som harvfler biblar än de behöver. Och som erfaren journalist och opinionsbildare  tjänar han pengar på sin frälsning. Han har t.o.m. i en av sina böcker offentligt erkänt sin värsta synd. Med någon spanjorska. Rainer-affären, då?
 
Nä, det var väl bara ett "jobb". Hur man tjänar pengar, spelar tydligen mindre roll än hur man blir av med dem? Många fattiga har fått erfara att det är ett "brott" att vara fattig. Det är man ju för att man inte var tillräckligt smar, eller hänsynslös, när man hade chansen.
 
Hur många lägger sig inte i hur den snabbt växande gruppen ny-fattiga i dagens Sverige lever? Har de inte sig själva att skylla? Är det inte blomstertid för fariseismen?
 
Får man lägga sig i, hur andra lever?
 
Har inte en nykterhetsförening rätt att kräva av sina medlemmar att de ska vara nyktra?
 
Har inte en veganförening rätt att kräva av sina medlemmar att de ska avstå från att äta kött?
 
Det gäller förstås de egna medlemmarna. Men har de även rätt att propagera för sin livsstil bland andra?
 
Alla uppskattar det inte. Men var går gränsen? Helnykterister är väl för övrigt ett släkte som fått utstå mycket hån för sin helnyktra livsstil och för sina försök att sprida denna tilltill andra.
 
Med fariseism menas det att man kräver en form av laglydnad, som den fattige inte kan uppfylla, såsom att skänka mycket pengar till de fattiga (syndarna) eller att arbeta på vilodagen. Fariseerna var de främsta moståndarna till Jesus. Rainer drabbades av en omvänd form av fariseism.
 
Ja, se pengar är ett bekymmer för både fattig och rik!
 
 
.
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0