larsflemstroms

 Uppsala domkyrka är fortfarande Nordens största tegelbyggnad. Tegel och murbruk introduderades i Sverige av de första kristna munkarna.


"Ora et labora" är ett klassiskt kristet uttryck. Det betyder "Be och arbeta". Lägg märke till ordningen. Bedjandet kommer först. Jag har bott några dygn i kloster och sett munkarna gå till arbetet. Klostren har haft en oerhört stor betydelse för näringslivets och arbetsmetordernas utveckling, även i vårt land. Kyrkan gick i bräschen för avskaffandet av slaveriet under senantiken. Detta förnekas dock av de kristendomsförstörare, som håller på att tas över Svenska kyrkan och håller på att förvandla den till en nygnostisk sekt. Man försöker med andra ord slå in en kil mellan arbete och kristendom, mellan arbetarklassen och kyrkan.

Slavsystemet under antiken var en följd av de primitiva produktionsmedlen. Den svaga utvecklingen av produktionsmedlen var en följd av slavsystemet - tillgången på billig arbetskraft. Utvecklingen av produktionsmedlen och organisationen av arbetet följde inte med utvecklingen av samhällets och statens organisation. Att sådant hänger ihop är elementär maxistisk historiesyn. Det hade gjorts vetenskapliga upptäckter som under andra förhållanden hade kunnat göra arbetet mer produktivt - per arbetstimme.

Herons ångkula, för att ta ett exempel, visade att det var möjligt att driva maskiner med ånga. Men varför skulle man göra det, när det fanns slavar?

Kyrkan var motståndare till slaveriet av dogmatiska skäl. Smaka på det ordet. Idag är ju "dogmatisk" något dåligt. Under gammaltestamentlig tid hade judarna varit Guds "egendomsfolk". Därför kunde en jude inte äga en annan jude som slav. Det hade ju varit stöld av Guds egendom. Med kristendomen blev hela mänskligheten Guds egendomsfolk. Slaveriet måste alltså avskaffas. Detta skedde på det sätt, som i det nútida Sverige anses vara en socialdemokratisk specialitet: steg för steg. Genom lagstiftning förbättrades slavarnas rättigheter steg för steg, så att skillnaden jämfört med den näst understa samhällsklassen, de s.k. fria arbetarna, suddades ut.

Kyrkan hade dessutom ett eget intresse av en arbetstidsförkortning. Söndagen ska vara en vilodag, då folk går till gudstjänsten.

Men produktionsmedlens utveckling höll inte jämna steg med samhällets utveckling. När slaveriet slutligen avskaffades utbröt kaos. Stora skaror av före detta slavar drog omkring på landsvägarna och tiggde. Men som regel fanns inget att få. Produktionen hade minskat under flera år, i takt med att utbudet av slavar på slavmarknaderna hade minskat. Kyrkan hade under lång tid utlovat befrielse från skärselden åt slavägare som frigav sina slavar. (Detta upprepades i Sverige, efter kristnandet av vårt land. Steg för steg avskaffades slaveriet även här.)

Kyrkan tvingades kompromissa och gå med på införandet av ett slaveri-liknande sytem: feodalismen. Men kyrkan insåg också att produktionsmedlen måste förbättras. Det blev den ena av klostrens viktigaste uppgifter. Ora et labora. Kombinationen av andlig och fysisk verksamhet inom den relativt slutna klostermiljön kom också att få allra största betydelse som skydd för den traditionella kristendomen mot den lära (gnosticismen) som faktiskt förnekar materiens existens - och då som nu mest tilltalade medel- och överklassen och de "intellektuella". 

Att nygnostiska tankar idag lanceras som något slags vänsterkristendom är bara ett exempel på förborgerligandet av den politiska vänstern. När man kommer till mässan med jord från klosterträdgården under naglarna är det tydligen lättare att tro på dogmerna om kroppens uppståndelse, etc, som en fysisk verklighet än om man hela livet häckar på något pastoralinstitut och försöker vara politiskt radikal!
 
Framförallt arbetade man med att höja jordbrukets avkastning, produktiviteten per arbetstimme, genom nya västslag. Tegel och murbruk introducerades i vårt land med de första kyrkorna och de första klostren. En av senantikens största uppfinningar var den typ av seldon för hästar som används än idag. Därigenom ökade hästarnas dragförmåga markant, och det blev lönsamt att ersätta människor med hästar som dragkraft.

Behöver mer sägas om att den traditionella kristendomen är det fysiskt arbetande folkets religion? Och därmed även borde vara den kristna vänsterns religion, att man kan vara både tradfitionell kristen och socialdemokrat eller vänsterpartist? Att samma kristendom bekänns även av borgerliga väljare, inte minst framgångsrika småföretagare, tyder väl på att en viss verklighetsförankring, ett praktiskt förhållningssätt till den fysiska verkligheten, finns även i det borgerliga lägret?

Med denna historiska exposé har jag också velat visa att det finns ett samband mellan ökat välstånd och ökad produktivitet, d.vs. ökad produktion per arbetstimme. Det behövs färre arbetstimmar - inte fler!

Och någon gång ska väl det resultera i ökad fritid även för dem som har arbete, i stället för längre arbetslöshetsperioder för dem som inte har arbete. Den växande massarbetslösheten är ett resultat av politisk feghet i kombination med bristande verklighetsförankring hos de bestämmande politikerna.

Och dem vill vi inte ha tillbaka, även om S kommer tillbaka i regeringsställning. Ylva Johansson, s, var tidigt ute och profilerade sig som tänkbar efterträdare till Mona Sahlin. I DN skrev hon att Sverige inte ska vara ett låglöneland, samt att det behövs fler arbetade timmar. Vill minnas att hon också klämde i med höjd pensionsålder. Varför inte också avskaffa söndagen som vilodag? Stig-Björn Ljunggren, som är statsvetare och socialdemokratisk idédebattör med ibland sunda idéer villl också ha höjd pensionsålder. Men han är ju ingen partiledarkandidat.

Ökat välstånd skulle vi få med sänkt pensionsålder - och kortare arbetstid. Sverige är ett mycket exportberoende och därmed extremt konjunkturkänsligt land. Sänkt pensionsålder behövs inte bara för de pensionerades egen skull. De behövs också som "reservarbetskraft" under konjunkturtoppar. Kunder som förloras under högkonjunktur p.g.a. arbetskraftbrist lär inte återvända under lågkonjunktur. Unga, som stått utanför arbetsmarknaden hela livet, torde inte komma ifråga ens som reservarbetskraft under högkonjunktur, om de inte har skolats in på arbetsuppgifterna. Den nypensionerade tappar däremot inte sin kompetens över en natt, men måste vara "ung" nog för att hoppa in tillfälligt.

Ytterligare ett inlägg om arbetstidsreformer kommer inom kort.