Homofobi-fobi?

En fobi är, som bekant, en obefogad eller kraftigt överdriven rädsla för något. Att ordet fobi har kommit att användas som synonym till fientlighet är ett exempel på begreppens föränderlighet. För att inte säga språkets förfall. Homofobi har länge nog varit ett sätt att stämpla meningsmotståndare i diskussioner om homosexualitet som sjuka. I kölvattnet har vi fått nya fobier, såsom xenofobi, islamofobi och till och med kristofobi. År det inte snart dags att lansera begreppet homofobi-fobi, som benämning på personer, som ser fientlighet mot homosexuella bakom varje försök till diskussion om homosexualitet eller om någon homosexuell person?
 
På denna och på en annan blogg har jag drivit tesen att Thomas Quick /Sture Bergwall inte hade dömts för åtta mord om han inte hade varit homosexuell. Om jag har rätt i detta, och det har jag säkert, har jag försökt dra fram i ljuset en tidigare nästan osannolik diskriminering av homosexuella inom psykvården och rättsväsendet. De läkare och psykologer som har konstruerat en seriemördare, den åklagare som har väckt åtalen, och de advokater som har kvitterat ut miljonbelopp i arvoden utan att försvara sin klient, kan ju inte ha varit ovetande om Quicks läggning.
 
Domstolarna, som har dömt utan bevis, och har bortförklarat detta genom fiffiga formuleringar, kan knappast heller ha varit ovetande om läggningen. De har ju haft tillgång till en personbeskrivning. Domstolarna har åsidosatt den bevisvärdering, som de ska göra, eftersom Quick är homosexuell, och dömt på grund av gamla synder och  /eller hyenejournalistisken i media. Det förekommer tydligen titt som tätt att svenska domstolar underlåter bevisvärderingen, och inte bara när det gäller homosexuella.
 
Vid den här tiden, när domarna föll, var det en vanlig (van-) föreställning att det finns ett kausalsamband mellan homosexualitet och pedofili. Och Quick hade ju tidigare dömts till rättspsykiatrisk vård för pedofila (?) brott, som han emellertid inte har återfallit i. Diagnosen hade överklagats till Socialstyrelsen, som hade upphävt densamma. Den felaktiga diagnosen om en allvarlig form av pedofili kan ha medverkat till de felaktiga morddomarna. Tanken har varit att homosexuella har lätt att begå pedofila handlingar. I Quicks fall verkar dessa snarare ha utlösts av drogmissbruk än av läggningen.
 
Med kausalsamband menas orsakssamband, att A leder till B, och alltså inte endast ett statistiskt samband. Att B är vanligt i samband med A (statistiskt samband) behöver ju inte betyda att A är orsak till B. Quick var 18 - 19 år då de pedofila brotten, som bestod i att han hade "antastat" pojkar under 15 år, ska ha begåtts. Var brottsoffren i detta fall barn eller pojkar i nedre tonåren? I båda fallen förstås olagligt, men var det dessutom "sjukt"? Det är väl inget märkligt att intresset hos en lagöverträdare (vid överträdelse av 15-årsgränsen) riktar sig mot det egna könet om lagöverträdaren är homosexuell, och mot det andra könet om han är heterosexuell?
 
Nog kan man tala om homofobi (obefogad rädsla för homosexuella) hos läkare, psykologer, åklagare, advokater, domare och nämndemän, om de tror att homosexuella är mer predestinerade att begå sexuella brott än heterosexuella?
 
Detta är något helt annat än en teologisk diskussion om huruvida det är Guds mening att homosexuella ska gifta sig eller om äktenskapet bara är menat för personer som kan bli föräldrar till biologiskt avlade barn, som de har avlat tillsammans? De flesta äldre personer, som numera tycker att det är okej med samkönade äktenskap, har någon gång i livet varit av motsatt uppfattning.
 
Att man då inte har velat tillerkänna homosexuella par samma likhet inför äktenskapslagstiftningen som heterosexuella par, innebär inte alls att man har ansett att homosexuella inte ska ha samma rätt till likhet inför lagen som heterosexuella i brottmålsrättegångar, t.ex. att det är okej att domstolar struntar i bevisvärderingen för att den misstänkte är homosexuell. Att utan kännedom om en persons åsikter tillvita en person åsikten B, för att han har åsikten A, kan också vara ett utslag av fobi, t.ex. homofobi-fobi. På en annan blogg har en person, som varit engagerad för samkönade pars rätt att gifta sig skrivit:
 
"Och så blir jag för ovanlighetens upprörd, detta när jag läser hur du försöker skapa någon slags sjuk koppling mellan HBT-rörelsen och Thomas Quick. Skulle det att han betraktats som massmördare på något sätt vara kopplat till en homosexuell läggning? Och vad har t ex Pride med Thomas Quick att göra?
Dina resonemang är lika bisarra som om jag skulle kräva att du som heterosexuell skulle uttala dig varje gång en heterosexuell massmördare diskuteras."
 
Skribenten verkar utgå från att Quick är en massmördare för att han har betraktats som en massmördare. Skribenten har i en senare kommentar förtydligat:
 
"Jag tror inte att många delar din syn att homosexualiteten är orsaken till hanteringen av rättsprocesserna kring Thomas Quick. Dina privata teorier är inte underlag nog för att förvänta sig att Pride ska ta upp den här påstådda kopplingen mellan homosexualitet – seriemord – rättsprocesser."
 
Jo, jag förväntar mig faktiskt att fallet tas upp i nästa års Pride-vecka. Om så ej sker kan man inte anse att HBT-rörelsen kämpar seriöst för homosexuella rättigheter, utan att man bara sysslar med fientlighet mot religionen och religiösa. Att fallet Thomas Quick inte var med i årets Pride-vecka kan bero på att han inte hade frikänts för alla morden, när årets Pride-vecka planerades. Hur hade man ställt sig om han hade friats för sju mord men inte för det åttonde mordet? Skribenten har förtydligat ytterligare i ännu en kommentar:
 
"Inte med ett ord har jag uttalat en åsikt att Thomas Quick skulle vara skyldig till de här brotten. Jag vänder mig emot en komplett obevisad spekulation om att Thomas Quick skulle dömts ”mildare” om han varit uttalat heterosexuell. Thomas Quick är ett specialfall i svenskt rättsväsende, och det är farligt att bygga teorier på enstaka specialfall."
 
Skribenten röjer här att han faktiskt anser att Quick är skyldig till morden. Jag har inte påstått att Quick har dömts till en svårare påföljd för de påstådda morden än en heterosexuell massmördare. Skribenten utgår från att jag har skrivit om fallet Thomas Quick för att skapa någon koppling, som andra inte redan har skapat, mellan homosexualitet och mord, och att mitt krav på likhet inför lagen i brottsmålsrättegångar - även för homosexuella - inte skulle vara seriöst menat. I själva verket var jag tidigt ute med att förespråka likhet inför lagen mellan samkönade och särkönade par även i äktenskapslagstiftningen, dock utan vigselplikt för religiösa vigselförrättare.
 
Det är väl detta, att jag inte velat gå hela vägen och ställa profan lagstiftning över religionsfriheten, som ligger bakom attackerna mot mig (som kommit även från en annan person). Har man åsikt A har man åsikt B. Det är detta som jag kallar för homofobi-fobi. Jag har svarat:
 
"Thomas Quick hade inte dömts alls för så många mord, troligen inte ens för något mord, om han hade varit heterosexuell. Man har använt samma psykologiska förklaring till den påstådda mordorgien, som jag tidigare har läst om i litteratur, som handlat om att ”bota” homosexuella – som om homosexualitet vore en sjukdom. Dags att dra upp huvudet ur sanden och inse vad vanföreställningar om homosexualitet kan ställa till med."
 
Hur kan skribenten för resten veta att detta är ett enstaka specialfall, att inte fler homosexuella har blivit dömda när heterosexuella hade blivit frikända på samma material? Att även heterosexuella kan ha blivit dömda för brott som de inte har begått för att de har tillhört någon minoritet, eller bara har dömts av media innan domstolen har dömts, gör väl inte saken mindre allvarlig? Jag begär dock inte att Pride även ska ta upp frågan om oskyldigt dömda heterosexuella minoriteter.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0