Upplåtelse av kyrka
Begreppet företrädesrätt har förekommit i flera inlägg.
Kyrkokommunen ska besluta om något samfund ska ha företrädesrätt till en viss kyrka, och i så fall vilket samfund. Kyrkor utan företrädesrätt för något visst samfund ska upplåtas från gång till gång genom beslut av kyrkokommunen. Kyrkor med företrädesrätt för visst samfund skall genom beslut av det samfundet upplåtas även för andra samfund. .
Förslag till mer detaljerade regler följer här nedan:
De kristna samfund som vill få del av den kyrkokommunala upplåtelsen av kyrkor, måste vara registererade av en statlig myndighet, förslagsvis Kammarkollegium eller en för ändamålet inrättad ny myndighet (Kyrkokollegium).
Ett sådant samfund har rätt att använda kyrkor i kyrkokommuner i hela landet, förutsatt att samfundet har minst en medlem som är bosatt inom kyrkokommunens geografiska område, i första hand för kyrkliga handlingar som avser den medlemmen, t ex dop, vigsel, begravning.
Om medlemmen är bosatt i en del av kyrkokommunen, som sedan gammalt har varit en egen socken, har samfundet dessutom oavvislig rätt att använda sockenkyrkan för kyrkliga handlingar som avser medlemmen.
Om samfundet dessutom har en lokal församling inom kyrkokommunens område har samfundet dessutom oavvislig rätt att använda minst en av kyrkorna i kyrkokommunen för gudstjänster, som är öppna för allmänheten. Samfundet har dessutom rätt att ansöka om företrädesrätt till en eller flera av kyrkorna inom kyrkokommunen.
Företrädesrätt kan även ges till främmande församling eller kyrklig gemenskap, som avser att använda kyrkan i samband med kurser, konferenser, retreater o dyl, som arrangeras av den församlingen eller gemenskapen, under förutsättning att det inte är till men för församling inom kyrkokommunen.
Hembygdsförening, eller liknande lokalhistorisk förening, som är verksam inom kyrkokommunen får också ansöka om företrädesrätt, förutsatt föreningen är kapabel att vårda kyrkan och avser att till väsentlig del använda den för gudstjänster eller kyrkliga handlingar, under förutsättning att det inte är till men för ett registrerat kristet samfund .
Det kommer nu att finnas tre slags kyrkor:
A. Kyrkor utan företrädesrätt för visst samfund.
1.) Upplåtelse beslutas från gång till gång av kyrkokommunen. Vill flera samfund använda kyrkan vid samma tid, ska de uppmanas att enas om ett gemensamt förslag om fördelning av tiderna. Kan de inte enas, skall kyrkokommunen avgöra frågan på rättvis grund. Med rättvis grund menas inte att alla får utnyttja kyrkan exakt lika mycket. Hänsyn ska tas till samfundens medlemstal, kyrklig verksamhet och ev tillgång till andra kyrkor eller gudstänstlokaler.
2) Härvid skall i första hand tillgodose lokalbehovet för gudstjänster, som är öppna för allmänheten, vilka arrangeras av samfund som har lokal församling inom kyrkokommunen, och i andra hand lokalbehovet för kyrkliga handlingar som avser en samfundsmedlem som är bosatt inom kyrkokommunen eller socknen, och i tredje hand andra kyrkliga handlingar, t ex vigsel för par, som inte är bosatta inom området, eller gudstjänst för främmande församling av dess egen präst / pastor.
3) I sista hand får kyrkan upplåtas för icke-kyrkligt ändamål, som inte kränker kyrkorumets helgd.
Beslut enligt pkt 1 och 2 får överklagas till länsrätten av den som beslutet går emot. Tillstyrkande beslut enligt pkt 3 får överklagas till länsrätten. Avslagsbeslut enligt pkt 3 får ej överklagas.
B. Kyrkor med företrädesrätt för visst samfund.
Upplåtelse enligt pkt 1 och 2 ovan för annat samfund beslutas av det samfund som har företräderätt. Upplåtelse får ej vägras om det gäller annat samfund som har lokal församling inom kyrkokommunen, eller upplåtelsen avser medlem i annat samfund, vilken är bosatt inom kyrkokommunen eller socknen, såvida inte den begärda upplåtelsen hindrar det upplåtande samfundets gudstjänstliv eller verksamhet i övrigt. Samfundets beslut får övrerklagas till kyrkokommunen, vars beslut får överklagas till länsrätten av den som det går emot.
Upplåtelse enligt pkt 3 beslutas av kyrkokommunen, om det har tillstyrkts av det samfund som har företrädesrätten.
Företrädesrätt till en viss kyrka får bevijas för lång tid framåt, 25 år eller mer beroende på bl a samfundets stabilitet. Samfundet får genomföra sådana förändringar, som är önskvärda av bl a liturigska skäl, av kyrkans exteriör och interiör, vilka har godkänts av länsantikvarien och kyrkokommunen, förutsatt att kyrkan enkelt kan återställas till ursprungligt skick efter upplåtelsen.
C. Kyrkor med företrädesrätt för hembygdsförening eller liknande lokalhistorisk förening.
I allt väsentligt gäller samma regler som för samfund med företrädesrätt. Syftet är att hembygdsföreningen ska kunna anordna ett ekumeniskt eller eljest varierat gudstjänstliv som en del i sin övriga verksamhet, i första hand i kyrkor som annars inte kommer att användas. Hembygdsföreningen kan då bjuda in präst / pastor från olika samfund från gång till gång. Föreningen får även möjlighet att i egen regi erbuda "paket-arrangemang" i samband med t ex bröllop.
Kyrkokommunen ska besluta om något samfund ska ha företrädesrätt till en viss kyrka, och i så fall vilket samfund. Kyrkor utan företrädesrätt för något visst samfund ska upplåtas från gång till gång genom beslut av kyrkokommunen. Kyrkor med företrädesrätt för visst samfund skall genom beslut av det samfundet upplåtas även för andra samfund. .
Förslag till mer detaljerade regler följer här nedan:
De kristna samfund som vill få del av den kyrkokommunala upplåtelsen av kyrkor, måste vara registererade av en statlig myndighet, förslagsvis Kammarkollegium eller en för ändamålet inrättad ny myndighet (Kyrkokollegium).
Ett sådant samfund har rätt att använda kyrkor i kyrkokommuner i hela landet, förutsatt att samfundet har minst en medlem som är bosatt inom kyrkokommunens geografiska område, i första hand för kyrkliga handlingar som avser den medlemmen, t ex dop, vigsel, begravning.
Om medlemmen är bosatt i en del av kyrkokommunen, som sedan gammalt har varit en egen socken, har samfundet dessutom oavvislig rätt att använda sockenkyrkan för kyrkliga handlingar som avser medlemmen.
Om samfundet dessutom har en lokal församling inom kyrkokommunens område har samfundet dessutom oavvislig rätt att använda minst en av kyrkorna i kyrkokommunen för gudstjänster, som är öppna för allmänheten. Samfundet har dessutom rätt att ansöka om företrädesrätt till en eller flera av kyrkorna inom kyrkokommunen.
Företrädesrätt kan även ges till främmande församling eller kyrklig gemenskap, som avser att använda kyrkan i samband med kurser, konferenser, retreater o dyl, som arrangeras av den församlingen eller gemenskapen, under förutsättning att det inte är till men för församling inom kyrkokommunen.
Hembygdsförening, eller liknande lokalhistorisk förening, som är verksam inom kyrkokommunen får också ansöka om företrädesrätt, förutsatt föreningen är kapabel att vårda kyrkan och avser att till väsentlig del använda den för gudstjänster eller kyrkliga handlingar, under förutsättning att det inte är till men för ett registrerat kristet samfund .
Det kommer nu att finnas tre slags kyrkor:
A. Kyrkor utan företrädesrätt för visst samfund.
1.) Upplåtelse beslutas från gång till gång av kyrkokommunen. Vill flera samfund använda kyrkan vid samma tid, ska de uppmanas att enas om ett gemensamt förslag om fördelning av tiderna. Kan de inte enas, skall kyrkokommunen avgöra frågan på rättvis grund. Med rättvis grund menas inte att alla får utnyttja kyrkan exakt lika mycket. Hänsyn ska tas till samfundens medlemstal, kyrklig verksamhet och ev tillgång till andra kyrkor eller gudstänstlokaler.
2) Härvid skall i första hand tillgodose lokalbehovet för gudstjänster, som är öppna för allmänheten, vilka arrangeras av samfund som har lokal församling inom kyrkokommunen, och i andra hand lokalbehovet för kyrkliga handlingar som avser en samfundsmedlem som är bosatt inom kyrkokommunen eller socknen, och i tredje hand andra kyrkliga handlingar, t ex vigsel för par, som inte är bosatta inom området, eller gudstjänst för främmande församling av dess egen präst / pastor.
3) I sista hand får kyrkan upplåtas för icke-kyrkligt ändamål, som inte kränker kyrkorumets helgd.
Beslut enligt pkt 1 och 2 får överklagas till länsrätten av den som beslutet går emot. Tillstyrkande beslut enligt pkt 3 får överklagas till länsrätten. Avslagsbeslut enligt pkt 3 får ej överklagas.
B. Kyrkor med företrädesrätt för visst samfund.
Upplåtelse enligt pkt 1 och 2 ovan för annat samfund beslutas av det samfund som har företräderätt. Upplåtelse får ej vägras om det gäller annat samfund som har lokal församling inom kyrkokommunen, eller upplåtelsen avser medlem i annat samfund, vilken är bosatt inom kyrkokommunen eller socknen, såvida inte den begärda upplåtelsen hindrar det upplåtande samfundets gudstjänstliv eller verksamhet i övrigt. Samfundets beslut får övrerklagas till kyrkokommunen, vars beslut får överklagas till länsrätten av den som det går emot.
Upplåtelse enligt pkt 3 beslutas av kyrkokommunen, om det har tillstyrkts av det samfund som har företrädesrätten.
Företrädesrätt till en viss kyrka får bevijas för lång tid framåt, 25 år eller mer beroende på bl a samfundets stabilitet. Samfundet får genomföra sådana förändringar, som är önskvärda av bl a liturigska skäl, av kyrkans exteriör och interiör, vilka har godkänts av länsantikvarien och kyrkokommunen, förutsatt att kyrkan enkelt kan återställas till ursprungligt skick efter upplåtelsen.
C. Kyrkor med företrädesrätt för hembygdsförening eller liknande lokalhistorisk förening.
I allt väsentligt gäller samma regler som för samfund med företrädesrätt. Syftet är att hembygdsföreningen ska kunna anordna ett ekumeniskt eller eljest varierat gudstjänstliv som en del i sin övriga verksamhet, i första hand i kyrkor som annars inte kommer att användas. Hembygdsföreningen kan då bjuda in präst / pastor från olika samfund från gång till gång. Föreningen får även möjlighet att i egen regi erbuda "paket-arrangemang" i samband med t ex bröllop.
Kommentarer
Trackback
