Den amerikanska inblandningen i de ryska valen

Europas längsta bro förbinder Krimhlvön med det ryska fastllandet. Här under byggnad- Vad säger Sveriges statsminister och den kritgslystna borgerliga oppositionen: "I mitt Europa bygger vi inga murar, men vi river broar". Om det inte är för sent... 
 
Trump har inte alla hästar hemma i stallet. En del av hans hästar springer omkring i grannens trädgård och trampar ner grödan, så att grannens kor inte kan äta sig mätta. De vilda hästarna hoppa att grannens kor ska bli så ilskna så att de stångar iväg grannen från hus och hem. Ksn man då begära att grannen ska ha alla sin hästar instängda bakom dubbla lås?  Jag tviivlar inte ett dugg på att ryska agenter och "troll" försöker påverka valen i andra länder. Det gjorde Ryssland innan USA fanns.
 
Någong gång under 1700-talet hade samtliga svenska riksdagsledamöter lön från den ryska staten. Det fanns då ännu inten lag som förbjöd mutor. På en vägen är det. fanns, inte följ Och det vore otroligt naivt att tro annat än att ryska agenter deltog i budgivningen på de auktioner i början av 1800-talet, så engelska parlamentsledamöter sålde sig själva. De röstade i parlamentet. som den som bjudit högst ville. Det vore otroligt naivt att tro annat än att den amerikanska staten, när en sådan  fanns inte följde det europeiska exemplet. Välkänd är den amerikanska kanonbåtsdiplomatin mot Japan 1853. Skulle USA sedan dess ha avstått från att använda fredligare metoder för att köpa inflytande i andra länder?
 
Det vore otroligt naivt att tro annan än att kommunisterna övertog tsarregimens spion- och agetorganisation efter  ryska revolutionen 1917, och att den nya ryska staten inte övertog sovjetregimens spion- och agentorganiation efter Sovjetunionens fall. Eller att den nyaukrainska staten övergog de delar av den sovjetiska spion- och agentorganisationen i den f.d, sovjwrewpulikwn Ukraina. Att döma av Kalle dussinretoriken hos vissa svenska utrikeds-och förssvarspolitikn kan man ju undra om inte den svenska utrikes- och förssbarsspolitiken styrs av regeringen i Kiev snarae än av regeringen i Stockholm 
 
Det vore mer än korkat att tro annat än att Ryssland försöker få in en fot i de svenska maktkorridorerna. Man kan inte säga att ryssarna har lockats bra med detta. Jag har flera gånger förgäves försökt logga in på den ryska propagandasajten Russia today eller vad den nu heter, för att få den ryska versionen. Jo, jag lyckadddes få in en video visandes president Putin körandes lastbil på den nya bro mellan Sydryssland och Krim, som invigdes för några veckor sedan. Speaker berättade att bron är Europas längsta.
 
Så man kan ju förstå den svenska "russofin": Öreundsbron utklassad. Och den svenska ilskan mot TWrumps charmoffensiv- Mot Poltava. Revansch för deet ssvenska nederlaget 1709, Krim tillör Ukraina. Basta! Annars ska rysseb få smka på det svenska stålet, medförsäkringar från Nato-Norge i bakgrunden. Men hur realistisk är tanken egentigen? Jag har förgäves försökt få fram beskedd om vilken stat, Ryssland eller Ukraina som egetigen har rätt till Krim.
 
Den russofoba  och Ukraina-vänliga statsstyrda svenska propaganddamakinen (Skulle Sverige vare enda lande i rävlden som inte håler síg med en sådan?) hänvisar till ett dokument som kallas "Budapest-memorandumet", och egentigen  handlar om de ukrainska kärnväpnen. De skulle skickas till Rysslad för förstörelse (för att väldfren inte skulle begåvas med ännu en kärnvapenmkat - Ukraina) i utbyte mot att Ryssland lovade att in använnde kärnväapen eller ens hota med kärnvapen i ett eventutllt framtida krig mot Ukraina - samt att respektera Ukrainas "territoriella integritet". 
 
Vild läsning av dokumntet lcyakdes jag inte hitta någon uppgift om Krim ska vara ukrainskt eller ryskt territoriu. Så detta verkar vara en surde,som förhandlara lämnnade till framtiden att lösa, för att få kärnvapen i hamn snabbt nog. Av tidigare uttalanden av Trump att döma, tycks hans mening vara att acceptera status quo på Krimhalvön. Vilket jag - med den iofs säkert mmycket bristfälliga information som jag lyckats få tag i - tycker är en klok linje. Ska Sverige ta risken att dras in i ett nytt krig mot Ryslland - efter drygt 200 år av fred med Ryssland - för någonting så oklart som Krims tatstillhörighet?
 
Ska vi börja röra i den soppan, bör vi kanske erkänna Turkiet som rättmätig ägare till Kri?. Jo jag har sökt svar på frågan i historien - och vad fann jag? Jo det s.k. Krim-khanatet, som förutom Krim omfattade ens stor del av södra Ukraina och tillhörde det turkesa imperiet. Det var för övrig ytterst nära att Sverige drogs in i Krim-krigt 1855, då fientliga styrkor ockuperade Gotland under några dagar. Såvitt jag vet, utan att den skräckslagna svenska försvarsmakten avlossade ett enda skott. KANSKE dags för ett nytt Krim-krig - med den förra svenska Utrikesminitern Carl Bildt som en nutida Karl den tolte? Mot Polltava! 
 
Nej, Putin har inte heller alla sina hästar hemma i stallet. Jag syftar då inte bara på ryska agenter ute i världen,utan även på den ryska befolkningen i det forna Krim-khanatet. Som vill återförenas med Ryssland - ilihet med de skåningar, som uppfatar Sverige som en ockupationsmakt.

Pengarna eller livet - valde pengarna

Att det blev så många stavfel i förra inlägget beror på att jag har svårt att finna glasgon med rätt styrka.Och vad som är rätt styrka beror ju på betraktelseavsåndet. Kvinnan med karaktärsmorden skriver långa tirader på sin blogg, synbarligen för att provocera mig, så att hon får framtå som den lilla lidande. Men  det finns inte mycket mer att säga. det mesta är redan sagt. Nu beskyller hon mig för att ha förtalat enigen so skningningeningeniningen identifkerbar person, men det är hon som har publicerat detaljerna så att han kan identifkeras. Jag hade skrivit att enligt media hade han dömts för  ringa misshandel, men det har hon inte hört talas om.
 
Så det var inte sant, enligt henne. Då får hon väl stämma tidningen som skrev det. Var det också lögn att han därefter blev utesluten ur partiet? Själv bekärftar hon att varken han eller hans fru inte längre är medlemmar ur partiet, underförstått att jag har ljugit om det också, då jag trodde att frun fortfarande är partimedlem.
 
Rubriken "pengarna eller livet" handlar om KD:s sidbyte i abortfrågan. När alliansen bildades motsatte sig Fp (nuvarade L) medlemskap för KD i alliansen , efteersom man antog att det fortfarande fanns KD-medlemmar, som fortfarande var abortmotståndare. Jag var en av dem. Men som dåvarande KD-ledaren Göran Hägglun krasst konstaterade,, så var KD - som fortfarane lockade en del väljare, nyckeln till en alliiansregering. Alliansledarna träffades hos Göran Hägglund i Bankeryd strax utanför Jönköping. Man offrade livet (för de ofödda) för pengarna, flera miljarder i förlorade skatteintäkter. KD lovade total unnderkastelse och lydnad inför allianskamraterna i abortfrågan, i utbyte mot avskaffandet av den dåvarane fastighhetsskatten.
 
När jag diskuterade detta på olika bloggar,skrev jag att KD hade börjat dyrka Mammon, hade valt pengarna före livet. Det var förstå inte populärt inom delar av partiet eftersom abortfräslta barnmorskor, dom bst pstyeimrflrmmst. nåhts åt tifhstr hsfr ftibiy ihrnom att KD skulle ställa sig bakom den ultraliberala abortpolitiken  Det var flerår innan jag blev bekant med "den där kvinnan", som lovar sina partivänner i KD att aldrig ha med mig att göra. Trots att det bara gått någon vecka sedan hon kritiserade den svenska abortpolitiken på sn blogg. Sedan hon gått med i KD fortsatte jag närmast av gammal vana att kritisera KD för att ha valt pengarna framför livet. Det btåksfr hon om. 
 
Jag fick inte skriva något negativt om KD, eftrso m hon hux flux hade blivit partimedelm, och jag fogade mig för "husfridens2 skull- Men nu är det slut med det. Om man ska anaysera orsakerna till väljartappet för KD, så kommer man inte förbi abortfrågan. Innan den s.. kristna högern i Sverige finns dem, som anser att KD:s nuvarande linje i abortfrågan är legalisering av mord Vissa knäppsgökar inom KD försökrte under alliansens första år vid makten göra homoäktenskapsfrågan till en ersättning för abortfrågan, genom att hota med regeringskris, om alliansen lade fram lagförslaget om könsneutrala äktenskap. 
 
Jag var visserligen ingen anhängare av samkönade äktenskap, då jag inte funnit något stöd i Bibel för annat än att äktenskapet är instiftat av Gud för man och kvinna - en inställning som jag efterhand har modifierat bl.a. med hänvisnig till religionsfriheten. Vadska personer, som p.g.s. sinläggning inte klarar av att leva i ett heteroseusellt förhållande. Är tvångsclibat den enda lösningen för dem? Om de seriöst tror att äktenskapet är instwiftat för dem ocksp, så har de väl rätt att ha den ron?
 
Så, när samkönade äktenskap framställdes som värre synd än en helt oödig abort, som en så svår synd så att man borde utlösa en regeringskris för att förhindra densamma, tycket jag man hade förlorat ör mig sinnet för proportioner. Jag skrev detta på en pråstwblogg. där alla dittills bara skrivit om de samkönade äktenskapens fördrävlighet. En för mig dittills okänd kvinna svarade "Äntligen". 
 
Det går inte att komma ifrån att KD idag är ett totalt slätstruket borgerligtw parti, som fiskar i de grumligaste vatten och tumar på religionsfriheten. So om det bara kommer att ddrabba muslimer och inte - förlängningen - även kristna. Man vågar inte ens "problematisera" abortfrågan, att det handlar om två skyddsvärda individer, den gravida kviinnan och det ofödda barnet, Man får inte ens tala om "graviditetsstödjande åtgärder" utan bara om "graviditetsförebyggane åtgärder". 
 
 

Karaktärsmord och knäppgökar i partiet

 Härmed meddelas att jag inte ställe upp i värstingmästerskapet i karaktärsmord För några år sedan trodde jag att jag kunde få stopp på karaktärsmordförsöken mot mig genom ingripande av partiets distriktordförande Det kunde ju skada inte bara den enskilda medlemmens anseende, utan hela partiets. Jag anade inte då vilken knäppgök, som fanns /finns i distriktsordförandens egen familj. Enligt media har han dömts för ringa missandel efter att ha väntat utanför en annan mans arbetplats och klippt till honom, när han kom ut.Det om något har väl skadat partiets anseende?
 
Jag hade rätt i mitt antagande att gamle KD-ledaren Alf Svensson inte skulle stödja fåneriera från den nuvarande KD-ledningen om ett nationellt förbud mot böneutrop. Som jag minns Alf Svensson var han en hängiven förvarare av religionsfriheten och inte bara för kristna..Sedan jag fått ett tips om att Alf Svensson uttalat sig i frågan hittade jag följande på nätet från tidningen Sydöstran 6 juli:  "Sara Skyttedal, KD, kommunalråd i Linköping är högt profilerad i kampen mot böneutropen. Hon gör politik av utropen som väcker olust hos den gamle partiledaren Alf Svensson. Det blev tydligt i SVT:s program Opinion live på fredagskvällen."
 
Hon är en av knäppgökkarna i partiet, kanske en av de värsta. Hon är inte ens kristdemokrat i ideologisk bemärkelse. Hennes kamp för att fälla Stefan Löfvén som statsminister har inte givit någon utdelning hos de kristna väljarna - inte ens hos dem bland de, som vill ha en borgerlig regering. Det är ju ren lekstuga, t. o.m. hos en en numera halvgammal ugdosförbundsordförande att fälla statsministern, utan att ha ett annat regeringsalternaiv i beredskap. Då handlar det bara om att ställa tilll med oreda, så att nödvändiga regeringsbeslut inte blir tagna, och att bana väg för antidemokratiska krafter. 
 
Vi män, som har gjort värnplikten, vet att inte öppna eld innan order därom har givits. Så att alla i truppen oppnar eld samtidigt och alla har intagit de positioner, som både ger bästa skottvinkel och skydd mot fiendens moteld. Att odisciplinerat öppna eld för att framstå som ledande inom truppen leder bara till att man förlorar striden. Och det är ju vad KD har gjort. Övriga allianspartier ansåg att de behövde tiden fram till nästa val till förberedelser för att vinna detsamma. 
 
I övrigt utmärks KD av misslyckade satsningar på kändisar för att dra väljare till partiet. Det senaste exemplet är anlitande av Bert Karlsson, en gång i tiden en av de båda partledarna för det avsomnade partiet Ny demokrati, som utrrågare och rådgivare. Naturligtvis har han en del erfarenhet av hur en slipsten ska dras. Och efter att ha dragit tvivel över partiets seriositet genom anlitandet av just honom,utnyttjar man inte ens hans tjänster. Han har ju helt rätt i att KD inte bordeirrad profilera sig som ett enfrågeparti med endast sjukvården som tema.Och han hade säkert också varit en rappare utfrågare av partiledren Ebba än den där pingstpastorn som irrade bort sig i låga tirader av egna åsikter i de frågor, som Ebba skulle svara på. 
 
Man borde inte ha anlitat Bert Karlsson, men när man ändå gjorde det, borde man ha utnyttjat hans potential fullt ut ,Han har ju ett bevisligen bra sinne - både som affärsman i nöjesbranschen och som politiker för vad som går hem hos publiken /åhörarna. Han hae säkert kunnat locka fram just de svaren från Ebba. I övrigt ställer jag meig dock mycket kritisk till kändiskulten inom KD. Det började ju med premiärlejonet Alice Timander som Alf Svenssons ständiga följeslagare. Hon gick ju på alla premiärer, iförd senaste modet, och var ett av damtidningsfotografernas favoritmotiv. 
 
Och vem vet om inte hon lockade nya skaror väljare till KD utöver det oglamorösa frikyrkofolket. Men när hon ville ha politiska uppdrag, satte Alf stopp och partiet förlorade en av sina mer färgstarka dragplåster. Jag har aldrig förstått deta. Vad säger att premiärljonet inte hade dolda politiska talanger? Hon borde väl åtminstone ha testats i rollen som politiker? Eller var det helt enkelt så att Alf, ville vara den ensamt lysande solen, som överglänste alla andra? Uran tvivel var Alf Svensson något av ett "underbarn" med förmåga att locka åhörare med sin havt pastorala predickostil. Som son till en pingspastor var han en "predikant" även inom politiken. 
 
En agitator,som gick i de frikyrliga pionjärernas fotspår, de som predikade på gator och torg inför hängivna åhörare tills de greps av polisen för att ha "stört ordningen". Ja, Alf Svensson var en alldeles utmärkt talare, dessutom med djup och analysförmåga. Han vann debatter om de ofödda barnens samt de gamla och sjukas människovärde. Hans utläggningar om "den kristna etiken och västerländska humanismen" vann respekt långt in i ateistleden. Men som partileare och politisk beslutsfattare var han sämre.
 
Han styrde partiet, som om det vore hans eget familjeföretag, och delade ut höga politiska uppdrag till personer, som ännu inte ens var partimedlemmar.. Och säkerligen inte hade blvit det om de inte fått de högavlönade uppdragen. Som att rekrytera direktörer till familjeföregaget utanför familjekretsen, där goda meriter från konkurrentföretag vägde tygre än familjebanden.
 
Dessa rekryteringar har förstört KD som politisk kraft att räkna med, med en egen ideologi som skiljer sig från andra partiers. De nyrekryterade, fränst f.d.moderater, fortsatte att driva samma politik som i sina gamla partier Två kändiisar måste särskilt nämnas, den f.d. moderaten Anders Wijkman, som fördy bst påyänkt dom ny folkpartiledare, men inte ville gå medd i partiet innan han blivit vald till partiledare för Fp, Han rekryterae av Alf Svensson till EU-parlamentet, där han lierade sig med den socialdemokratiska gruppen-
 
Den andre var kändisadvokaten  och straffrättsliberalen och fängelsemotståndaren Peter Althin, som rekryterades dirket till KD: riksdagsgrupp och blev partiets rättspolitiska talesperson. Hans kanske största bedrift i den rollen var hans inblandning i Sveriges utrikespolitik, varigenom han lyckades få hem den svenska Guantano-fången till Vivalla i Örebro, där det  snabbt uppstod en kult kring denna Al Qaida krigare. Det kan var värt att tänka på i samband med de upprepade morden i gängkrigen i Örebro. 
 
När blev det kristdemokratgisk politik att terrorister ska ha en fristad i Sverige? Och att vi inte ska ha några fängelser? Althin sade plötsligt upp sitt partimedlemskap, när Ebba Buscvh-Thor blivit vald tll ny partiordförande - med motiverig att KD geem partiordförandevalet inte längre är det parti som han gick med i.
 
DEn sennaste kändisrekryterigen är Lars Aaktusson till EU-parlamtet- Han har -som jag tidigare skrivit - tillsammans med Ebba B-T undertecknat en debattartiel mot böneutrop, där de har svalt ateisternas religionsfientliga argumentation med hull och hår. En argumentation som kan anvädas mot krstna likväl som mot muslimer. 
 
Men kära snälla! Det är terrorismen i islams namn som ska bekämpas, och inte varenda uttryck av muslimsk religionsutvning som skiljer sig från det vi är vana vid i västerlandet. När kommer förbud mot kristen orientalisk-ortodox religionsutövning? Eller mot Maria-kulten i Katolska kyrkan? För att inte tala om gammaldags svensk luthersk tro? 
 
Alf Svensson var allstå, trots sina brister som ledare för en stor organisation och politisk beslutsfattare, en utmärkt ideolog  och en lysande talare och debattör. Samt en inspiratör av stora mått. Allting försingras nu.Ebba B-T är inte heller så dälig. Men lyckas inte göra bra ifrån sig, p.g.a de nollor som hon omger sig med. 

Ett sant ord

"Och hur dum är han? Är det möjligt att någon vill fortsätta kontakten med en kvinna som har kallat en för råtta?
Men annars var det väl ett bra ord! Det träffar nog rätt, även om jag inte har något som helst minne av att jag verkligen har sagt det. Troligen har jag varit otroligt upprörd om jag har gjort det."
 
Naturligtvis är jag ingen råtta. Det fetstilta är det sanna ordet. Det har hänt ofta att hon har blivit enormt upprörd. Det kan vara någon småsak, någon politisk händelse eller att hon blivit motarbetad av någon i den där föreningen, som hon är medlem i. Fullt endorfin-pådrag, som det verkar Och det har gått ut över mig. Och när hon har varit så upprörd har hon inte kommit ihåg efteråt vad hon sagt och gjort och inte alls förstått min reaktion. Som den gången jag inte stod ut och åkte hem.
 
Hon vill inte ha kontakt med mig. Men varför fortsätter hon då och skrivere det ena hatinlägget efter det andra mot mig på sin blogg?Och varför har hon liknat sig själv vid kvinnorna, som väntar utanför fängelset? Det är dubbla budskap, men faktum är att även jag har blivit äldre och orkar inte längre ta all skit. Det är väldigt sorgligt, men det är så illa. 
 
Tillägg 15 juli kl. 11.15
 
De inlägg på hennes blogg, vilka ovanstående inlägg relaterar tilll har hon nu raderat. Det var klokt. Men det hade varit ännu klokare, om hon hade tänkt efter före, innan hon publicerade dessa inlägg. Hon skadar ju inte bara mig och mitt anseende, utan även sig själv och hennes eget anseende gennom sitt impulsstyrda bloggskrivande. Hon kandiderar ju faktiskt i höstens val och är ganska känd som en debattör som vågar skriva om känsliga ämnen - v ilket jag inte gör. Hon har alltså mer att förlora än jag på att ett trassligt privatliv hängs ut inför offentligheten. Jag inbillar mig inte en sekund att något av oss fått annat än sänkt anseende av den senaste veckans bloggdueller mellan oss. Det är hart när omöjligt för en utomstående att avgöra vem som har rätt och det finns ju ett talesätt (som iofs inte alltid stämmer) som säger att det aldrig är ens fel när två tvistar. Det är lått att ta till
 
.Jag tog emellertid risken när hon skrev på sin blogg att hon är en av kvinnorna som väntar utanför fängelset på sina män, som sitter där för att de har misshandlat dem Att hon beskrev sig själv på det ssättet, må vra hänt för hon beter sig ju faktiskt på ett liknande sätt som de kvinnorna. Men när hon dessutom drog in mig i den berättelsen och liknade mig vid de männen, överskred hon en gräns.

Följetongen fortsätter

"Detta gäller inte minst efter den gången när han reste sig upp, packade sin resväska och for iväg just när jag förberedde en lunch för gäster som skulle gratulera mig, som redan var på väg till oss. Uppträder man så?"
 
Detta skulle inte haft ett dugg att göra med hennes uppträdande mot mig, att jag inte stod ut längre med alla glåporden, bl.a. kallade hon mig "råtta"? Dessutom var jag rädd att grälet skulle fortsätta inför gästerna. Alldeles innan jag gick började hon grina. Jag överväge under några sekunder om jag skulle stanna trots allt. Men om jag tvekade skulle jag missa tåget och kanske bli tvungen att tillbringa natten på någon järnvägsstation. Märkligt att hon inte minns någonting av sitt eget beteende.
 
Anledningen till att jag skriver om detta på min egen blogg, trots att mina egna trogna läsare inte vet vem hon är,  är att hon vägrar publicera invändningar mot hennes grova anklagelser på sin egen blogg och att antal läsare på min blogg fördubblas varje gång hon hängt ut mig.
 
Anledningen till att jag startade denna diskussion nu i juli 2018 var ett inlägg på hennes blogg 30 juni, där hon jämförde mig med män som dömts till fångelse för kvinnomisshandel. Begriper hon inte att sådana jämförelser kan skada mig väldigt allvarligt om de blir kända och folk tror på förtalet?
 
:"- Jag är som en av dem, sade jag till en väninna häromdagen, de där kvinnorna som står utanför fängelset när deras man har suttit inne för misshandel av dem och väntar på honom. Sedan går de hand i hand bort från fängelset. Jo, nu rör det sig inte om fysisk misshandel, inte alls. Och ingen har heller suttit inne. Nej, det rör sig om många års nedvärderingar och kränkningar, som till slut har fått mig att känna mig som en urvriden skurtrasa. Och ändå har jag återvänt, gång på gång. Varför? Saker är sällan svarta eller vita, utan oftast svarta och vita."
 
Så här har hon hållit på i flera år, fullständigt impulsstyrd, och det har hämmat mig oerhört socialt och även politiskt, eftersom jag har varit rädd att få höra "Dig kan vi ju inte ha med, för du är ju en kvinnomisshandlare. Och nu kommer det fram att "misshandeln" har bestått i att jag flytt fältet och lämnat henne, när jag inte har stått ut längre. 
 
Nu verkar hon inte ens ha förstått att hon har gjort något fel.Hon är medlem i en klubb, som till viss del består av exentriska figurer, som lägger ut delar av sitt privatliv. Och det får hon väl göra, om bara jag slapp figurera i de sammanhangen som den onda romanfiguren. Vet läsarna om det är fiktion eller verklighet? Försöker hon efterlikna vissa kvinnliga författare, som blivit berömda efter att ha hangt ut sina äktenskapliga gräl och tagit heder och ära av sina män i romanform? 
 
Men jag är ju ingen Horace Engdahl. 
 

Vill vara värst

detHon har återigen lagt ut privat mejlkonveration på sin blogg, sådant som inte varit avsett att läsas av andra. Visserligen inga sensatioonella avslöjanden, men vad angår det hennes bloggläsare vilken av mina släktingar som skulle begravas? Med detta ville hon ha sagt att jag inte har lämnat återbud hos besök hos henne, utan att hon har bestömt att jag inte ska komma,, Hon vill ju vara värst och visa att hon ar full kontroll. Närmare sanningen, fastän inte sanningen om mig, var hon när hon skrev att hon är som de där kvinnorna som väntar utanför fängelset ¨på att deras män ska komma ut efter den senaste misshandelsdomen. 
 
Jag hade inte reagerat mot att hon skrev så, om det bara hade handlat om henne-  Det räsckte inte att hon "förtydigade" att hon inte har varit utsat för någon fysisk misshande. Jag hyar fått nog av hennes ryktesspridning. 

KD-puckon

I mitt inlägg "Kan det vara demens?" gav jag inget definitivt svar på frågan vem av oss som är dement, om nu någon av oss skulle vara det. Bäst så. Men jag vidhåller att det är hon som har förstört relationen genom att gång på gång på gång hänga ut mig på sin blogg till allmän bespottelse. Men av det minns hon ingenting. När jag har skickat mejl och vädjat till henne att upphöra med detta., så har hon publicerat mejlen och beskyllt mig för att vilja begränsa yttranefriheten, som om det hade gälltförsök av statsmakten att censuera av media.
 
5 juli skrev hon på sin blogg:  Samma sak är det i relationer mellan oss människor. Den planerade midsommaren här blev inställd efter det att jag hade skällt ut exet för saker han hade skrivit på sin blogg, skrev han, och det ser ut som om han därefter inte ville komma. Nu var det inte riktigt så, utan han fick helt enkelt inte komma hit.
 
Så nu vill hon visa sig kavat, och basunerar ut inför hela bloggvärden att det minsann var hon, som ställde in resan. Att hon alltid har kontroll över allting som sker.
 
Den 15 juni skrev jag ett under rubruk Jämställdhet eller omvänd könsmaktordning:Jag har återigen blivit utskälld på en annan blogg för min kritik av KD:s förhållande till religionsfriheten. Detta trots att jag på ingen sätt har kriitiserat bloggägarinnens engagemang i nämnda parti. Att jag kan ha ett eget - och berättigat intresse - av KD, efter att ha givit tio år av mitt liv till nämna parti som medlem betyder ingenting? Den omvända könsmaktordningen kräver att mannen rättar sig efter kvinnan."
 
Denna utskällning föranleddes av att jag tidigare samma månad hade kallat ledande kristdemokrater för puckon. Trots ett hyfsat bra partiprogram och en bra partiledare ligger KD under riksdagsspärren och äventyrar därmed hela alliansen Visserligen vill jag inte ha en ny alliansregering, men jag vill ha ordning och reda i rikspolitiken. Om alliansen hamnar i opposition ska det vara en seriös opposition och inte en lekstuga för Sara Skyttedal. En seriös opposition ska alltid vara beredd att bilda regering - ifall sittande regering skulle avgå. Men hålla på och kräva statsministerns avgång, utan att ha ett eget regeringsalternativ är bara barnsligt. 
 
Och de kristna väljarna har inte visat någon uppskattning för KDU-ordföranden Skyttedels oförmåga att sitta still i båte. För Skyttedal handlar det tydligen bara om att vara mest emot inte om att vara för något. Man kan inte regera ett land genom att vara mot allting.
 
Jag vet inte om muslimska väljare öht röstar på Kd. Sedan partiledaren Ebba Bush-Thor och EU-parlmentarikerna Lars Adaktusson - som i mina ögon är ett av partiets puckon . gått ut i en debattartikel och hängt på den islamofoba vågen, torde inga muslimer rösta på partiet. Det hela var ju dessutom ett pånäng på Ann Heberlein, som kandiderar frör Moderaterna. Men Heberlein har köpt militanta ateisters definition av religionsfrihet, att det skulle vara detsamma som frihet från religion. Och då handlar det inte bara om muslimers religionsfrihet, utan alla troendes rätt att utöva sin religion.
 
De borde i stället ha gjort klart att KD är ett kristdemokratiskt parti och inte en kristen kyrka. Gamle partilearen Alf Svensson underströk ständigt detta - och tog partiet till ett valresultat på hala 11,8 % i riksdagsvalet 1998. En röst på KD borde ju vara en röst på religionsfriheten, och inte en röst på någon speciell religiös inriktning. 

Kan det vara demens?

Den här gången har "den där kvinnan" äntligen kommit ihåg vad hon fått lära sig på journalistsskolan om anonymisering. Men det är för sent. Alla hennes gamla bloggläsare vet ju sedan tidigare vem som åsyftas. Så här har hon skrivit: 
 
Naturligtvis är det mycket svårt att veta om folk ljuger när de är gamla. Det som man tycker är lögner och fantasier kan ju ha sin grund i en mer eller mindre väl utvecklad demens.
 
Frågan är ju bara vem som är dement. Det finns i vart fall ingen ärftlig demens i min släkt.Att bli påkörd av en rattfyllerist på ett övergångsställe och slå huvudet i trottoarkanten är inte ärftligt. Men kanske det som hon har berättat om sin mor? Det är mycket sorgligt. Jag hade hoppats på en bra tid tillsammans, innan någon av oss försvann in i någon allvarlig ålderssjukdom-

"Den där kvinnan"

Jag kan inte minnas att jag har använt just det uttrycket, "den där". Men jag ids inte gå igenom allt jag skrivit för att kntrollera. Om jag har använt uttrycket "den där", så har det inte varit i nedvärderande syfte. Utan i anonymiseringssyfte. Jag kan ha skrivit "den kvinnan", men det har i så fall varit för att markera att det handlar om samma kvinna som i föregående text- 
 
Jag trodde att man förstår vitsen med anonymisering, när man har gått på journalistskola. Men icke. Och det är ju så sant att i journalistskrivna texter hängs svenska män ut som om de vore grova sexualförbrytare eller kvinnmisshandlare, om de beskylls (obs enbart beskyllninngar - inga bevis) för plumpa skämt med sexuella anspelningar eller helt enkelt har varit dåliga chefer. Någon dålig chef kan jag dock inte har varit, för jag har ju aldlrig varit. Inte min far heller, så det där faller nog tillbaka på kvinnan själv. Både hennes far och hon själv har ju varit chefer. Och vad säger att dåliga chefsegenskaper inte kan gå i arv från far till dotter - även om det inte var tänkt när hon var barn att hon skulle bli chef en dag.
 
Anonymisering i journalistskriven text förekommar ju numera bara när utlänningar, som inte ens har rätt att vistas i Sverige, åtalas för riktigt grova brott. I synnerhet om afghaner, som saknar asylskäl, har begått en gruppvåldtäkt. Syftet med #metoo- journalistiken har ju varit att utpeka halvfulla svenska korgraggare som ännu mer vederväridga sexualförbrytare - för kvinnliga besökare på sådana ställen vill ju bara gå ut och fira med vänninorna och vill intealls  bli uppraggade - än de som begår överfallsvåldtäkter.
 
Att det var kvinnliga chefsämnen, som ville åt de åtråvärda chefsbefattningarna inom media, framkom ju mot slutet av '#metoo-hysterin, när man inte lyckades hitta på något sexuellt mot en teaterchef - som drevs till självmord av de troligenfalska anklagelserna att han var en dålig chet som inte uppskattat dåliga skådespelarprestationer, eller vadd det nu kunde varaö. Så fick slutligen jag en släng av den litterära sleven. Jodå, "den där kvinnan" hade skrivit på sin blogg, utan att seriöst försök till anonymisering.
 
."- Jag är som en av dem, sade jag till en väninna häromdagen, de där kvinnorna som står utanför fängelset när deras man har suttit inne för misshandel av dem och väntar på honom. Sedan går de hand i hand bort från fängelset. Jo, nu rör det sig inte om fysisk misshandel, inte alls. Och ingen har heller suttit inne. Nej, det rör sig om många års nedvärderingar och kränkningar, som till slut har fått mig att känna mig som en urvriden skurtrasa. Och ändå har jag återvänt, gång på gång. Varför?"
 
Detta var alldeles i slutet av juni. Någon vecka senare skrev hon ut min av många känd signatur, vilket omedelbart ledde till enfördubbling av antal besökare på min blogg. Det brukar vara så, när hon försker få anras medlianne. Det har varit "avslöjanden" som verkligen tillhör privatlvet, såsom mina sjukdomar och sexuella förmåga. Behandlar mDean en döende gammal man på det viset. hänger ut honom till allmän spott och spe. Nu är jag inte alls dödssjuk.  Det är bara en av hennes fantasier.
 
Hon borde tänka på sin egen hälsa i stället. Man kan få blåskatarr av att sätta sig i en kall bil. Jaghar erbjudit mig att betala 3.000 kr för anskaffning av kupévärmare med tillbehör. Det är bara ett exempel på alla "kränkningar" som jag bekyllls för att ha utsatt henne för. Vanlig mänsklig  omtanke. Och mitt försök till anonymisering tolkar hon som uppsåtlig nedvärdering. Det var ju bara för att jag inte ville hänga ut henne inför läsare, som inte känner till vårt förhållande.
 
Vad jag nu har gjort för onte, vet jag inte. Kanske jag inte orkar med längre att ständigt hängas ut som en ond romanfigur. Kanske för att jag lyssnat på hennes ofta upprpeade råd (varvade med anklagelser att jag skulle umgås med "kärringarna") att skaffa en ny kvinna. och det var nära i lördags, när Sverige förlorat mot England. Det var det vanliga krogvrålet, som är värre en böneutrop från hundra imamer. Jag passerade krogen på heväg från matbutiken, då jag mötte en okänd kvinna, 12 år yngre än jag. "De verkar inte vara ledsna för det", sade jag och "Får jag bjuda på en öl". Det var hon med på, men när det kom till betalning, var det hon som villle bjuda mig.
 
Det visade sig emellertid att hon var fotbollsänka. Hon var ute och roade sig på egen hand, medan hennes man låg hemma i soffan och grät för att Sverige hade förlorat. Igår skrev "den där kvinnan" att hon behöver beröm, och det hade hon kanske fått från mig för sina litterära kvalitéfer, om jag bara sluppit vara den där onda romanfiguren. Den ständiga demoniseringen sliter. Hur vore det att byta ut de hårda orden? Man får inte en karl med gevär, genom att ständigt försöka vinna något slags känskamp. Och idag skriver hon att katten B saknas henne och att "Relationen med Mr betraktar jag som omöjlig"
 
"En sak lärde Me too-rörelsen mig, och det är att vi kvinnor faktiskt inte ska tiga.
Vi, speciellt vi som är äldre, har många generationers kvinnosyn  hos män att fightas mot". 
 
Kvinnan, som har skrivit detta, har öht aldrig tr'ffat mn far. Han dog tolv år innan hon träffade mig. Hon har öveer huvud taget inte träffat någon manlig släkting till mig. Hon har träffat min syster, som hon har hittat på fula öknamn på, eftersom hon inte alls håller med om att jag har fått något slags macho-stll i arv från min far. 

Så mycket och så lite

Det här järnbruket, nedlagt 1925, får representera den nya teknik, som ledde till den s.k. bruksdöden i böjan av 1800-talet, då mångder arbetslösa bruksarbetare tvingades söka nya jobb.Vid det här järnbruket gick barnen i folkskol och unervisades av lärare  som fått minst ett års utbildning vidl seminarium Här föddes svensk arbetarrörelse. De första folkskollärarna hade ingen pedagogisk utbildning, inga siolalar, inga undervisningshjälpmedel och inga läroböcker till barnen. Min farfars farfar miste tidigt både sina föräldrar och utacktionerades av fattigvården till  prästfamiljen i det lilla bruksamhället. Men blev naturligtvis bruksarbetare, och skule ha förblivit det hela livet, om inte bruksdöden slagit till. Det var den första stora arbetsöshetskrisen i svensk historia.Någon arbetarröröelse och några a-kassor fanns fortfarande inte.  Många gick under. Ett fåtal fann andra jobb, bland dem farfars farfar.
 
Att den här kvinnan, som jag skrivit om, lever i en fantasivärld, där vi är romanfigurer med påhittade goda och (mesgt) onda egenskaper, har hon återigen visat. Jag har sagt till henne att hon är ingen Ebba Witt-Brattström och jag är ingen Horace Engdahl. Jag har inte läst den boken, men har hört hur professor Witt-Brattström har hängt ut maken, akademiledamoten Horace.Att jag har blivit något slags symbol för ondskan hos män med "god samhällsposition" - något som jag aldrig har eftersträvat, att det egentligen inte handlar om mig, framgår av följande: 
 
Vi, speciellt vi som är äldre, har många generationers kvinnosyn  hos män att fightas mot. I många mäns ögon är och förblir kvinnor en andra klassens varelser, som man kan håna och kränka när man vill visa på detta.
 
Något sådant förekom aldrig i mitt föräldrahem, och inte heller - så vitt jag vet - hos deras nära bekanta. Jag vet inte hur det hade blivit mellan mina förlädrar, om inte min mor hade drabbats av svåra olyckor i ungdomen, och sedan av ett svårt övergrepp från samhället sidan samt några allvarliga sjukdomar, som hindrade henne att förvärvsarbet. in far tvingades ta ett mycket stort ansvar och vi hade verkligen inget överflöd- Så olikt den här kvinnans uppväxt som i ett dockskap, där hon skulle ha de dyraste kläderna i klassen, etc.
 
Att det inte handlar om mig framgår även av följande: Sedan var det ju mest LF som ringde mig- två gånger om dagen när vi inte var ovänner, även om jag ibland inte hann svara eller han sov när han  skulle ringa, så jag undrade om något hade hänt den gamle, sjuke mannen och ringde upp för att kolla att han levde.
 
Nej, dödssjuk är jag verkligen inte och har varken rollator, färdtjänst, Ho däremot, projicera hemhjälp eller trygghetslarm. Det hade väl min läkare aktualiserat, om det hade behövts. Tvärtom, min läkare tror att jag kommer att bli över 90Hon, däremot, projicerar sina sjukomar på mig. Och till skillnad mot henne, är jag inte så rädd för negativa besked, så att inte söker läkarhjålp när jag behöver, om det så bara gäller farliga sjukdomar upptäckta medan de kan botas. Jag råkar - tydligen till skillnad mot henne - bo i ett landsting, som är noga med sådant. Sållunda fick jag kallelse till vårdcentralen inom en vecka för symtom som kunde vara cancer, men inte var cancer. Hade det vari cancer, hade den inte hunnit sprida sig.
 
Detta tror jag att landstinget sparar välldigt mycket pengar på. Visserligen har man kostnadernna för en del till synes onödiga läkarbesök. Med med tidig upptäckt av de allvarliga sjukdomarna, sparar man sannolikt mycket på färre långa och dyra behandlingar. Hon jämför med sitt landsting, som numera inte ens har förtorendet att utföra medelkomplicerade operationer på sitt största sjukhus.
 
Om jag inte hade tagit mina mediciner, hade jag kanske varit en bättre älskare. Oh det är väl hela kränkningen.Själv har jag alltid haft en förkärlek för yngre män. LF, 1,5 år yngre än jag, hörde till de äldre. Hur ska jag säga? Yngre män har nog rent allmänt en säkrare funktion! Så jag får väl önska henne lycka till bland unghingstarna "i god social position" (d.v.s. unga rikemanssöner) i hagen.
 
Men sedan har vi den speciella typ av kräänkthet, som jag har mött hos andra akademiker-sosar (vilket hon inte längre är) att inte kunna spela i överläge och alltid veta bäst. Alla studer känns för dem som bortkastade, om de möter en arbetare,, som är på deras egen nivå, och kanske har kunskaper, som de inte har..Det är kanske mer uthärdligt om mannen är professor i sina ämnen. Jag har läst en del på universietet. men inte hennes ämnen, utan andra ämnen. 
 
Min farfars farsfar var den första bruksarbetaren i den landsdelen. som lärde sig läsa och skriva. På den vägen är det kanske? Under den sk. bruksdöden i början av 1800-talet, när de gamla järnbruken som låg utspridda över hela landet, till följ av nya och mer rationella metoder inom järnhanteringen, blev farfars farfar en av de allra första i ett helt nytt yrke: follskollärare. Det krävdes inga långa akademiska utbildningar. Det enda kravet var att läraren själv kunde läsa och skriva. Det var dessa - i våra ögo - extremt låågutbildade folkskoll'rare som lade grunden för det morderna Sverige. 
 
Tråkigt för somliga. Men fina akademiska tittlar och många utnötta byxbakar på skolbännken imponerar inte på mig och har aldrig lockat mg. Det som imponerar på mig år alla självlärda m'änniskor, som med ett minium av  skolutbildning kan måta sig med de långtidssutbildade. Och detta är en del av min livsstil. Men jag måste ju ändå erkänna. Att om jag för femtio år sedan hade vetat hur nedvärderad arbetarklassen skulle bli, till och med inom "arbetarnas eget parti" hade jag kanske trots allt satsat på en akademisk karriär. 

Snabba ryck

Svaret kom snabbt på hennes blogg, och medan jag funderade på om jag skulle svara på svaret, raderade hon det. Nej, det passar verkligen inte hennes image att ha relations-trubbel. Men svaret var det gamla vanliga, att det är hon som bestämmer och hade sagt ifrån. Men jag hade verkligen ingen lust till något gemensamt midsommarfirande. Inte med den attityden Jag har fått nog att få skit för hur andra män har varit. En var en fyllkaja och hade ljugit stt han haft slut med sin förra fru. En annan hade kastat en glasskål i hennes ansikte. En hade kastat knivar mot sin förra fästmö. Det hade den förra fästmön berättat för henne, varpå hon gjort slut med den mannen. Men det vete sjutton om han bara hade kastat mot den förra fästmön. Och då var det mannen, som bara sa att han skulle ut med båten. Ville hon inte ka med, åkte han ensam och var borta ett par veckor.
 
Den där stillen, att bestömma allting själv och inte fråga vad den ande  ville, utan bara meddela sitt beslut, har hon praktiserat mot mig. Har jag frågat "Vad tycker du vi ska göra idag)?" har svaret varit den överlägsna stilen, lärarinnestilen "Frön fröken, vad ska vi göra nu?" Tänk så många förlorade chanser, saker vi kunnat göra tillsammans.. Sedan har hon rring och ömsm anklagat mig för att umgås med "kärringarna" där jag bor, ochh ömmsom uppmanat mig att göra just det, etablera en ny relation med någon av "kärringarna"
 
Tänk om jag skulle göra det? Jag tänker på Hans, vars fru som han varit gift med i 60 år, dog för något år sedan. HNu ser jag honom ofta tillsammans med en 17 år yngre kvinna. Hon är f.ö. 10 år ngre än jag. .Hon och jag har bott nöstan grannar under några år innan hon blev ihop med Hans, men jag var ju engagerade på andra håll. Men det finns väl andra, och alla har inte hunnit bli gamla "kärrringar".
 
Så här skrev hon också på sin blogg, hon som jämförde sig med kvinnor som väntr på sina män utanför fängelset, där de sitter för att ha misshandlat just  dem.Bland skräpposten fanns en ihärdig påhoppare från 2011/2012. Undrar vart han tog vägen sedan. Gräsligt!". Detta måste jag berätta, eftersom det är både tragikomisk och sedelärande. Risken med att hänga ut sina närståreende till allmänt begabbande bara för att man själv känner sig nere. 
 
"Påhopparen", som ingen av oss har träffat eller ens haft någon mejlkontakt e.d dyl, med är en homosexuell man, soom var aktiv på kyrkliga bloggar samtidigt om vi.m Därför känner jag till hans historia. Han hade haft ett samboförhållande med en annan man under tio år, när det blev möjligt för samkönade par att gifta sig kyrkligt. De gjorde det, och att döma av bilderna som han publicerae, var det ett mycket vackert bröllop med många blommer i en gammal medeltiskyrka. Kärleken hade segrat, och samkönad kärllek hade eränts som lika äkta som särkönad kärlek. Så  framställdes det i varje fall.
 
Så läste han på hennes blogg, och drog slutsatsen att särkönad kärlek inte alltid är en dans på rosor. Oombedd försökte han medla - han som själv levde i ett perfekt äktenskap. Jags kan inte annat än uppfatta hans medlingsförsök som huvudsakligen ett utslag av äkta omtanke. Fanns det något personligt motiv hos honom, så torde det ha varit ett ytterligare led i kampen att få den samkönad kärleken erkänd som jämlik med de särskönade. Kronan på verket att just han, en nygift homosexuell man, kunde hjälpa till att ena en särkönad relation, mellan man och kvinna.
 
Sensmoralen i histoorien är att använder man sina bloggar till att hänga ut närståene får man finna sig i att andra engagerar sig. Det tragiska är att hans eget äktenskap inte varkar ha hållit så länge. Han återgog sitt gamla efternamn som ogift och försvann kort därefter från alla offentlig debatt. Och har inte heller gjort något försök attt få kontakt med någon av oss. Det är mycket tragiskt. När segern äntligen var vunnen, försvann den.
 
Det hetrerosexuella paret, som han försökte hjälpa, lyckades hålla iihop under ytterligare sex år.Om denne manlläser min blogg, vill jag härmed framföra min djupa tacksamhet för din omtanke, och hoppas att du har det bra nu.Till min kvinna framför jag ett tack för alltting bra aom har varit, samtidigt med ett beklagande att u uppfattar allting som kränkniningar. Det är denna, din nästan paranoida lättkärnkthet, som har förstört vår relation Du uppför dig nästan som de här herrarna, som tar till skjutvapen när de känner sig kränkta av någon. du tar till datorn, utan att ens tänka dig för, vika konsekvenser det kan få.

Väntans tider utanför kvinnofängelset

Jag har tvekat  några dagar om jag skulle lägga ut det här citatet eller ej, av rädsla för att motta ännu fler glåpord och anklagelser. Men här kommer det. Det är nämligen mig det handlar om. Det är jag som anklagas. För det som hon har gjort mot mig. Det är så kvinnor förstör relationer. Vill hon ha den kvar borde hon inte hålla på så- Men hon har ju gått på journaistskola och lärt sig precis hur mycket man kan ljuga om andra utan att döma för förtal. Inget namn n'ämns, men alla som känner till vår relation, vet ju vem som åsyftas. 
 
- Jag är som en av dem, sade jag till en väninna häromdagen, de där kvinnorna som står utanför fängelset när deras man har suttit inne för misshandel av dem och väntar på honom. Sedan går de hand i hand bort från fängelset. Jo, nu rör det sig inte om fysisk misshandel, inte alls. Och ingen har heller suttit inne. Nej, det rör sig om många års nedvärderingar och kränkningar, som till slut har fått mig att känna mig som en urvriden skurtrasa. Och ändå har jag återvänt, gång på gång. Varför? Saker är sällan svarta eller vita, utan oftast svarta och vita.
 
Vid vårt senate telefonsamtal sa jag att hon är ambivalet vilket hon höll med om. Men det kanske hon också kan få till en nedvärdering. Vi skulle tr'äffas till midsommar, men det blev inställt efter den utskällning som ag fick för det som jag skrivit här på bloggen de senate veckorna.Det är lätt att drabbas av depression och orkeslöshet.  Men att hänga ut en närstående på det här sättet. som hon brukar göra, kan skadda den utpekade oerhört.. Det är inte alltid som hon påpekat så här tydligt att hon inte har utsatts för fysisk misshandel. Men hon jämför sig med kvinnor som är det.
 
Och det är just den jämförelsen som skadar. Om det ändå hade handlat om fysisk misshane. I så fall hade det bara varit att åka till sjukhuset och fått sina skador dokumenterade. Det hade inte rått något tvivel om vem som varit gärningsprerson och vem som varit offer. Och vem som väntat utanför fängelset. 
 
 

Osunda publiceringar

Pseudomyndigheten PO (pressombudsmannen) har "fällt" tio av elva anmälda me too-publiceringar. Anledningen till att jag kallar PO "pseudomydighet" är att man ger sken av att vara en offentlig myndighet för att publiceringsoffren inte ska vända sig till verkliga myndigheter. Och för att förhindra politiskt agerande för att ändra lagstiftningen, så att även journalister straffas för sina brott.
 
När jag har skrivit att journalistkåren är värd förakt, menar jag givetvis inte varje enskild journalist, utan de journalister som upprträder som ett kollektiv, en kår, som försvarar journalisters rätt att ostraffat begå handlingar, som är brott när de begås av icke-journalister, mot andra människor. Som kanske drivs till självmord av att ha fått sina liv förstörda. Eller inte vågar gå ut av rädsla för vad folk ska säga om dem p.g.a. någon journalists skriverier.
 
Att en yrkeskår är värd förakt är förvisso att ta i, men jag gör detta för att väcka opinion, inte minst bland journalisterna själva. I hopp om att någon enstaka journalist ska säga ifrån och kräva straffansvar för journalister som begår handlingar, som är brott när de begås av icke-journalister. Förtalsbrott, men även andra normalt straffbara brott.
 
Efter PO:s fällning av hans kollegor har en kolumnist på den tidning som drabbades av flest fällningar skrivit att metoo-publiceringarna drevs fram av osunda krafter. Bättre sent än aldrig. Men borde inte journalistklubben på samma tidning utesluta de medlemmar, som lånade sig till osunda krafter och kräva att de avskedas?
 
Och vart tog grundtanken med metoo vägen, om den var att ingen ska behandlas tilla? 
Och behöver vi ingen diskussion om tryckfrihetens gränser och om PO:s roll? Kanske dags att skrota PO., som saknar befogenhet att utdöma straff som känns? 

Vad får vi, om vi inte får en alliansregering?

Den italienske fascistledaren Benito Mussolini stod till vänster om Hitler. Inte bara på denna bild, utan i verkligheten också. Men särskildt långt till vänster var det ju inte... Enligt Mussolins fascistiska ideologi skulle hela folket bestämma. Det skulle vara ett folk. Eftrsom det inte är så lä ett helt folk att enas om en gemensam åsikt i alla frågor, behövdes en auktoritär uttaolkare av "folkviljan", nämligen Mussolini själv. Utopier kan låta bra tills de omsätts i praktiskt hanling. 
 
 
Först måste jag säga, att om vi inte får en socialdemokratisk enpartiregering (vilket vi med största sannolikhet inte kommer att få), så hoppas jag på någon form av blocköverskridande samarbete. Och helst av allt att socialdemokraterna och moderaterna bildar en tvåpartiregering tillsammans - gärna med stöd av övriga allianspartier.
 
Jag tror på ordspråket "Ju fler kockar - desto sämre soppa". Att redan två partier är för mycket, har vi ju sett under innebarande mandatperiod, då Mp har saboterat och förhalat många bra - och bland dem en del helt nödvändiga - åtggärder, som S velat genomföra, som exempelvis en mer effektiv terroristbekämpning. Det är ju inte bra att Sverige fungerar som något slags hjärnkontor och väntlogi för de terroristnätverk, som härjar i Europa.
 
Men en enpartiregering framstår i nuläget - oavsett om vi talar om S eller M - som orealistiskt. Och för att regeringen ska ha tillräckligt stöd i riksdagen för att få igenom sina förslag utan långdragna förhandlingar och förödande kompromisser med oppositionen, måste det alltså bli en tvåpartiregering. Det är ju också viktigt att oppositionen inte blir allför svag och splittrad så att SD kommer att framstå som det enda oppositionspartiet. Eller att V och SD kommer att framstå som de enda oppositionspartiet.
 
Att V kommer att leverera opposition från vänster, om vi för en blocköverskridande regering, kan vi vara säkra på. Och det är bra. Men det kommer också att behövas en opposition från höger, som inte utgörs av SD utan av "etablerade" borgerliga partier. Om nuvarande mandatfördelning i riksagen står sig efter valet, är S  + M den enda tvåpartikonstellationen, som kommer att ha egen majoritet i riksdagen. 
 
Den parlamentariska demokratin är den enda form av demokrati som någonsin har fungerat-. När enpartistater  kallar sig "folkemokratier" ljuger de. Det perfekta  styrkeförhållandet mellan regering och opposition i en parlamentarisk demokrati är 51 - 49. Detta betyder naturligtvis inte att oppositionen ska ha 49 % av inflytandet. Oppositionen ska bida sin tid och vara beredd att ta över om regeringen tvingas avgå p.g.a. regeringskris eller valnederlag. 
 
I TV-debatten med Jan Björklund, L, igår krävde Jimmie Åkesson att alla partier ska ha inflytande i relation till deras väljarstöd (senaste valresultat eller enligt senaste Demoskop?). Björklund, som bemödade sig om att svara på alla frågor missade tyvärr att svara på just detta krav. Tyvärr, för det är fascistisk "demokrati". Det kommer ju inte att finnas någon opposition.
 
Parlemntarisk demokrati bygger på majoritetsskydd plus minoritetsskydd, d.v.s att majoriteten inte får besluta att upphäva minoritetens mänskliga rättigheter. Detta är dock långt ifrån kravet att en minritet på 49 % ska ha 49 % av inflytandet. 
 
Om ett alliansparti bildar regering tillsammans med S, så inneäbär det självfallet inte att alliansen är död, utan att den kan återformeras, så snart de fyra allinaspartierna har chansen att vinna ett val och bilda en alliansregering. Det kan också tänkas ske förskjutningar inom alliansen, så att L blir större än M, och i så fall r det L som ska bilda regerig tillsammans med S, medan M går i oppostion. Fortfarande under förutsättning det inte är möjligt att bilda en ren alliansregering - och ej heller en socialdemokratisk enpartiregering, som stöds V och /eller Mp.
 
Det är inte min stil att publiera innehållet i privata mejl, som avsändaren inte har avsett för publicering. Men jag kan ju publicera en del av mitt svar på ett privat mejl. Från någon som inte riktigt gillar innehållet i mitt förra inlägg. "Och om det nu skulle bli någon form av fastare blocköverskridande samarbete, så borde det väl vara en självklarhet för en X-partist att X-partiet har en stark röst i det samarbetet, så att exempelvis A- reformerna - som  X-partiet har kämpat så mycket för - får vara kvar?"

Alliansen

Om man kandiderar i höstens val för ett alliansparti, så vill man väl att alliansens fyra partier ska bilda regering och . Inte att alliansen ska bli gisslan hos SD. Det ger ju då ett mycket konstigt intryck om man då kritiserar en av alliansens partiledare och samtidigt hyllar en öppet rasistisk sverigedemokrat som en hedersknyffel och försvarar honom mot alliansparti-ledaren.Det är över huvud taget ett märkligt synsätt att journalister och politiska motståndare inte skulle ha rätt att "kasta skit" på ledande SD-företrädare, men på alla andra. Och för sådant som inte har ett dyft att göra med deras offentliga uppdrag.
 
Naturligtvis ska även ledande SD-företrädare ha rätt till personlig säkerhet och rätt till en personlig sfär. Journalister ska inte klampa in i deras villaträdgårdar och ta bilder genom sovrumsfönstret. Men det handlade här om ett uttalande som andre vice talmannen hade gjort under ett slags förelösning vid ett riksmöte med partimedlemmar 2014, tydligen med journalister närvarande. Naturligtvis hade de rätt att rapportera vad
d e hörde, och även att gräva fram detta nu, tre och ett halvt år senare.
 
Hur kan man klaga på att SD inte får komma till tals, när de uppenbarligen får det? SD får komma till tals på väldigt många sätt, och inte minst i riksdagsutskotten, där förslagen till riksdagsbeslut stöts och blöts och får sin slutgiltiga formulerinng innan de läggs fram i kammare för omröstning 
 
Minst tre av de fyra allianspartiledarna har sagt att de vukk glra upp med Socialdemokraterna (och ev. även med Mp) om alliansen skulle bilda en mjnoritetsregerig. Detta skulle kunna inträffa om varken alliansen eller de rödgröna får egen majoritet i riksagaen och S misslyckas med att bilda regerig. Det är gansk självklart. Det är parlamentarisk demokrati. Någon anna form av demokrati existerar inte. 
 
 

Att missförstå

När jag har kritiserat förslag till tvångskonvertering av invandrare, och t.om. asylsökande (som kanske kommer att få avslag på sina ansökningar) till svenskar så är det själfallet tvånget som jag kritiserar. Och inte att någon av egen fri vilja vill bli svensk. Jag tar bestämt avstånd från uttalandet från riksdagens andre vice talman att inte ens svenska samer är svenskar. Det är avskyvärt och en skam för Sverige att en sådan person är talman. Desssutom är han ju inte själv svensk, om man ska applicera hans egna svenskhetskriterier på honom själv..Han uppför sig osvenskt, uttalar sig osvenskt och har inte vuxit upp i något av de ursprungliga svenska landskapen.
 
För mig är det en självklarhet att ingen ska tvingas byta etnisk identitet mot sin vilja. Men ej heller hindras att göra detta, om han /hon så vill. Jag kan bara inte förstå varför asylsökande ska tvingas lära sig svenska och mot sin vilja  göras om till svenskar innan de ens har fått uppehållstillstånd. Men om de själva vill bli "etniska svenskar" och sedan får avslag på sina asylansökningar, men vill fortsätta att leva som svenskar i exempelvis Afghanistan, så får de väl göra det för mig. Men jag tror inte att det underlättar livet i Afgahnistan.
 
Det här har ingenting att göra med frågan hur många invandrare Sverige kan ta emot. Jag har skrivit förut att de, som har fått´uppehållstillstånd i vårt land, deras mänskliga rättigheter ska respekteras fullt ut.
 
Det har heller inget att göra med kravet att alla, som vistas i vårt land, ska följa svensk lag. Men det förutsätter att lagarna inte strider mot de internationella konventioner, som Sverige har åtagit sig att följa, om mänskliga rättigheter. 
 
Det finns ett EU-direktiv från slutet av 1990-talet om nationella minoriteter. Det handlar om minoriteter, som har bott i ett EU-land sedan urminnes tider, bl.a samerna. De har speciella rättigheter till språk. kultur och sitt traditionella sätt att försörja sig (renskötslel), som inte är självklara för nyinvandrade minoriteter. e
 
Huruvida en person av judisk börd uppfattar sig som enbart jue, enbart svensk eller både jude och svensk, är upp till honom själv att avgöra. Det ska ingen myndighet, ej heller riksdagen avgöra, och defintivit ingen som genom representerar riksdagen genom ett talmansuppdrag.
 
Men det var ju förstås bra att vi fick ett klart ba anesked hur SD_s partiprogram ska tolkas. när detsamma säger att man är svensk om man uppfattas som svensk av sig själv och andra. Vilka andra? Någon myndighet för rasbestämning av invånarna i Sverige?
 
I oktober 2014 skrev jag ett inlägg på denna blogg i samma ämne. Inlägget kan sökas via spalten till höger 

Sveriges riksdag har skämt ut Sverige genom sitt talmansval

 
.
 
 

En yrkeskår som är värd förakt

En person, som inte sitter i fängelse, måste kunna röra sig fritt på stan, utan att bli ihjälslagen. Det gäller även grova brottslingar efter avtjänat straff. Saken handlar inte om rätten att påtala och kritisera den dekadenta livsstilen bland delar av kultureliten och den stockholmska journalistkåren. Saken handlar inte om rätten att avslöja och kritisera hur kulturprofilen har nästat sig in i Svenska Akademien och hur hans fru, akademiledamoten, trots uppenbart jäv har beviljat ekonomiskt stöd till deras gemensamma företag. 
 
Jag är dock inte kulturprofilens försvarsadvokat, och kommer alltså inte att sitta i rätten och säga "Min klient säger att han är oskyldig" för att därefter övergå till att plocka sönder åklagarens bevisning och ifrågasätta de påstådda offrens troväridighet. Det torde inte vara särskilt svårt för en försvarsadvokat. Det finns ju inga vittnen som har sett något. De vittnen, som enligt uppgift kommer att kallas, ska intyga offrets trovärdighet, att hon normal är trovärdig, Vilket påminner om den friande misshandelsdomen i Solna. I domen står det ju att den åtalade och frikände mannen är av "god familj". Helt klart hade försvaret i det målet kallat vittnen, som skulle intyga mannens trovärdigghet.
 
Nej, jag har ingen anledning att försvara kulturprofilen och det gör jag inte. Det är snarare den svenska rättsordningen som jag försvarar, statens monopol att döma misstänkta brottslingar och verkställa straffen. Och naturligtivsis åligger det alla anställda inom rättsväsendet att behandla även misstänkta för grova brott vål, så att de inte drivs till självmord. Då ska vi inte heller ha privatdomstolar, som ägs av familjerna Bonnier (Expressen) och Skibstedt (Aftonbladet), som dömer utpekade till döden, men överlåter år de dömda att själva verkställa dodsdomarna. 
 
Det har bara gått några månader sedan en teaterchef begick sjärlvmord efter ett mediadrev i samband med Metoo-kampanjen, dock inte p.g.a. sexövergrepp utan p.g.a. påståenden om en auktoriter ledarstil. Går vi längre bakåt i historien finner vi en f.d. justitieminister, som begik självmord efter att ha hetsats till döds av journalister. Dock inte samma justitieminister som hade köpt sex av två tvångsprostituerade 14-åringar. Efter att ha tvingats avgå ur regeringen, utan någon som helst saklig anledning, hade journalisterna satt igång ett nytt drev, som var ägnat att hindra honom att få ett jobb utanför politiken. 
 
Detta handlar om kända personer- Hur många icke-kändisar som har drivits i döden eller tått sina liv förstörda på samma sätt av journalistr, vet vi inte. Men de torde int vara få. Jag anklagar inte alla journalister för att vara direkt skyldiga till anras dö. Men journalistkåren som helhet verkar bestå av fega ynkryggar, som inte säger ifrå om sinna mordlystna kollegor. I stället njuter man av de pengar som drevjournalisterna drar in till medieföretagen. Därför är journaistkåren som helhet värd vårt förakt. Alla som lever på blodspengar har ett ansvar 
 
På Expressens förstasida kunde man idag, 17 juni, läsa. "Kulturprofilen X-Y  Z:s dubelliv. Dagen var hennes. Natten var hans".
 
Detta kallas "allmänintresset". De eventuella äktenskapsproblemen mellan kulturprofilen och hans fru, akademiledamoten, angår ingen annan. Det gör däremot de märkliga penningtransaktionerna mellan akademien och parets bolag. Men det ämnet är kanske för svårt att skriva om för snuskhumrarna inom journalistkåren. 
 

Kulturprofilen och journalisterna som mördar för att tjäna pengar.

Aftonbladet skrev idag, 16 juni,, på första sidan" Så tystade kulturprofilen kvinnorna efter de misstänkta övergreppen". .Det, som jag har skrivit med fet till med jättestora bokstäver, och det jag har skivit med vanlig stil med små bokstäver. Så att man måste gå nära för att läsa, vilket inte alla gör. Det fans också en tydlig bild på honom på framsidan. Med en pytteliten text under bilden "X-Y Z förnkekar brott", men naturligtvis med hans namn i klartext.. Det är så nära en beställning av mord man kan komma. Såvitt jag vet sitter han inte i säkert förvar på något häkte, utan kan faktiskt bli ihjälslagen.
 
Det vanliga, när journalister mördat sina offer, är dock att de har drivits till självmord. Att jag kallar detta för mord, beror på brottsrubriceringen, när icke-journalister döms för mord, dolus eventualis, eller ligiltighetsuppsåt på svenska. Gärningspersonen har varit medveten om att någon har kunnat dö av hans /hennes handlade, men har varit likgiltig för detta. 
 
Det stod också på tidningens förstasidaaett påståendet om ytterligare brottslighet (det är naturligtvis ett brott aff tysta brottsoffer) utöver de påstådda sexövergreppen bygger på uppgifter i polisförhöret. Hur kan journalisterna veta det, om det är sant? Finns ingen förundersökningssekretess? Har tiningen mutat någon polis med insyn i utreninnngen att bryta mot tystnadsplikten, vilket är ett brott? 
 
Chansen att genom polisuredning och rättegång få klarhet i vad som hänt, är minimal så här lång tid efteråt. När bestickare (d.v.s. den som ger mutor) betalar mutkolvar inom polisen för att de ska begå brott, är chansen i det närmaste obefintlig. Om kulturprofilen blir frikänd, kommer det att heta att han är skydlig ändå, men det kunde inte bevisas, eftersom någon har förstört utredningen.
 
När frågan om namnpublicering diskuterades i TV i samband med att åtalet väcktes. sa någon SVT-chef att namnpublicering ska avgöras av "allmänintresset". Vilket i praktiken är detsamma som det kommeersiella intresset, att sälja lösummer eller höja tittarsiffrorna så att journallisterna får sin lön Men förttal är förtal och mord är mord, om än med likgiltighetsuppsåt. Det behövs en lagändring, så att jouralister som begår grova brott, döms för de brotten.
 
Vad kulturprofilen har gjort eller inte gjort, kan jag inte veta.. Jag är inte ens säker på att jag skulle uppfatta honom som en sympatisk person - eller att han skullle uppfatta mig som en sympatisk person - om vi skulle träffas. Han verkar leva i en helt annat värl än jag. En dekadent värld, om det som som skidlrats i media från den världen, är sant. Om man kan lita på media. Men det kan man ju inte.
 
Jag slutade köpa Aftonbladet för femton år sedan, och har följaktligen inte köpt tidningen idag heller, utan har bara läst vad som står på förstasidan. Orsaken till att jag sällan köper någon kvällsltidning (och gör jag det så blir det inte Aftonblaet) är Aftonbladet-journalisternas rent perversa intresse för sexualiserat våld mot kvinnor.
 
Om det funnes en ena sexuellt normal journalist på den tidningen, skulle de inte larva sig med särskilda kvinnobilagor och låtsas vara feminister. De skulle gå i strejk, mot arbetskamraternas ideliga försök att uppfostra sina läsare till att bli våldtäktsmän och sexmördare.. Och hur man nu hänger ut en åtalad men inte dömd person med namn och bild och en grov ankagelse om ytterligare brottslighet. 
 
Även om han är skyldig till allting som han anklagas för, ska han dömas av statens domstol och straffet ska verkställas i ett statligt fängelse. Inte av journalister som uppenbarligen själva njuter av att kvinnor plågas. 

Ska invandrare som vill flytta hem tvingas kvar i Sverige?

C har hittills gått längst i kraven på tvångsförsvenskning av asylsökande och invandrare. Men har nu fått allvarlig konkurrens av SD, som inte ens drar sig för krav på socialisering av barnen för att göra om dem till svenskar, så att de kommer att få oerhört stora anpassningsproblem, om och när de flyttar tillbaka till de länder de eller deras föräldrar kommer från. Naturligtvis handlar det i denna bisarra tävling om att kränka invandrarna så mycket det bara går. genom att göra dem till "problem".
 
Vilket inte torde avskräcka en enda flyktingsmugglare från att fortsätta med sin lukrativa verksamhet. Det torde inte heller att göra det svårare för extrema islamister eller turkiska fasister eller andra extremister att rekrytera psoselyter i Sverige. C vill dessutom sänka lönerna för "nyanlända och andra som står långt från arbetsmarknaden". Vilka fler än andra generationens invandrare. Riksdagspartierna tävlar nu med åtgärder, som inte alls kommer att minska invandringen, men kommer att skärpa motsättningarna mellan invanrare och "svenskar" med risk för raskravaller och på sikt inbördeskrig som följd.
 
Den invandring, som vi redan har haft, den har vi haft. Den kan inte göras oskedd med nationellt förbud mot böneutrop och liknande idiotförslag. Det fattas bara att de muslimska församlingarna upptäcker att det inte finns någon lag som uttryckligen kräver tillstånd för böneutrop och bestämmer sig för att testa var gränserna går. De kan ju peka på fyllesvinens krogvrål i de centralt belägna bostadsområdena som exempel på vilka volymer som accepteras. 
 
C har tidigare föreslagit att tvångskonvertringen till helyllesvenskar ska börja redna under de första dagarna i Sverig3, långt innan de asylsökande har fått beslut om de får stanna eller ej, och utan undantag för dem som uppenbarligen har ljugit om härkomst, identitet och ålder - därtill uppmanade av smugglarna. Nu går SD ett steg längre,och föreslår barnsocialisering redan vid tre års ålder, för omgörningen av barnen till svenskar, För naturligvis vill inte SD att denna uppgift ska anförnär man i rent kommunistisk anda lägger förslag om barnsoctros de muslimska friskolor, som SD och andra kommunistparter villl förbjuda.
 
Tänk bara vilka generationsmotsättningar det kommer att bli i flyktingfamiljerna, när förlädrarna ssäger: "Nu har freden kommit till vår hemby också, så nu flyttar vi hem".SD tävlar nu i samma gren som ett parti som med alla medel, lock och pock och direkta tvångsåtgärder vill öka Sveriges folkmängd til 30 miljoner, varigen ursprungs-svenskarna kommer att bli en minoritet.
 
Om SD menar allvar med sitt prat om begränsa invandringen, borde de stödja sossarnas 14-punktsprogram, som jag har skrivit om här på bloggen.Sossarna borde dessutom ställa SD mot väggen med skillnaden mellan prata och göra. Det är skillnad mellan att prata, så att motsättningarna i det svenska samhället skärps och att underlätta för dem, som själva vill åka hem. 
 
1. Enbart inämnandet av en asylansökan medför ingen skyldighet att bösätta sig i Sverige resten av livet. Inte ens om man får bifall till sin ansökan-
 
2. Ett tillfälligt uppehållstillstånd är en rättighet att bo i Sverige under en viss tid och en skyldighet att lämna landet, när tillståndet har löpt ut.
 
3. Inte ens ett permanent uppehållstillstånd är en skyldighet att bosätta sig i Sverige resten av livet. Många har ju dessutom ansökt om permanenta uppehållstillstånd, för att slippa ovissheten om vad som kommer att ske när ett eventuellt tillfälligt uppehållstillstånd, om de fått det i stället, har löpt ut. De har inte bett om att tvångskonverteras till svenskar. 
 
De har inte bett om att deras barn ska socialiseras och göras om till svenska barn. De vill ha hela familjen med sig, om och när de åker hem.
 
Jag säger det igen: jag har aldrig stuckit under stol med att jag vill se en mer restriktiv (vad gäller antalet) och en mer generöst (vad gäller invandrares mänskliga rättigheter) invandringspolitik.Invandrares mänskliga rättigheter ska respekteras full ut. Det gäller religionsfriheten: rätten till sin etniska och religiösa identitet, rätten till privat- och familjeliv, samt rätten att bestämma över sina barns uppfostran.
 
I synnerhet det sistnämnda var ett huvudmotiv för KD att ändra sin tidigare EU-negativa linje och i stället förorda ett svenskt medlemskap i EU: Sverige hade dittills inte ratificerat tilläggsprotolket till Europakonventionen om mänskliga rättigheter om föräldrarätten. 

Värre än kommunisterna

Det är förstås lättare - om man förespråkar en fortsatt okontrollerad massinvanring - att bemöta invändningar, om man samtidigt förespråkar grova kränkningar av invandrares mänskliga rättigheter. Det kan gälla kränkningar av religionsfriheten (för det är ju inte tillåtet i Sverige att offentligen påstå att gudar finns, och definitivt inte att påståt att det bara finns en enda Gud) till förslag till dubbellt förtryck av lågutbildade invandrarkvinnor. Om de inte får dela bestämmanderätten över hushållsekonomin med sina män, ska de enligt centerförslag, straffas dubbelt upp av det svenska samhället genom att omyndigförklaras.
 
Om hälften av försörjningsstödet, om familjen har ett sådant, ska delas ut till kvinnan i familjen, ska just de här kvinnorna undantas. Om de inte äter julegris eller dansar runt stången och sjunger "Små grodorna" eller idkar högläsning "Mor ror och far är rar". Eller något annat, som politikerna har hittat på för att bevisa att de är beredda att ta till  med hårdhandskarna för att lösa verkliga eller påittade problem... Varför ska vissa kvalificera sig särskilt för att få något som alla andra har rätt till enbart för att de saknar jobb?
 
Järvaveckan startades för att rikspolitikerna skulle möta invåndarna i de invandrartäta förorterna i nordvästra Stockholm. Men har redan urartat till fjäsk för journalister, för att de ska klappa partiledarna på huvudet. Annie Lööf fick i veckan många klappar på sitt vackra huvud av främst manliga journalister för sitt kvinnofienliga förslag. Senast att bli klappad på huvudet -- främst av kvinnliga journalister med vämstersympatier - var Jimmie Åkesson med sitt tydligt kommunistiska förslag om obligatorisk förskola från 3 år. Men bara för barn till föräldrar som är födda i andra lände. Han har därmed sagt det som kommunisterna alltid har velat, men numera är rädda för att säga öppet.. 
 
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0