Inte ens en enspaltare om det verkliga hotet mot yttrandefriheten

För bara några dagar sedan intog Boko Haram, som är en av många underorganisationer till al Qaida en militärbas i nordöstra Nigeria. Militärbasen, som försvarades av soldater från tre afrikanska länder intogs efter en flera timmar lång eldstrid.
 
Att Bokom Haram kan ta över en militärbas på det här sättet tyder på att Boko Haram har en betydande krigspotential. Med detta ord menas alla de resurser, från livsmedel till vapen, som behövs för att föra krig. Till skillnad mot rena terroristattacker mot relativt oskyddade mål, som attacken i Paris igår, kan endast den som kontrollerar ett större landområde, förfoga över en tillräckligt stor  krigspotential för att kunna utkämpa ett sådant krig som det i norra Nigeria.
 
Dessa krigare har gjort sig kända för att förstöra  byar och driva människor  på flykt. Somliga flyktingar kommer ända hit. För att nå fram till Medelhavets sydkust, måste de ha passerat genom terroristkontrollerade områden. Vilka är flyktingsmugglarna? Efter att ha plundrat privata hus och buriker, har terroristerna lagt beslag även på de pengar, som flyktingarna fått med sig. Terroristerna har tidigare gjort sig kända för att  mörda skolpojkar och föra bort unga flickor från skolorna.
 
Ingen vet var flickornas finns nu. De kan hållas som glädjeflickor i boko haram-krigarnas viloläger långt borta från slagfälten eller lever som i tvångsäktenskap med dessa. Vilka flickor, som blir vad, beror med stor sannolikhet på vilken religion de har. Är de muslimer eller går med på att konvertera till islam, så är det nog tvångsäktenskap som gäller. Detta visar erfarenheterna från de IS-kontrollerade områdena i Syrien och norra Irak, där den religiösa minoriteten yasidier behandlas allra sämst.
 
Be till den heliga Lucia (eller direkt till Gud, om du inte tror på helgons förbön)* för de tvångsgifta och tvångsprostituerade. Läs mina inlägg om helgonet Sankta Lucia. Dessa flickor har absolut ingen yttrandefrihet själva.
 
Jag är uppriktigt sagt skakad och chockad av det hemska terroristdådet i Paris. Fyra satirtecknare, sex andra journalister och två poliser. En tredje fransk polis har dödats, men det är oklart om detta mord har något samband med terroristattacken mot satirtidnigen. Denna våldsamhet. Så många döda i en enda attack. Hur terroristerna väljer ut sina offer. Men handlar det bara om yttrandefriheten eller om någonting ännu större? Har kriget nu förtss över på europeisk mark?
 
Är vita journalisters yttrandefrihet mer värd än svarta skolflickors? Nu ikväll kom dock en liten nyhetsnotis om Bokom Harams fortsatta framfart. Ytterligare 16 städer och byar har erövrats och hundratals människor dödats. Jag har under dagen diskuterat genom kommentarer på en annan blogg, men bloggägaren tycker att man inte ska "spekulera" om ett eventuellt (allt mindre eventuellt och allt mer sannolikt) samband mellan dådet i Paris och terroristernas landvinningar i Mellanöstern och Afrika. Vill man på detta sätt varna EU för ett militärt ingripande?
 
Sedan har vi förvisso också frågan om rätten att kränka och såra andra människor, bland annat genom att skända det som de håller hemligt. Men nog tror jag att det är en ännu värre skymf mot profeten Muhammed att mörda i hans namn än att avbilda honom som en hund.
 
Lars Vilks, som gjort M-hundteckningarna har fått framträda i TV och uppmanat alla tidningar etc att publicera bilderna för att muslimerna ska bli lika avtrubbade som vi kristna, när det som vi håller heligt skändas. Man försöker avfärda dådet i Paris som ett  "vansinnesdåd" av troende personer som har överreagerat. Men det handlar snarare om personer utanför samhället (även utanför det muslimska samhället), som tagit mördandet på entreprenad. Så här gör inte människor, som har blivit sårade i sin religiösa tro
 
_________
 
*) I Uppsala mötes beslut 1593, som är en av Svenska kyrkans bekännelseskrifter, "förbjuds" bön till helgon. Motiveringen ter sig något märklig för en nutida kristen: Vi vet inte om helgon hör bön. Och även om de hör bön, vet vi inte om de lägger fram våra böner till Gud. Att vissa personer blir helgon förnekas däremot inte. Detta bekräftas dessutom i den då nya översättningen till svenska av Luthers lilla katekes 1878. Personlig tror jag att Gud hör bön, oavsett om bönen riktas direkt till honom eller via något helgon.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0