Håkan Juholt om nya lögnanklagelsen: ”Jag uttryckte mig medvetet lite drastiskt”

Rubriken är direkt hämtad från Expressen-reportern Niklas Svenssons blogg. Han är enligt min mening Sveriges sämsta journalist. Men även en blind höna kan hitta ett korn. Jag fortsätter att citera från Svenssons blogg:

"Jag talade med Juholt i telefon strax före klockan 17 i dag – och då sa han bland annat:
-
Jag uttryckte mig medvetet drastiskt för att belysa det som faktiskt är regeringens och därmed svenska folkets problem, att de har slagit igen dörren i ansiktet på oss socialdemokrater när det gäller försvars- och säkerhetspolitiken.

Är det okej att inte tala sanning då?
- Jag ser gärna drastiska ordval som en förhandlingsinvit. Vi är alltid beredda för landets bästa att göra blocköverskridande överenskommelser.

Du tänker inte be om ursäkt?
- Nej, verkligen inte.

Juholt – som tidigare i dag gjorde en ny säkerhetspolitisk analys under Folk och Försvars rikskonferens – menar att försvarsminister Sten Tolgfors borde kommenterat den istället för hans uttalande om Sverigedemokraterna:
- Men min nya analys ligger på en för hög nivå helt enkelt, och då väljer den moderata försvarsministern att blogga om detaljer.

- Självklart vet också jag att Sverigedemokraterna inte satt i riksdagen den förra mandatperioden. Det är så lågt, det är så dåligt och dumt av försvarsministern att påstå något annat. Det visar på vilken nivå han lägger försvarsdebatten."

 Rulla tillbaka till mitt inlägg på den här bloggen "Vad sa Juholt i Sälen?" Juholt sa ALLTSÅ INTE att regeringen har "gjort upp" med SD om försvarspolitiken. Niklas Svensson har citerat Juholt helt rätt (kanske p.g.a rädsla att Juholt spelat in samtalet?), men likafullt påstår han början av sitt blogginlägg att 

"Håkan Juholt talade inte sanning när han på en pressträff tidigare i dag hävdade att regeringen och Fredrik Reinfeldt gjort upp om försvarets personalförsörjning med Sverigedemokraterna. Men trots det felaktiga påståendet vägrar han backa."

Juholt hade alltså inte använt uttrycket "gjort upp" och därmed är det försvarsministern "Tomhylsan" Tolgfors och Niklas Svensson som ljuger. Varför skulle Juholt backa från ett uttalande som är tillspetsat men inte en lögn?

Men de verkliga ynkryggarna i sammanhanget är de socialdemokratiska VU-ledamöter, som utnyttjade Tolgfors' lögn till att hugga sin partiordförande i ryggen. I stället borde de ha hängt på Juholts uttalande och förklarat vad som hade hänt med försvarspolitiken i riksdagen. Juholt har varit som en general utan trupp, för truppen har gjort myteri. Detta har naturligtvis sänkt hela socialdemokratiska partiet och blivit en fjälder i hatten för Tolgfors.

Jag har granskat flera av Juholts kontroversiella uttalanden. Och i samtliga fall har han haft rätt. Det finns teknik för fungerande bredband, mobiltelefoni och trygghetslarm i glesbygd. Det kostar inte 400 miljoner att reglera elmarknaden. Elbolagen tar överpriser på sammanlagt flera hundra miljoner från vanliga elkunder. Det berättade energimarknadsminister Anna-Karin Hatt, c, i radion i morse. Regeringen kan nu ensam ta åt sig äran av att en utredning har tillsatts.

Felet är ytterst att VU-ledamöterna har fallit i trance för de borgerliga ministrarna, som om de vore de verkliga sanningssägarna. Det har nog fraterniserats lite för mycket över partigränserna under årens lopp. Det har varit för lite omsättning bland ledande politiker. Och de nya, som skulle komma in,  kom ju inte in på grund av valnederlagen.

Läs Juholts viktiga säkerhetspolitiska tal i Sälen:

http://www.socialdemokraterna.se/Media/nyheter/Juholts-tal-vid-Folk-och-Forsvars-konferens/

Med sin dravel-journalistik har Niklas Svensson - med bistånd från både regeringen och sossarnas eget VU med alla sina "läckor" tystat två angelägna debatter:

1. Hur regeringen har förvandlat vårt militära försvar till en försvarspolitisk lekstuga efter Mikael Odenbergs (m) avgång från posten som försvarsminister 2007. Odenberg avgick i protest mot sin egen regeringschef.

2. De verkliga säkerhetspolitiska hoten mot Europa idag. Läs Juholts Sälen-tal!


Den långa färden utför




Beklagar att diagrammet är så otydligt. Det visar valresultat för Socialdemokraterna i riksdagsvalen 1925 - 2010. Längst ner, under årtalen visas på en horisontell linje vem som var partiledare. Socialdemokraternas bästa valresultat någonsin var under krigsåret 1942, då Per-Albin Hansson, s, ledde en samlingsregering. Det näst bästa riksdagsvalet var 1968, då Tage Erlander, s, var statsminister. Han avgick 1970 och ersattes av Olof Palme.

Den långsiktiga trenden efter 1968 är krympande väljarstöd för s. Den nedåtgående kurvan bryts i några enstaka val på grund av missnöje med borgerliga regeringar. S gynnades i valet 1968 av den sovjetiska ockupationen av Tjeckoslovakien, vilken fick till följd att väljare strömmande över från vpk till s. Den kraftiga vänstervridningen av den offentliga debatten efter 1968 gav ett närmast negativt avtryck i valresultaten.

Socialdemokratin gick, under trycket från vänstervågen, starkt till vänster under 1970-talet och till höger under 1990-talet och framåt. Kan partiet verkligen möta framtiden med en återgång till någon av de politiska inriktningar som drevs under den långa nedgångstiden? Jag tror inte det. Ett nytt träd måste inympas på den gamlka roten till det träd som planterades i början av 1900-talet.

Juholts sista misstag

Det var när han föreslog Urban Ahlin som biträdande partisekreterare. Då svek stödet från partivänstern och partihögern såg chansen att bli av med Juholt. Ahlin hade säkert kunnat göra nytta som back up. Ahlin tillhörde samma försvars- och säkerhetspolitiska gäng som Juholt själv. Medan Helle Klein fortfarande var polisk chefredaktör för Aftonbladet utpekade hon just Ahlin, som en av de försvarspolitiker som höll på att sätta världen i brand. Enligt Klein var det inte terrorismen, utan kamp mot terrorismen, som som äventyrade världsfreden.

Juholt höll ett fantastiskt bra tal vid försvarskonferensen i Sälen, där han utpekade de interna spänningarna, inte sällan längs etniska linjer, i Europas länder som en säkerhetsrisk. Det var ett tal med udden riktad mot den politik som SD : högsta ledning står bakom i Sverige och öppet högerextremistiska och fascistiska partier står bakom i andra länder. Detta intresserade inte alls en journalistskock, som har gjort Jimmie Åkesson till medias speciella kelgris.

Jag vill överlämna en riktigt taggig vissen ros till s-bloggaren Helene Björklund i Sölvesborg, som skriver om en SD-politiker i Karlskrona som uttalat sig föraktfullt om muslimer. Sådant tal tar jag också avstånd från, men sedan kommer H B:s praktvurpa:

"Jag förstår dilemmat för SDs ledning, det är inte så enkelt att ändra på människor och det finns inte formellt stöd för att tvinga dem bort från sina uppdrag. Men likväl är det smutsigt."

Det är väl inget dilemma att låta andra säga vad man själv vill ha sagt, och sedan låtsas ta avstånd från det de har sagt? Har hon blivit så bedårad av Åkessons salongsmässiga piruetter i Sälvesborgs kommunfullmäktige?

Även HB har gått på journalistkårens klassfördomar att de ledande politikerna skulle vara ett bättre folkslag än fotfolket. Det är ju den typen av klassfördomar, som gör att folk ur de lägre samhällsskikten röstar på SD i protest mot gräddpolitikerna.

Efter valet 2006 var det en socialdemokratisk statsvetenskapsprofessor som skyllde SD:s valframgångar på "personer i avsomnade bruksorter som blivit över- och omkörda av utvecklingen". Det är alltså samma ideologi om "Förlorar-Sverige" som nu torgförs av statsvetaren Stig-Björn Ljunggren.

Intellektuell härdsmälta och akademisk arrogans, som redan kostat socialdemokraterna två valnederlag. Ska metallaren Stefan Löfven lyckas vända på det?

Juholt borde kanske inte ha tagit avstånd från SD, så kraftigt som han gjorde?

Det finns ju inga etniska konflikter, inte ens i Malmö - eller hur? De finns kanske bara i SD:s retorik? Men de finns i verkligheten, i alla Eöropas länder. Och de är en säkerhetsrisk. Men det är inte de vanliga hyggliga muslimerna som är en säkerhetsrisk, utan den oheliga alliansen mellan islamistiska terrorister och vita högerextremismister, som från varsitt håll försöker elda på ett kommande raskrig i Europa.

Det blev Juholts fall att han varnade för detta. Och att han ville stärka sin stab med anti-terroristen Urban Ahlin.

Läs Juholts tal i Sälen:

http://www.socialdemokraterna.se/Media/nyheter/Juholts-tal-vid-Folk-och-Forsvars-konferens/


Förärad med eget inlägg - fästmön förfärad.

"Lars Flemströms äras med ett eget inlägg", är rubriken på ett inlägg som just nu ligger bland de fem - sex översta inläggen på portalen www.s-bloggar.se.

Det handlar om media och arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet även på en tidningsredaktion. Inlägget är uppbyggt kring en kommentar, som jag skrev på en blogg. Det är samme bloggare som har tillfogat sina egna kommentarer till min kommentar. Jag har skrivit ytterligare två kommentarer på samma blogg. Det ena handlar om den legendariske riksdagsledamoten och tidningsägaren Anders Pers (lib), som köpte Vestmanlands Läns Tidning 1898. Som han gjorde till en av Sveriges mest framgångsrika landsortstidningar.

Den andra kommentaren handlar om den intellektuella härdsmälta som tydligen har inträffat på ärevördiga Skytteanum (institutionen för statsvetenskap) vid Uppsala Universitet, sedan 1960-talet, då jag läste om media som poliitisk maktfaktor vid just denna institution. Redan då hade VLT utvecklats till ett skolexempel på ägarkoncentration och åsiktskonformism inom svensk landsortspress.

En av de socialdemokratiska tidningar, som har fallit offer för monopoliseringen inom mediavärlden är Arbetet i Malmö. Av detta s-pressens flaggskepp återstår nu bara en ynklig rest, som passande nog heter Efter arbetet. I denna tidning har signaturen Röde Orm skrivit:

"Själv är jag fortfarande lite historisk materialist. Vill man förklara de våldsamma angreppen på Juholt, måste man fundera över vilka ekonomiska intressen han hotade genom sin försiktiga vänstersväng. Han ifrågasatte privatiseringar, avregleringar och vinster i vården. Han utmanade därmed skumma storbolag som tjänar grova pengar på välfärdsmarknaden. Det gör man inte ostraffat."

Skulle ägarna till dessa bolag bara sitta förnöjsamt och se sina inkomster krympa? Är det en konspirationsteori att man kan köpa sig politiskt inflytande med pengar? Finns inte lobbyister? Förre kd-ledaren Alf Svensson var ärligt uppriktig när han erkände att lobbyisternas makt är så stark så att inga politiker kan undvika att bli påverkad. Detta sedan kd-ledningen fått kritik internt för att man hade varit alltför eftergiven gentemot vinstintressena i vin & spritbranschen.

Fästmön, som nyligen bytt parti från fp till kd, är alldeles förfärad. På sin blogg skriver hon:


"För säkerhets skull vill jag här poängtera att jag inte på något sätt är delaktig eller har någon som helst koppling till L.Flemströms konspiratoriska idéer vad gäller media. Ingen "guilt by association" tack! Risken är att paranoian sprider sig, ser jag!
Kan folk inte alls värdera det de läser?
Kan ingen journalist yttra sig? Eller ser de det som lönlöst?"


Annars kunde det ju vara intressant att granska läkemedelsindustrin, och deras lobbyism. Kan ingen journalist göra det?

En journalist, vars blogg jag verkligen kan rekommendera är Bror Perjus:


http://brorperjus.blogspot.com/2012/01/svenska-dagbladets-politiska-redaktor.html


http://brorperjus.blogspot.com/2012/01/hakan-juholt-fullt-i-klass-med-tage.html

Vad sa Juholt i Sälen?

"Nu har vi ett läge, där vi har en statsminister som har drivit ingenom en ny försvarspolitik tillsammans med Sverigedemokraterna."

Detta är fritt ur minnet efter att för några minuter sedan två gånger ha sett och hört TV-inslaget från försvarskonferensen i Sälen. Varken denna gång eller de tidigare gånger jag hört /sett samma inslag gjorde något uttalande om när och hur detta har skett. Några intessanta upplysningar om kring-omständigheterna gavs dock av Peter Wolodarski, ledarskribent på DN som var med i Sälen. Enligt PW hade Juholt avslutat sitt tal om säkerhetsläget i Europa, och hållit en improviserad presskonferens. Han hade lovat att svara på två frågor. Han hade jagats av journalister och mer eller mindre trängts upp mot en vägg, enligt PW, som också sa att situationen var obehaglig.

PW sa också att Juholt hade kritiserat regeringen för att ha givit för lite pengar till försvaret, men på frågan om Socialdemokraterna ville ge mer, hade Juholt svarat Nej. Vilket verkar motsägelsefullt, men kan ha sin förklaring. Jag tänker exempelvis på Black Hawk-affären, som fått mycket hård kritik från yrkesmilitärer. Den affären har kostat försvaret mycket pengar helt i onödan, läste jag i en debattartkel i en lokaltidning i somras. I samma tidning läste jag att Juholt hade besökt en stror militärbas på tidningens utgivningsort. Så han hade nog fått höra vad militären tycker om regeringen Reinfeldts försvarspolitik. Som gammal flygsoldat läser jag uppmärksamt allt jag råkar se om flygkrig och militärflyg. Black Hawk verkar vara en tillfällig lösning i väntan på utvecklingen av helikopter 14, som beräknas leveereras till försvaret 2020.

Hur kan då samstämmiga medier och även s-politiker påstå (vilket man gjorde idag också) att Juholt har anklagat regeringen för att ha "gjort" upp med SD om försvarspolitiken, och att det t.o.m. gällde beslut som tagits före SD:s riksdagsdebut? Att driva igenom en viss politik med passivt stöd av ett annat parti är inte detsamma som att "göra upp". Och det kan handla om annat än det formella beslutet, när det togs. Det kan gälla den s.k. impllementeringen i en budgetprocess flera år senare.

Repliken från försvarsminister Sten Tolgfors, m, kallad "Tomhylsan" av både militärer och sina egna partikamrater, kom inte omedelbart. Togfors hade alltså tid att tänka igenom hur han skulle svara. Då jag inte är tankeläsare, och inte vet vad Juholt tänkte vid den improviserade presskonferensen, då han dessutom var hårt pressad, enligt PW. Men uppgiften att Juholt tänkte på de riksdagsbeslut, som togs före SD:s riksdagsdebut kommer alltså från Tolgfors och inte från Juholt själv.

Jag finner det mycket anmärkningsvärt att partikamrater till Juholt okritiskt låter politiska motståndare tolka vad deras egen partiledare egentligen menar. Det finns ingen ryggradsreflex hos dagens sossar, utan bara feghet. Nästa s-ledare får väl skicka sina uttalanden till regeringen för godkännande och löfte om uttalandena inte ska kritiseras av någon minister!


S efter Juholt: De etniska svenskarnas parti?

KD och S har samma problem. För att uppnå sina politiska mål (behålla sina riksdagsmandat respektive återta regeringsmakten) måste båda partierna bredda sina väljarunderlag, UTAN ATT TAPPA SINA KÄRNVÄLJARE (de troende respektive arbetarna).

Båda partierna har under ledning av Göran Hägglund respektive Mona Sahlin misslyckats med bägge uppgifterna. De kristna har flytt KD och hälften av väljarna i senaste valet bestod av taktikröstande moderaterna. Andelen icke-troende, som verkligen tycker att KD är bästa parti, är försvinnande litet.

S förlorade i senaste valet en stor del av sina kärnväljare till Soffan, Moderaterna och SD, samtidigt som partiet misslyckades totalt med att öka sin väljarandel inom medelklassen. Tvärtom tappade man medelklassväljare jämfört med tidigare val.

Misstaget som båda partier har gjort, är att man försökt byta ut kärnväljarna mot andra väljargrupper, i stället för att rätt och slätt bredda väljarunderlaget. Liberalerna inom KD (Hägglund-klicken) har fått för sig att kristen tro "skrämmer bort" icke-kristna väljare. På samma sätt tror liberalerna inom s att arbetarpolitik "skrämmer bort" medelklassen.

Undersökningar visar att lite drygt hälften av alla i Sverige boende har någon form av gudstro, varav hälften är kristna, enligt den kristna trosbekännelsen, varav hälften (c:a 12 % av totalabefolkningen) har en traditionsenlig kristen tro. De, som borde vara KD:s kärnväljare, är alltså inte alls så få. Men varför ska exempelvis kristna abortmotståndare rösta på KD, när KD i jakten på andra väljargrupper har blivit det mest abortliberala partiet i Sveriges riksdag?

Och hur är det med S' kärnväljare? Hur många är egentligen arbetarare (kan räknas till arbetarklassen) i dagens Sverige? I stort sett verkar S-liberalerna ha köpt M:s omdefinition av "arbetare" till dem som är på jobbet, och det är ju varken sjukskrivna, arbetslösa eller pensionerade arbetare, och ej heller studerande, inte ens studerande på yrkesinriktade linjer, som leder till traditionella arbetaryrken.

Å andra sidan är Fredrik Reinfeldt själv en typisk arbetare, enligt M:s nya definition.

S-liberalerna odlar däremot myten att den svenska arbetarklassen knappast existerar längre. Huvudargumenten är dels, att arbetare som har samma levnadsstard som medelkassen för 100 år sedan tillhör medelklassen (villa, bil, utlandssemester), och dels att de forna arbetarbarnen har gjort "klassresor" och de facto tillhör medelklassen (har traditionella medelklassyrken).

Det sistnämnda argumentet är klart intressant, eftersom det är ett ETNOCENTRISAKT argument. Det kan ju inte förnekas att många etniska medelklassvenskar med arbetarursprung har gjort "klassresor". Men S-liberalerna missar att den svenska arbetarklassen samtidigt har fyllts på med personer, som inte är etniska svenskar, utan är invandrare eller har invandrarbakgrund.

Men inte nog med detta. S-högern förespråkar att S mer eller mindre ska upphöra att vara ett arbetarklassparti, utan i stället vara ett GENETISKT arbetarparti, alltså ett parti för etniska svenskar, med eller utan arbetarbakgrund. Den höga andelen arbetare (med eller utan jobb) bland invandrarna har man lyckats trolla bort - och även de många etniska svenskar som faktiskt är arbetare. Att den sistnämnda gruppen existerar, har däremot SD upptäckt.

SD lockar väljare genom att splittra arbetarklassen och hela folket efter etniska och religiösa (muslimhatet!) linjer. Och detta utan att S-högern lyfter ett finger, ty S-högern vill öht inte att S ska representera dem som idag tilhör arbetarklassen. Detta är en del av S' identitetskris. Vem /vilka grupper representerar S idag? Den frågan ställdes av skådespelaren Claes Malmberg i veckans Debatt, där f.ö. Bengt Silfverstrand gjorde en mycket strong insats.

Redan under 1930-talet stod det klart att arbetarklassen aldrig skulle komma att utgöra över hälften av befolkningen. För att vinna val måste arbetarklassen liera sig med andra klasser och skikt.

Detta "klassamarbete" var kärnan i Wigforss ideologi, som f.ö. kom till uttryck i Per Albins folkhemstal 1928.
Detta handlade således inte bara om att de som hade det dåligt skulle lyftas och få ett drägligt liv. Även de, som hade det bra, skulle vara välkomna i folkhemmet.

De, som försöker sparka ut Juholt som partiledare försöker även göra om S till ett halvradikalt borgerligt medelklassparti för etniska svenskar, med eller utan arbetarklassbakgrund. De lever i en värld, där man sällan ser vare sig arbetare eller invandrare. Framförallt har man inga invandrare inom sin egen närmaste umgängeskrets.

Och skulle man ändå ha det, som handlar det troligen om välutbildade invandrare med en västerländsk livsstil. De svenskättade arbetare, som man möter i vardagen, är troligen äldre hantverkare som gör ROT-jobb. Vi lever i ett alltmer segregerat samhälle.

Kri(s)?

Före detta socialdemokrater skriver att de inte känner igen sitt gamla parti. De verkar vilja att s, ska vara som förut, samtidigt som de själva stödjer alliansen. Varför gick man då ur, när partiet fortfarande var som man vill att det ska vara?

Valnederlagen har fått till följd att förnyelsen av partiapparaten, omsättningen av folk på alla nivåer har stannat av. De nya som skulle in, kom inte in. Därför ligger ansvaret på förlorarna att forma en vinnande politik.

Fästmön

Fästmön har skrivit på sin blogg att hon inte har ADHD. Nä, det är väl atypiskt friskhetssyndrom! Skyll på det...

Sahlinligan slår till igen.

Det var lång kö i snabbköpskassan idag, så jag hann läsa Expressens förstasida. Ett hemligt oppositionsparti har skrivit en hemlig rapport om att Reinfeldt ljuger! Källan kan inte avslöjas, för alla har ju sina liv, försäkrar en bloggare, som påstår sig ha tillgång till samma uppgifter. Han vågar inte heller avslöja sina källor.

Fantasin skenar väl ändå, när man är så rädd för att bli likviderad av den svenska regeringens utsända dödspatruller?

Men så stod det väl inte på Expressens förstasida? Nejdå, det var "Nya interna bevisen mot Juholt. Uppgifter i natt: S-ledaren ljuger". Oj, vilken teatraliks rubrik. "I natt". Ynkryggarna i s smyger alltså till media med sina rykten i skydd av nattens mörker. Därför tänkte jag skriva som rubrik över detta inlägg: Nattsmygaren.

Läste för övrigt att den nya nordkoreanska diktatorns äldre bror hade klagat till en japansk tidning på att makten går i arv. Han har anledning att klaga. I västliga monarkier brukar tronen ärvas av den äldste sonen. Ungefär så uppför sig Sahlin-ligan nu. Först missar de regeringsmakten en gång till, och sedan förlorar de partiledarvalet. 
 
Sedan kan man ju undra vad som är en nyhet för skandaljournalisterna. Måste inte en nyhet vara en verklig händelse? Och ska inte verkliga händelser avslöjas? Varför avslöjar man då inte namnet på Nattsmygaren? Om det nu är sant att Reinfeldt ljuger, och det är den nyvalde v-ledaren Jonas Sjöstedet som avslöjar detta, ska då inte hans namn publiceras?

Och om Reinfeldt inte ljuger, så ju den verkliga händelsen att Sjöstedt påstår det. Ska hans namn fortfarande inte avslöjas?

Är källskyddet till för att verkliga händelser ska avslöjas eller för att den verkliga hänselsen (att någon springer till media med rykten, och vem det är) ska döljas?

Någon ljuger alltså. Det är ju rent skrattretande. Ljög aldrig Sahlin när hon var partiledare?

Att s-ledare, i likhet med alla andra partiledare, ljuger är väl ingen nyhet? Om det verkligen är en nyhet att Juholt ljuger, så måste det gälla honom personligen. Det är första gången ljuger.

En sak är fullständigt säker. Om inte s gör rent hus med Sahlin-ligan kommer s att förlora nästa val också. Personer, som är så dåliga förlorare, ska inte ha ledande politiska uppdrag. Så länge det finns minsta risk att någon i Sahlin-ligan får en ministerpost efter valet 2014 kommer bara den mest partitrogna kärnan att rösta på s.
Och det är förstås därför som Expressen agerar megafon åt Nattsmygaren.

För även om allting som Nattsmygaren säger är lögn, så är det ju fullständigt sant att Nattsmygaren har sagt  det som han /hon har sagt.

I och för sig en pseudohändelse. Det är som när en pressfotograf brände ner en lada för att få bilder. Det var ju sant att ladan brann. Men visst är det dåligt när media själva tillverkar nyheterna, som de skildrar. Som alla dessa mer eller mindre fejkade opinionsundersökningar för att få ett nytt partiledarval i s.

Avslöja den verkliga händelsen! Vem är Nattsmygaren?

Reinfeldt ljuger. Jag påstår det för att testa teorin att det är livsfarligt att tala illa om svenska partiledare, jag så livsfarligt att man måste gömma sig bakom källskyddet. Tänk om jag möter Reinfeldts dödspatrull i natt! Jag vågar nog inte sova. 

Senaste nytt 14 januari. 
Jag lever fortfarande. Man behöver alltså inte gömma sig bakom källskyddet, när man säger att Reinfeldt ljuger.  

Bostadsanvisningslagen

Efter en ny rapport från Socialstyrelsen om antalet hemlösa har några få inlägg i frågan dykt upp på s-bloggarna. Jag har kommenterat och menat att det är en skam att sossarna inte driver frågan om allas rätt till bostad. I debatten har jag då och då stött på bostadsanvisningslagen, som upphävdes av den borgerliga regeringen 1993. Och det är naturligtvis bekvämt att skylla på borgarna, när man själv inte har gjort ett jota under åtta år i regeringsställning och fem år i opposition.

Det är svårt att få grepp om bostadsanvisningslagen. då den ändrades flera gånger och tydligen inte heller tillämpades i någon större utsträckning. Det verkliga syftet med lagen, som sägs varit till för att hjälpa hemlösa att få bostad, torde snarare ha varit att kommunalpolitiker skulle bestämma över privata fastighetsägares egendom. Så nära en socialisering man kan komma, utan att den privata ägaren formellt miste äganderätten till sin egendom. Endast en- och tvåfamiljshus, där ägaren själv hade sin bostad, var undantagna.

Lagen gav kommunen rätt att förklara hela stadsdelar som "bostadsanvisningsområde". Detta medförde skyldighet för fastighetsägaren att anmäla lediga lägenheter till kommunen, samt förbud för fastighetsägaren att själv hyra ut lägenheten. Om fastighetsägaren inte godtog, den som kommunen anvisade (alltså INGEN RÄTT för de HEMLÖSA att själva få bostad!!!), kunde fastighetsägaren åläggas att hyre ut lägenheten till kommunen. Avsikten var möjligen att kommunen skulle tvångsplacera den bostadssökande hos den vägrande hyresvärden.

Man kan säga att denna lag innebar mer tvång än nöden krävde mot fastighetsägarna, utan att nöden lindrades speciellt mycket. Att återinföra denna lag, som bl.a Vänsterpartiet vill, är inte rätt väg att gå. Återinför den i så fall för de kommunala bostadsbolagen! Det skulle svida riktigt ordentlig i skinnet på både de borgerliga och socialdemokratiska ledamöterna i de kommunala bostadsbolagens styrelser. De missbrukar ju sina styrelseuppdrag för att bevisa att politikerstyrda företag är lika "välskötta" som privata företag. De kommunala bostadsbolagen tillhör idag de värsta vägrarna, vad gäller uthyrning till personer med svag ekonomi.

Rätt väg att gå vore en lag som förbjuder ekonomisk diskriminering på bostadsmarknaden, på samma sätt som det finns en lag som förbjuder diskriminering på grund av ras, hudfärg, religion, etnisk tillhörighet eller sexuell läggning. Det finns regler om bostadskostnad för den som har försörjningsstöd samt förbehållsbelopp till hyran, för den som är kund hos kronofogden. När det alltså finns lagar, som tillförsäkrar alla pengar till hyran, så finns det ingen orsak alls att vägra hyra ut till någon för att han har svag ekonomi, om det inte gäller stora och dyra lägenheter förstås.

Skulder i det förgångna, oavsett hur de har uppstått, inte ska vara ett hinder för bostad. Utan det är en framtida betalningsförmågan som ska avgöra. Om det finns anledning att tro att vederbörande inte kommer att använda förbehållsbesloppet till det som det är avsett för, nämligen hyran, så borde kronofogden ha möjlighet att utbetala detta belopp direkt till hyresvärden.

Det är ju så enkelt. Det måste byggas nya bostäder i tillväxtorådena för att eliminera köerna, men för att den som stått i kö tillräckligt länge, behöver inga nya bostäder byggas. Men om man talar om att återinföra bostadsanvisningslagen, då blir det tvärstopp.

Det paradoxala nu är att våldsbenägna missbrukare och kriminella har lättare att få bostad än vanliga fattiga. Kommunerna är nämligen skyldiga att hjälpa missbrukare och kriminella att få bostad, och det verkar de lyckas med utan konfiskatoriska tvångslagar mot fastighetsägarna.

Jag kräver att socialdemokraterna i alla kommuner börjar driva kravet att förbud mot ekonomisk diskriminering införs omedelbart för de kommunala bostadsbolagen. Det finns ingen anledning att de kommunal bostadsbolagen ska vara värre busar än de privata.

Nej, i det landstinget vill jag inte ha någon operation.

Om du läser om detta på någon annan blogg, tro det inte. En annan person hade utan mitt medgivande ringt till landstinget, där jag skulle opereras och sagt något om min ögonperation, som jag väntat på sedan före midsommar. Följden av detta samtal blev att jag ströks från väntelistan. Utan att ens bli tillfrågad. Och utan att man ens kontrollerat att jag fått meddelandet - vilket drog ut på tiden pga helgerna. Sedan jag råkat nämna detta för den andra personen, har den mot min vilja ringt landstinget en gång till.

Landstinget har då skickat ett mejl till den personen - inte till mig - där landstinget bedyrar att det inte var den personens fel att jag ströks från listan. Av ett mejl från den andra person till mig framgår att man yppat innehållet i brevet till mig från den andra personen. Detta är synnerligen allvarlig då jag i mejl till landstinget påpekat att den andra personen inte har något mandat att företräda mig och att jag inte medger eftergift av sekretess. Man har däremot inte svarat på ett brev från mig med förslag hur frågan skulle lösas.

Den andra personen är en känd tidningsskribent. Jag antar att man vill hålla sig väl med sådana, då det framkommit att förhållandena i det berörda landstinget är under all kritik. Jag, det är det verkligen. Eftersom det inte är en helt riskfri operation vågar jag inte göra den i det landstinget. Så nu blir jag utan operation.

Så det är bara att ringa till landstinget, om man är journalist eller något liknande, och diskutera enskilda patienter utan att ens ha en fullmakt? Detta har ju faktiskt skett vid flera tillfällen, men då har det gällt mer kända personer än jag. För att nu inte tala om läckorna hos polisen, där enskilda polismän mot betalning lämnar ut uppgifter ur förundersökningar så att misstänkta personer kan läsa om sig själva i tidningen och sopa igen spåren efter sig.

Jag kan i och för sig förstå att den som känner sig skuldtyngd för att eventuellt på något sätt ha orsakat att någon annan har strukits från en operationskö, vill rätta till detta. Men det är rent ut sagt för jävligt att gå bakom ryggen på den det gäller, i stället för att låta denne ta hand om sin egen operation. När han själv vill ha det så. Och det är helt oacceptabelt att ett landsting diskuterar köplatser för enskilda patienter med utomstående. Så överkörd har jag aldrig blivit i hela mitt liv.

Personen ifråga hade aldrig, aldrig, aldrig själv ha accepterad att bli behandlad på detta sätt, satt under förmyndare. Självkänslan är viktigare än synen. Därför blir det ingen operation.

Kommentarer

Eftersom kommentarerna är väldigt få i förhållande till antalet besökar till min blogg, undrar jag förstås vad det beror på.

Huvudsyftet med denna blogg är att föra fram mina åsikter i de ämnen som tas upp.  Det är alltså inte en allmän diskussionsblogg, eller ett forum för andra att föra ut sina åsikter. Några få gånger har jag fått kommentar med en mycket omfattande argumentation för att jag har fel. Dessa kommentarer har jag publicerat. När jag i en egen kommentar till en sådan kommentar har vidhållit min tidigare åsikt, har samma person återkommit med en ännu längre kommentar och ibland påstridiga krav att jag ska erkänna att han (det har alltid varit en han) har rätt. Eftersom jag ansett att båda åsikterna redan är utförligt redovisade, har jag inte publicerat dessa ytterligare kommentarer.

Ännu mera sällsynta är direkta personagrepp mot mig på min egen blogg, men sådana har förekommit. De har jag inte publicerat. Det kan vara kommentarer som har tillkommit i den första ilskan. Jag har emellertid publicerat andra kommentarer från den personen, och kommer att göra det framledes också. Det är alltså fel när samma person skrivit på sin blogg (och även andras) att jag inte publicerar kommentarer.

Det hör också till saken att samma person flera gånger har avstått från att lägga ut krtiska kommentarer från mig på sin blogg. Men detta har dock inte varit systematiskt.

Kommentarer, som jag har fått tidigare har ibland innehållit mycket intressanta faktauppgifter, som har kompletterat och stött det jag skrivit. Sådana kommentarer är alltid värdefulla.

Om någon påstår att jag har fel i sak, och detta vid kontroll visar sig vara riktigt, publicerar jag givetvis den kommentaren. Om det inte går att verifiera att jag haft fel i sak, avgör jag från fall till fall om jag ska publicera kommentaren, eller inte.

Under den tid som jag haft bloggen har ungefär 3 / 4 -delar av alla kommentarer publicerats.

Vem har patent på ditt DNA?

Läs inlägget "Rätten till sitt eget utseende", om du inte har gjort. Läs det en gång till om du har gjort det. När Publicistklubben krävde tillgång till passfoton så ville de legalisera stöld. Men det egna kommersiella intresset slog de upp som kamp för yttrandefrihet, när det i själva verket handlade om att slippa betala för sig. En fotomodell har väl rätt att få betalt för att bli avfotograferad, och rätt att vägra om betalningen uteblir?

Om det är så intressant för folk att veta hur du ser ut, så att du avbildas i tidningen, så kan väl inte ditt utseende vara ekonomiskt värdelöst? Det handlar om både intregritet och copy right. Nu vet jag inte hur det gick med patenträtten till enskilda personers DNA. Någon av läsarna som vet? Men frågan har varit på tapeten.

Om läkemedelsindustrin framställer läkemedel som är specialdesignat för ett speciellt DNA, så vill tillverkaren inte bara ha patent på läkemdlet - vilket möjligen kan vara rimligt - utan även på den personens DNA. Han / hon skulle alltså inte kunna vända sig till en annan tillverkare, utan att denne betalar till den första tillverkaren för rätten att använda hans / hennes DNA.

Rättegångarna kring upphandlingen av vaccin mot livmoderhalscancer visar hur girig läkemedelsindustrin är. Jag tar nu inte ställning till frågan om vaccineringen är nödvändig. Utan bara till frågan om rätten att förhala en vaccinationskampanj, som åtminstone enligt tillverkarna själva räddar liv.

När det gäller patenträtten till DNA så handlar det dels om den enskildes integritet, men också om rätten att sälja att sälja uppgifter om ditt DNA, kanske utan att du ens är tillfrågad. Vad får du själv betala för medicinen? Om du köper en medicin, som är specialdesignad för ditt DNA får du kanske betala tusentals kronor extra till patenträttsinnehavaren. Borde inte det vara du?

Ett litet sidospår är frågan om patent på medicin över huvud taget. Detta hindrar användningen av befintliga mediciner i fattiga länder. Jakten på billiga piratkopior, som tillverkas i bl.a. Indien pågår för fullt. Lyckas patenträttsinnehavaren stoppa pirattillverkningen, där människor som skulle kunna räddas med medicinen ifråga. Falska piratkopior, som kanske är verklingslösa eller rentav farliga ska förstås stoppas.

Men för att gå tillbaka till huvudspåret: Så nog borde väl copy righten eller patenträtten till personuppgifter, som kan hänföras till en viss person, vara den personens egendom?

Dessutom anser jag att pressrummen på domstolarna ska bort. Rätten att närvara vid offentliga rättegångar är inte förbehållet media. Då borde väl all allmänhet behandlas lika? Varenda domstol som har ett särskilt pressrum är en korrupt domstol. Syftet med denna service till media är att media inte ska granska rättssäkerheten, utan i stället fokusera på parterna i rättegången.

Syftet med offentlighet vid rättegångar är att domstolen ska granskas, så att man inte fuskar med rättssäkerheten. Nu blir det ju precis tvärtom.

Svenska journalister har visat sig ha ett betydligt större intresse att granska rättssäkerheten i Etiopien än i Sverige. Något fel på den etiopiska lagstiftningen var det minsann inte, utan domaren tog order direkt från presidenten. En märklig slutsats. Så den nästan enväldige presidenten har inte sett till att det finns lagar, som skyddar hans styre, utan han måste ringa till domaren i varje enskild rättegång och ge order hur det ska dömas?

Vilka konspirationsteorier, när medias egna intressen kommer i kläm! Därmed har jag självfallet inte påstått att det inte finns svåra missförhållanden och övergrepp i Etiopien, som borde granskas. Som det borde vara tillåtet att granska, enligt landets lagar. Jag har inte påstått annat än att det var moraliskt rätt att bryta mot de lagar som gjorde det förbjudet, vilket de fängelsedömda svenska journalisterna inte har gjort, enligt svensk media.

Hemma i Sverige råder däremot ett korrupt vänförhållande mellan den dömande makten (domstolarna) och den "granskande makten" (media). Som vill ha tillgång till passfoton bl.a. för att verkställa olagliga skamstraff, som extrastraff till de straff som de lagliga domstolarna dömer ut.




Etiopins president Meles Zenawi på FN:s klimatmöte. Ringer han till hemlandets domstolar och ger order om hur de ska döma i enskilda mål? Det påstår i varje fall svenska medier. Om man däremot påstår att ägarna till svenska medier drar i osynliga trådar, så är det "konspirationsteorier".


RSS 2.0