Vems fel är aborterna? Första delen.
Vi har politiker som påverkar och sätter ramar förden enskildas beteende och handlande genom lagstftning, skatter, skattebefrielse, bidrag - och villkorade bidrag.
Om du köper en miljöbil blir du befriad från bilskatten. Om du kör bara lite med din gamla bil, så att du totalt sett släpper ut mindre,får du ingen skattebefrielse. Staten subventionerar välbeställda personers bilköp på fattiga begagnade bilköpares bekostnad.
Detta var bara ett exempel på hur politiker styr människors handlande.
Regeringen har infört RUT-avdrag för hushållsnära tjänster. Så att någon ekonomiskt välsituerad kvinna eller man inte behöver ödsla så mycket tid på hushållsarbete och barnskötsel., utan kan satsa allt på en karriär, som ger ännu större inkomster.
Föräldraförsäkringen enligt inkomstbortfallsprincipen premierar uppskjuteet barnafödande och främjar alltså aborter.
När man vill ha obligatorisk pappamånad i föäräldraförsäkringen, går man in och direkt styr vuxna människors beteende.
Ibland hör vi förslag att bara religiösa samfund som stöder Vänsterpartiets, eller något annat partis, syn på demokrati ska få ekonomiskt stöd från samhället. Eftersom det är skattepengar, och inte politikernas privata pengar, som delas ut, går förslagen ut på att ta (stjäla) pengar från personer som har "fel" tro och ge till personer som har "rätt" tro.
Sålunda främjas aborter.
Vi betalar skatt till gemensamma utgifter. Vi betalar skatt som utjämnar inkomster - alternativt skärper inkomstskillnader mellan olika människor. Vi betalar skatt för att omfördela våra disopnibla inkomster under vår egen livstid. Vi betalar skatt som något slags försäkring föroförutsedda utgifter, som vi inte klarar själva.
Vad vi betalar in, och vad vi får ut från systemen påverkar givetvis vårt ekonomiska beteende. Ibland på ett för politikerna oförutsett, eller i varje fall oönskat sätt. Ibland på ett av politikerna önskat sätt, men inte erkänt sätt.
Syftet med skattebefrielsen på miljöbilarna är att öka bilförsäljningen.
Skatter är nödvändiga för att finansiera välfärden och för att ekonomisk trygghet ska råda. Men skatter begränsar även den enskildes ekonomiska handlingsutrymme.
Genom skatte- och bidragssystemet kan politiker få en folkmajoritet att bete sig eller handla på ett sätt, som de inte skulle ha gjort om de haft full valfrihet, utan användning av formellt tvång.
Detta kombineras vanligen med en skattfinansierad propganda, som ökar de enskildas tro att deras val verkligen är vad de själva vill. Ofta genererat detta ett grupptryck, som kan leda till ren mobbning eller diskriminering av dem som inte uppför sig på ett önskat sätt.
Det krävs både personligt mod och egna ekonomiska resurser för att bryta mot normen. Det var lättare att gå ur det ekonomiska piska- morotsystemet under självhushållningens tid, när man själv producerade sin mat och själv tillverkade sina bruksföremål. Därför var den formella straffen för normöverträdelser hårdare på den tiden.
Möjligheten att överleva utan vare sig lön från en anställning eller ett eget företag eller bidrag från samhället är för de flesta nutida svenskar ytterligt små. Det har skett en drastisk förändring /försämring i detta avseende jämfört med för 100 år sedan, då de flesta hade en bakgrund /förankring i jordbruket.
När de välfärdssysem, som nu försämras, började byggas upp hade många fortfarande en sådan bakgrund i jordbruket, vartill sammanhållningen inom familjen och släkten sannolikt var bättre än idag. Välfärdssystemen kunde då tjäna som komplent.
Jag har läst att de verkligt fattiga, de som var hänvidade till fattigvården för hela sin försörjning, utgjorde en lika stor andel av befolkningen som dem, som idag är beroende av försörjningsstöd från socialtjänsten för hela sin försörjning. De ekonomiska teorier, som verkar styra nedmonteringen av den generella välfärden idag, verkar utgå från förhållandena under 1920-talet, med en stor jordbrukande befolkning. Debutåldern för arbete i föräldrarnas småbruk var då endast 5 år. Skolgången blev ofta lidande.
Jag har talat med äldre småbrukare i Norrland, som var födda under de första åren av 1900-talet, Stora barnaskaror var då inte en ekonomisk belastning på samma sätt som idag, när barn vid så låg ålder började bidra till sitt eget uppehälle*.
Det var vanligt att männen var borta på byggjobb o. dyl. under hela vinterhalvåret för att få pengar till sådan konsumtion som måste betalas med pengar. Under dåliga tider fick de gå på synnerligen underbetalda nödhjäpsarbeten, bl.a. vägbyggen.
Det är formellt kvinnornas egna beslut att de aborterar sina första barn, och ibland även sitt andra och tredje barn, så att barnaföderskornas medelålder hela tiden ökar. Aborterna är politikernas, och särskilt Kristdemokraternas, fel.
De har samma moralbegrepp, som när pingstväckelsen drog fram över landet under 1920-talet: "Syndare, skyll dig själv!". Men samma respekt för livet, som de första pingsvännerna hade, har de förstås inte.
Kristdendomen har de kastat ut och ersatt med dyrkan av Mammon.
Vad en individ gör är normalt individens eget fel eller förtjänst. Vad en miljon individer gör är normalt politikernas fel eller förtjänst.
__________
*) Samma förhållanden råder idag i stora delar av den den afrikanska landsbygden. Stora barnaskaror fungerar där som ett slags pensionförsäkring. I de muslimska, norra delarna av Afrika har födelsetalen börjat minska. Motmedlet mot den s.k. befolkningsexplostítionen i utvecklingsländerna är inte aborter och preventivmedel, utan pensionsförsäkringar. Samt naturlig födelsekontroll, som varje boskapskötare har de rätta förkunskaperna för att lära sig. Det har jag skrivit om förut på denna blogg.
Årets Pride inget för Sexpressen och Aftonsnuskan.
Domprosten Åke Bonnier, som medverkade vid kronprinsessans vigsel med herr Daniel (numera hertig av Västergötland mm), att bröllopsnatten förlorat sin betydelse. Kanske inrappporterat av kyrkans sängkammarspion på Slottet?
Om inte sängkammarspionen ifråga är pastorsadjunkt Helle Klein själv, är det kanske någon som är utsänd av henne i egenskap av politisk chefredaktör på den nyrojalistiska tidningen?
Jodå, jag har sett nakenbilderna på Sveriges blivande drottning (om prinses båda systrar skulle abdikera). Mern jag undrar om inte pratet om "nakenbilder" är falsk marknadsföring.
Mer naket än så fanns att beskåda i Pride-paraden, men det var tydligen inte tillräckligt upphetsande för snuskhumrarna i journalistkåren för en förstasidesplacering. Som jag skrev i förra inlägget på denna blogg var årets Pride-parad mycket urvattnad jämfört med pressbilderna från tidigare år.
Men jag måste ge paradens försvarare rätt i att media även i år gav en falsk bild av verkligheten, som vi som åskådare på plats såg den. Pressfotograferna hade zoomat in på det mest oanständiga de kunde hitta, exempelvis bikiniklädda herrar med lösbröst och stora ölmagar. En videosnutt visade Lars Ohly, v, som magdansös med magen täckt av en t-shirt. Och linslusen Maria Wetterstrand. mp, som med långa kliv ställde sig framför Ohly, när hon förstod att det var han som filmades.
Typiskt av MW att stjäla uppmärksamheten sådär, rentav anstötligt.
Men den verkliga nyheten, som media missade, var att Mona Sahlin vinkade tillbaka som om vi vore gamla bekanta, när jag vinkade till henne. Hur påverkar det bilden av s som det mest "homofob"-fientliga partiet?
Men frågan är om inte sex säljer och att upphaussningen av Pride-spektaklet beror på att journalisterna fått vad de velat ha under tidigare år. Och frågan är om inte Pride som turistmagnet har konkurrerats ut av kungahuset. Och Pride-ledningen får nog ta sig en rejäl funderare: Antingen satsa på mer sex och mer anstötlighet för att locka tillbaka journalisterna. Eller att förvandla paraden till en mer konvetionella demonstration för homosexuellas rättigheter. Som de i och för sig redan har fått.
Detta påminner lite om diskussionerna i Sverige inför den första Pride-paraden i Riga, som skulle gå varv efter varv runt domkyrkan. Jag blev rejält utskälld när jag på Dagen Forum Debatt frågade varför man inte i stället gick till landets justitiedepartement för att kräva rättigheter. Men paraderna i öststaterna på den tiden (för fyra-fem år sedan) lockade ju fler utländska sexturister än öststatsbor. Och de tillresta sexturisternas främsta intresse verkar ju ha varit att skaffa fler motståndare till de homosexuella än de redan hade - inte att de skulle få rättigheter.
Och så har det väl varit i Sverige också? Angrepp på den traditionella kristendomen med regnbågsfanan som täckmantel...
Oavsett vad vi må tycka om Pride i sig, så är väl Pride en något större händelse än prinsfästmöns förflutna som fotomodell? Som dessutom inte är någon nyhet... Inte nog med att de mest inflytelserika journalisterna har tagit över uppgiften som åklagare, domare och straffverkställande myndigheter för påstådda brott. De ger oss dessutom en falsk bild av verkligheten. Och snaskar i våra mest primitiva känslor, inte sällan enligt mottot Den enes död är den andres bröd.
Motdrevet var planerat en längre tid, men bloggen kom ändå att sjösättas i förtid på grund av Littorin-affären. Avsikten med Motdrevet är att granska enskilda journalister på samma sätt som de granskar andra, att hänga ut enskilda journalister på samma sätt som de hänger ut andra, att göra journalistkåren kollektivt ansvarig för enskilda journalisters övertramp, på samma sätt som de gör andra grupper (inte minst alla män) kollektivt ansvariga för enskilda medlemmars övertramp. Samt att granska och bekämpa journalistkårens falska anspråk på att vara något slags stöttepelare för demokratin samt deras falska anpråk på att "nyhetsvärdering" skulle vara något slags vetenskap som sätter fokus på väsentligheter.
Även rapporteringen från Pride är alltså en manipulerad verklighet. Utan tillräckligt mycket sex, snusk och anstöt får man inte de reportage som krävs för att budgeten ska gå ihop.
http://motdrevet.blogg.se
Människor hade sex med människor redan för 30.000 år sedan!
Bilderna visar tydligt hur neanderthaltypen har omvärderats för att passa med evolutionsbiolgernas aktuella teorier om människans utveckling. Överst ses ett neanderthalbarn, som det uppfattas idag. Lägg märke till de blå ögonen och mellanblonda håret! Den blå ögonfärgen är en genetisk defekt (ett pigmentskikt saknas i ögat) Nederst till höger ses en mer apliknade neanderthalare som passar mer som "felande länk" mellan människa och apa, och nederst till höger en s.k. modern människa (homo sapiens): Mats Odell, kd. Visst är Odell mer aplik än neanderthalbarnet överst!
Den fantastiska upptäckten har gjorts av Svante Pääbo, professor i evolutionsgenetik, skriver Sveriges nyheter.
- Jag är förvånad över resultaten, säger Svante Pääbo, professor i evolutionsgenetik och ansvarig för kartläggningen, till SVT:s vetenskapsredaktion.
- Jag tillhör dem som inte trodde att de båda arterna korsats. Men vi har gjort tre olika typer av analyser och det är inga tvivel om att resultaten verkligen är korrekta.
Ja, det handlar alltså om människor av rasen homo sapiens och människor av rasen homo neanderthalis. Om den yrvakna professorn hade frågat mig för 10 år sedan, hade han fått veta att neanderthalarna "försvann" genom att de blandades upp med homo sapiens. På samma sätt försvann stora delar av istidens djurvärld, den som fanns mellan de stora nedisningarna. Det förstår man av att titta på en karta över inlandsisarnas utbredning, som visar hur små populationer stängdes inne i enklaver som skiljdes från varandra av glaciärerna. Under denna isolering utvecklade de sina genetiska särdrag. När glaciärerna smälte och populationerna åter fick kontakt med varandra, parade de sig så att de genetiska särdragen försvann.
Det är klart att människans äldsta historia, som den har fantiserats ihop av evolutionsbiologerna, nu måste skrivas om. Det är kanske även dags att omvärdera andra "utdöenden", ja varför inte hela utvecklingsläran? Efter de första neanderthalfynden har flera fynd gjorts, vilka visar att de äldsta fynden mer liknar den moderna människan (homo sapeins) än de senare fynden. Neandertahlaren var en mer robust människotyp, vilket tyder på en bättre hushållning med kroppsvärmen. Vilket kunde behövas i kalla trakter. Liknande skillnader finns även mellan de nutida människoraserna, då det visar sig att folkslag som hade sitt "urhem" under istiden i kalla trakter har en mer kompakt kroppsform och är större än de som haft sina "urhem" längre söderut.
Det finns åtskilliga evolutionära skillnader inom djurraserna som visar samma sak. Men här handlar det om genetisk variation inom samma art och inte om uppkomsten av nya arter. Den senaste hypotesen hos anhängarna till Darwins utvecklingslära är att djur- och människopopulationer har splittrats av naturliga "barriärer" och utvecklats i olika riktningar tills de inte kunnat få avkomma med varandra. Men det bevisar inte att denna utveckling kan drivas så långt så att helt nya arter uppstår. När skillnaderna jämfört med ursprunget blir så stora, att man verkligen kan tala om olika arter, då sker ett verkligt utdöende hos populationen. Det kan man se i modern djuravel, där extremavel leder till allt värre ärftliga defekter. Man kan ta den svenska fjällkon som exempel, där extremaveln, som syftade till vackra djur som skulle vinna pris i utställningar, ledde till brist på fertila tjurar.
Varroaproblemet hos honungsbin hänger väl också ihop med för långt driven avel. Snälla bin är bra för biodlarna, som slipper bistick, men även för varroakvalstren som slipper bli ihjälbitna av arga bin.
Marxismen och "överbefolkningen".
De svenska marxisterna gjorde inte mycket väsen av sig 1880, ty de var fortfarande för få. Annat liv i skällan blev det 1889, ty då grundades det Socialdemokratiska partiet, som under de första åren var skeptiska till de liberala barnbegränsningsidéern. Jag har fått en kommentar till mitt inlägg om invånarna på soptippen i Manilla, som är huvudstad i Fillipinerna: "Har du ett meningsfullt liv, Lars?". Jag förstår inte riktigt frågan. Är det inte meningsfullt att skriva på bloggar? Eller menar den anonyma kommentateron att jag har ett meningsfullt liv till skillnad mot invånarna på soptippen i Manilla?
Att det bästa för dem hade varit om de aldrig hade blivit födda? Det var just den inställningen som 1800-talets och det tidiga 1900-talets marxister vände sig mot. De reagerade mot att medel- och överklassen bortförklarade den orättvisa inkomst- och egendomsfördelning med att det var något fel på de drabbade själva, att de var för många. På Fillipnerna idag är klasskillnaderna minst lika stora som i Sverige under slutet av 1800-talet. Teorin om "överbefolkningen" framlades ursprungligen av den engelska nationalekonomen Thomas Malthus, och malthusianismen är en hörnsten i darwinismen**.
Malthusianismen är en direkt konfrontaion mot marxismen, som förklarar misären som resultat av klasskillnaderna. Enligt Malthus var det inte meningsfullt att förbättra för de fattiga, för då skulle de föröka sig ännu mer.
Ni kan anklaga mig för att vara teologiskt konservativ kristen. Men ni kan också anklaga mig för att vara marxist. Nåja. Men jag är inte obekant med marxistisk ideologi. Det kom också att bli öfre medelklassossarna makarna Myrdals paradnummer under 1930-talet att vänsteropposition inom socialdemokratin tyckte som svartrockarna i Svenska kyrkan i moralfrågor. Gunnar Myrdal kallade sig själv för "ny-nymalthusian". Öfre medelklassen har i alla tider haft en panisk skräck för att de fattiga skulle bli för många.
______
*) Stigund är troligen fortfarande kvinnoprästmotståndare. Han har valt att förneka det traditionella prästämbetet. Därför finns i Luleå stift i dag varken manliga eller kvinnliga präster. Och visst kan kvinnor vara pseudo-präster, om jag förstått biskopen rätt. Men då är han väl själv en pseudo-biskop?
**) Darwins utvecklingslära är ett hopkok av flera populära teorier vid mitten av 1800-talet, bl. a: aktualitetsprincipen (att alla förändringar i naturen sker långsamt och i samma takt som nu), lamacks ärtlighetsteori (förvärvade egenskapers ärftlighet), samt Mathus' populationsteori (att förökningen inom en djur- eller männiikpopulation går fortare än ökningen av tillgång på livsmedel, varigenom en "kamp för tillvaron", uppstår med de starkaste som vinnare. Sociala förbättringar för de fattiga skulle alltså leda till en ännu snabbare folkökning, en ny bristsituation och nyfattigdom. 1800-talets marxister vände sig med kraft mot denna teori. som slog undan benen för deras egen vision om ett socialistiskt samhälle där ingen nöd skulle existera.
Pensionskapitalet i arbete på soptippen i Manilla
Många människor bor på soptippar i fattiga länder. De försörjer sig genom att leta efter föremål, som de kan sälja. Barnen är särskilt duktiga sopletare. Barnen är inte bara ett pensionskapital, utan de försörjer faktiskt sina arbetsföra, men arbetslösa föräldrar. Öfre medelklassradikaler har i alla tider försökt skyla över klassklyftorna med att skylla på de fattiga själva. De borde inte ha fötts! I de svenska fp-prästinnornas värld är kondomer en mirakelmedicin som gör den politiskt kontroversiella klasskampen överflödig. Det finns rasistiska myter som fina folkpartidamer, som är präster i Svenska kyrkan, aningslöst utnyttjar till bristningsgränsen. Nu måste jag skynda mig att tillägga att alla folkpartiser inte är sådana. Men det är myten om störtkåta "negrer" med jättek*k*r, som oupphörligen gör sina fruar med barn. Den dolda rasismen är den lömskaste. Men det handlar om ett väldigt insnöat svenskt öfre medelklass-feministperspektiv, när den prästvigda EU-parlamentarikern Cecilia Wikström gallskriker gällt i TV-rutan och anklagar påven för att sprida aids i Afrika. Hur det nu är möjligt för en man, som lever i celibat, att sprida aids.
I den prästerliga öfre medelklassvärlden har man väl - alltsedan konserveringen av prästänkor upphört - kunnat åtnjuta generösa statliga pensioner? Har prästdöttrarna, som själva är präster, hört talas om något annat?
Min mormor bodde under de sista åren i livet hos en av sina ogifta döttrar. Mormor var sängliggande under två år. Någon kommunal hemtjänst fanns fortfarande inte. Dottern var alltså hennes pensionsförsäkring. Mormor begravdes på min födelsedag, när jag blev tio år. Det kom massvis med gäster till begravningen. De gav mig i födelsedagspresent. Det blev hela 31 kr. De räckte ett helt år. Jag var rik! Vem som betalade för begravningsmiddagen på stadshotellet vet jag inte. Mormor lämnade inget arv efter sig. Men någon i släkten måste väl ha haft pengar. Mamma ärvde denna släkting, fastän jag inte vet vem det var. Arvet räckte till inköp av en tvättmaskin - en ofattbar lyx på den tiden. Ja, den släktingen måste ha varit rik, för det var ingen nära släkting. De närmaste måste ha fått betydligt mer.
Mormor var prästdotter och vidskeplig (enligt min pappa). Hon var rädd för Gud (enligt min mamma). Om vi går riktigt långt tillbaka i tiden, så visst trodde man på en sträng och straffande Gud i Svenska kyrkan. Man krävde ju inte att Gud skulle uppföra sig som folk - vilket många nutida Svk-präster kräver för att de ska tro på Honom. Men under min barndom var Gud inte längre en straffande Gud, utan en förlåtande Gud. Det var dock på den tiden då synder skulle förlåtas, och inte förnekas.
När mormor föddes någon gång under 1870-talet hade systmet med konservering av prästänkor sannolikt upphört. Det hade upphört någon gång under första hälften av 1800-talet. Då hade prästerna ingen statlig pension. Och någon statlig änkepension fanns naturligtvis inte. Prästerna fick arbeta tills de dog. Men vad hände med prästänkorna. Dem fick den nya prästen gifta sig med. En prästänka kunde överleva både en och två präster, och kunde alltså ha barn med flera män. En av våra allra största präster, Henric Schartau, hade försörjningsansvar för sjutton barn, sina egna och sin företrädares, om jag inte minns fel. Idag förfasar vi oss över att unga präster kunde dela säng med fruar, som kanske var mycket äldre en de själva. Och att de sedan gifte om sig med en kvinna, som kanske var mycket yngre.
Vi förfasar oss speciellt över att detta utspelades prästfamiljerna. Själv kunde jag inte tänka mig att ha sex med en äldre kvinna, speciellt inte om hon hade varit gift förut. Men precis så blev det. Min första kvinna var tio år äldre och hade varit gift. Ingenting som jag ångrar. Men visst var det synd, för vi gifte oss inte först. Och inte efteråt heller. Vi hade känt varann sådär fyra - fem timmar.
Det var ett väldigt hallå i media om en kvinnlig präst, som misstänktes ha haft sex med en konfirmand. Det kunde inte bevisas. Enligt media var det fel, eftersom hon var äldre än han. Inte för att hon hade begått äktenskapsbrott, om historien hade varit sann. Media och Socialstyrelsens egen upplysningssajt för ungdomar uppmanar, som jag skrivit förut, 13-åringar att knulla runt och prova alla tänkbara sexuella varianter. Men det ska vara med jämnåriga, för annars är det utnyttjande. Vad är det för konstig dubbelmoral, man propagerar för?
Men enligt våra bigotta feminstteologer, som inte ens känner det egna landets historia, beror de stora barnkullarna i fattiga länder enbart på att männen tillfredsställer sina egna lustar. Att även kvinnorna - liksom min gamla mormor - kan ha ett eget intresse i att ha många barn, kan dessa lyxvarelser inte föreställa sig. Därför spelar de sig i rasistiska myter, som den om störtkåta "negrer" med jättek*k*r, som oupphörligen gör sina fruar med barn. Och tror att lösningen stavas K-O-N-D-O-M-E-R. Kondomer ger kvinnorna makt, inbillar de sig.
Nu har jag fullföljt min ovana att skriva jättelånga inledningar, innan jag kommer till det ämne som utlovades i rubriken. Det nyttjar alltså inget att ösa preventivmedel över fattiga länder, som saknar moderna pensionsförsäkringar, eftersom de ändå inte blir använda. De, som har läst föregående inlägg, har kanske förstått det. Om de inte visste det förut. Men frågan kvarstår: Vad gör folk, när pensionsfrågan är löst? Vad gör de för att hejda "befolkningsexplositionen" i samhället som helhet, och försörjningsbördan för egen del?
Frågan är ju om försörjningsbördan för föräldrarna i fattiga länder är så stor, som vi moderna svenskar inbillar oss. Barnarbete har förekommit under nästan hela mänsklighetens historia. Jag har träffat åtskilliga äldre svenskar, som har arbetat ihop till sin egen försörjning senast vid fem års ålder. Våra långa sommarlov i skolan är en kvarleva från den tiden, då barnens arbetskraft behövdes i det svenska jordbruket, speciellt under skördetid. Och när korna hölls på fäbod, då kreaturen fick gå fritt på skogen.
För något år sedan visade svensk TV ett franskt TV-program från Fillipinernas huvudstad Manilla. Där den 73-åriga katolska borgmästaren hade stoppat gratisudelningen av kondomer. Filmmakarna påstod att detta hade lett till att folk förökar sig som kaniner i Manilla. Som exempel visades en ensam mor, som bodde på soptippen med sina 11-åriga tvillingar. Vi fick veta hur hemskt det var för den stackars modern, som hade långt kvar till svenska pensionsålder, att försörjas av sina barn. Själv arbetade hon inte. Detta var borgmästarens fel, trots att tvillingarna föddes tio år innan han stoppade gratiskondomerna. Vilket i sin tur var påvens fel.
Filmarna drog inga slutsatser av det faktum att modern inte hade blivit gravid på nytt under det år, då gratiskondomerna varit stoppade. Eller var det bortklippt?
Kondom på pensionsförsäkringen hjälper mot oönskad tillväxt?
Handelsbankens pampiga bankpalats på Barnhusgatan i Stockholm. Pensionsfondförvaltarna sitter på tredje våningen. Nils Adamsson-butiken låg i källarplanet i huset till höger på bilden. Pensionsfonderna har numera konkurrerat ut kondomkramarna
Häromdagen var jag i Stockholm, och nu tänker jag göra reklam för Handelsbanken, som är en "riktig bank" enligt sin egen reklam. Jag vet inte om gratisreklamen på min blogg uppskattas av bankens marknadsstrateger. Men en riktig bank är det, som väl förvaltar de rikas stora kapitaltillgångar utan att förakta sina fattiga småkunder. Det kan man verkligen inte säga om alla storbanker. Således har Handelsbanken ett brett utbud av pensionfonder, med allt från "högrisk" till "dubbel säkerhet".
Både hängslen och svångrem, som banken säger i sin reklam.
I fattiga länder är stora familjer med många barn den pensionsförsäkring man har. Att ha bara ett eller två barn är en högrisk pensionsfond. Att ha stora barnskaror är dubbel säkerhet.
Jag gick in på Handelsbankens kontor på Barnhusgatan. Gatan heter så eftersom de som hade alltför stora pensionsförsäkringar, som de inte kunde förvalta (försörja), brukade dumpa överskottet i en s.k. social inrättning på den gatan förr i tiden. Jag frågade: "Har ni kondomer?"
Kassörskan, modell äldre (högst ett par år yngre än mig) tittade strängt på mig: "Herrn är nog för sent ute. Nils Adamsson, som fanns här när herrn var ung, slog igen 1966."
Jag svarade: "Men det står ju i reklamen för era pensionsfonder att ni kör med dubbel säkerhet. Både p-piller och kondomer."
Nu blev kassörskan nyfiken, och frågade: "Och på vilket sätt skulle kondomer öka tillväxten i pensionssystemet? Jag trodde att man använder kondomer för att det inte ska bli någon tillökning."
Jag pekade på ett skyltställ med reklam för olika fonder. "Europa Aggresiv. För dig som vill ta riktigt stora risker. Var med och bygg det nya Europa." "Nordiska småbolagsfonden med livboj". "Rysslandsfonden. Om du gillar berg- och dalbana.""
Jag frågade: "Har ni ingen Afrikafond? Men de kanske inte placerar sitt pensionskapital i fonder?"
Bankkassörskan sken upp: "Nej de placerar sitt pensionssparande i många barn. Jag tror faktiskt inte att de är särksilt intresserad av kondomer."
"Men om man nu inte har råd att förvalta sitt pensionskapital, kan det väl vara bra med kondomer?", försökte jag. Annars måste de ju abortera sitt pensionskapital. Gör ni det på Handelsbanken också, aborterar pensionskaptitalet? Och sedan berättade jag hur Aktie-invest hade aborterat mitt aktiesparande i ABB Ltd, som jag trodde var ett stabilt företag. Men sedan jag köpt aktier för 2000 kr i företaget, fick ju VD Percy Barnevik för sig att köpa det amerikanska företaget Combustion, som dragit på sig astronomiska skadeståndskrav. Den sista resten av mitt aktieinnehav i ABB Ltd försvann i förvaltningsavgifter till Aktie-invest. Så det blev inga pensionspengar av den aktieposten. Aktie-invest aborterade mitt pensionskapital. Glad blev jag inte
Sexradikalerna i Svenska kyrkan tror däremot att invånarna i de fattiga länderna gladeligen aborterar sitt pensionskaptial. Och nu pratar Sven Wollter i den statskontrollerade radion. Han talar om lyckan att få barn. Men lyckan är inte stor, säger han, för den som får sitt åttonde barn och har två kilometer till brunnen. Han har inte hört talas om Handelsbankens Afrikafonder, med balanserad tillväxt!
Kassörskan på Handelsbankens kontor på Barnhusgatan hade länge granskat mig intensivt. Och jag tittade tillbaka. Hon verkade bekant på något vis. Hade hon barn på barnhusgatan? Tanken for genom mitt huvud. Hade det inte funnits en Nils Adamsson-butik där borta. Plötsligt pekade hon åt motsatt håll: "Det fanns en krog där borta. Delade inte vi en taxi hem till mig?"
Tanken svindlade. Men så sa hon: "Jag hade ju mina säkra perioder. Har de inte det i Afrika också?"
Naturlig familjeplanering är ingenting nytt. Det sysslade man med lite till mans, och lite till kvinns, innan läkemedelsindustrin tog kvinnokroppen i besittning. "P-pillren har befriat kvinnan", utropa en manlig liberal ledarskribent. Så sjutton heller. Kvinnokroppen har gjorts till ett kemiskt fängelse för kvinnosjälen. "Unga kvinnors psykiska hälsa", som det kallas på byrkratspråk, har blivit ett nationellt katastrofområde. Det skrivs ut psykofarmaka som aldrig förr till unga kvinnor, Är det inte mot posttraumatiskt stressyndrom efter en abort, så är det mot p-pillrens biverkningar: depression och minskad sexlust. Men de manliga liberala ledarskribenterna kan förstås glädja sig åt ekonomiskt riskfria kompisknull med unga karriärsugna journalissor.
Demografisk transition.
1) I utgångsläget råder hög barnadödlighet. Låt oss ta ett mycket enkelt exempel: Av fyra barn överlever två till så hög ålder att de kan försörja sina gamla föräldrar. Om barnadödligheten minskar till nära noll, kommer dubbelt så många att överleva. Landets folkmängd fördubblas. I praktiken är det omöjligt för dem, som investerar i barn som pensionsförsäkringar, inte förutse hur många barn som kommer att överleva. Trots att det i exemplet räcker med fyra barn per kvinna, sätter många kvinnor åtta - tio, eller ännu fler barn till världen. Detta redan innan barnhälsovården förbättrades.
2) I utgångsläget är medellivslängden låg. Låt oss ta ett mycket enkelt exempel: Medellivslängden är i utgångsläget 37.5 år. Den ökar till i genomsnitt 75 år. Landets folkmängd fördubblas. Nu måste vi väl ändå skicka kondomer? För utan kondomer kommer ju folkmängden att fördubblas en gång till. Men är då medellivslängden i utvecklade länder som Sverige 150 år?
Nu märkte jag att chefen för bankkontoret hade lyssnat på vårt samtal. I handen höll han ett papper, som han nödtorftigt försökte dölja. "Hemlig marknadsutvecklingsplan".
"Bättre än kondomer".
"Jag ska tipsa bankledningen", sa han. "Vi borde nog starta en Afrika-fond. Pensionsfonder är bättre än kondomer, om vi vill bromsa befolkningsexplositionen. Annars använder de ju inte ens kondomerna. Om jag förstått ert samtal rätt, så besökte herrn aldrig Nils Adamsson-butiken. Jag beklagar. Men min fru hade inga barn, när vi gifte oss. Men nu har vi två vuxna barn och fyra barnbarn, och ett barnbarnsbarn är på gång. Vi jobbar ju båda på bank."
Jag gick bedrövad ut i snålblåsten. Inga barnskratt hördes på Barnhusgatan. Vilken glad nyhet, det hade varit, om jag fått veta att jag var pappa till ett barn, vars existens jag inte hade känt till.
Mina tankar gick till prästen Karin Lånström-Vinge, som ska viga samkönat. Om hon inte redan har börjat. Hon kan ju passa på och kränga pensionsförsäkringar åt Handelsbanken, när hon viger. Särkönat eller samkönat spelar inte längre någon roll för tryggheten på ålderdomen.
_______
Anm: I början av 1960-talet var det fortfarande förbjudet att göra reklam för preventivmedel. Men alla visste ju vad som såldes under disk i Nils Adamssons sjukvårdsaffärer, som fanns över hela Sverige. Nej, dit gick man inte för att köpa plåster och mitellor.
Och för vem är oönskade graviditeter oönskade?
Finansmarknadsminister Mats Odell, kd, har tilldelats årets "bängkäpp" för att han har underlättat utförsäljningen av kommunala hyresrätt, och därmed försvårat för hemlösa att få ett hem. Fattiga kvinnor i Sverige får väl göra som fattiga kvinnor i uländer: Bo på soptippar med sina barn. Odell är pingstvän, men vilken gud dyrkar han egentligen?
Jag håller inte alls med om att "undvika oönskade graviditeter så långt det är möjligt ... är grunden för att få ner antalet aborter".
Det är en helt annan fråga. Man bekämpar graviditeterna i stället för aborterna. Men om nu en ung kvinna är ute och "slarvar" och blir med barn utan att vara vare sig gift eller förlovad, och kanske inte ens minns namnet på barnafadern? Skulle det vara en större synd än om en monogam, ambitiös studerande kvinna gör abort, för att hon vill göra karriär och ha en fast och hög inkomst innan hon får barn? Detta är grunden för kd:s abortpositiva politik. Det är värre att synda mot socialtjänstens budgetramar än att synda mot Guds lagar.
Barnönskan styrs i hög grad av hormonproduktionen hos både den icke-gravida och den gravida kvinnan, och är alltså både orsak till att den icke-gravida kvinnan "glömmer" pillret, och att barnönskan ökar med graviditetens längd. Snacket om "oönskade" graviditeter är manliga värderingar, som har inkorporetats med en "feminism" som vill jämställa kvinnor på mäns villkor.
Och är ytterst ett utslag av samma skräck för "överbefolkning" som ligger bakom övertron på kondomer som världens frälsare. Emellertid handlar det om en gigantisk statistisk synvilla, som kallas "demografisk transition". Detta var också en av drivkrafterna bakom den svenska tvångssteriliseringspolitiken. Samma mål - andra medel!
I regeringsställning bekämpar kd graviditeterna i stället för aborterna. Jag har skrivit flera inlägg i detta ämne på min blogg. Klicka på länkarna "Naturlig familjeplanering, demografisk transition, mm", samt "Kategorier. Sexualitet och fortplantning" i spalten till höger".
Varför skickar vi inte kondomer till Haiti, om graviditerna är problemet? Med mindre "befolkningsexplosition" hade det varit färre döda i jordbävningen. Hur kan "oönskade" graviditeter vara ett större problem i ett land med
högt skattetryck och skattefinansierad social välfärd än i ett av världens fattigaste länder?
Varför är det så känsligt att visa bilder på arborterade foster (och varför undviker jag ordet "barn"). Barnönskan växer alltså med graviditetens längd, och den upphör inte tvärt av aborten. En del kvinnor lyckas helt förtränga sina känslor, som kanske väller fram om de påminns om den genomgångna aborten. Men något säger mig också att det är fel att försvara sin egen abort genom att bedriva regelrätt mission för aborter, vilket förekommer i Sverige idag.
Jag håller helt med om att det behövs nya strategier i kampen mot aborterna. För mig är den nya strategin att angripa paradigmet att man ska bekämpa graviditerna i stället för aborterna. Vissa kd-sympatisörer tar till brösttonerna och jämför de svenska aborterna med Förintelsen. Det kan man göra. Men då bör man också säga att kd-ledaren Göran Hägglund är en nutida Himler.
Det finns en krog i varenda gathörn. Men nu ska kd "liberalisera" alkoholpoliltiken, så att vi äntligen får ha lite roligt i det här landet. Häromåret sålde finansmarknadsminister Mats Odell, kd, Vin & Sprit till utländska vinstdrivande kapitalintressen. Detta statliga bolag grundades en gång i tiden för att eliminera de privata vinstintressena i alkoholhanteringen. Mats Odell är en av de mest obehagliga Mammons-dyrkarna som jag känner till.
I Bibeln berättas att folket vid ett tillfälle slutade be till Gud och i stället dyrkade avguden Mammon, som var en kalv av renaste guld. Sedan dess har Mammon stått som symbol får dyrkan av pengar och ekonomisk framgång som en gud.
Naturlig födelsekontroll, demografisk transition, med mera
http://larsflemstroms.blogg.se/2009/july/fodelsekontroll-och-demografi.html
http://larsflemstroms.blogg.se/2009/july/naturlig-familjeplanering.html
http://larsflemstroms.blogg.se/2009/july/sa-raknar-du-ut-nar-hon-far-agglossning.html
http://sv.wikipedia.org/wiki/Demografisk_transition
Kvinnors menstruationscykler överensstämmer i stort sett med nötkreaturens brunstcykler, varför kvinnliga boskapsskötare i mycket lätt kan tillgodogöra sig principerna för naturlig födelsekontroll (NFP), även om de så är analfabeter. I stället för att tillvarata kvinnors kompetens, som delvis bygger på iakttaglser av den egna kroppen, och lära ut den till deras män, idiotförklaras de av högindustrisamhällets preventivmedelsfantaster, med följd att situationen förvärras. Vad ulandsbefolkningarna behöver är ett modernt pensionssystem, och inte kondomer! I många länder är barnalstringen det enda "pensionssystemet".
Den enda "försäkringen" mot hög barnadödlighet i de länderna är att skaffa ännu fler barn - och mot det hjälper inga aborter. Det är lika dumt som att "abortera" våra egna pensionsfonder! För femtio år sedan etiketterades social välfärd och inkomsttrygghet som "vänsterpolitik". Nu har öfre medelklassens sexliberalism blivit "vänster" - och kemisk manipulation av kvinnokroppen kallas "feminism".
Jämförelse mellan olika synder
den stora synden
Under och ibland över ytan på denna blogg ligger frågan om den stora synden.Och jag undrar och funderar...... vari består synden?
Är det att två människor älskar varandra?
Eller är det den sexuella handlingen?
Är det i så fall på vilket sätt den sexualla akten görs eller att personerna är av samma kön?
Skrivet av: grittan den 11 december 2009 21:15
Den största synden.
Är naturligtivs att ta en annan människas liv. Den människan kan inte återvända till jordelivet, och är alltså en irreversibel handling. En kvinna som har gjort abort kan visserligen bli gravid igen, men inte med samma barn. Om en person, som begår äktenskapsbrott, upphör därmed, är det ju samma person som förut.Enligt CC Caragounis, vars bok "Homoerotik" häftigt har angripits av hbt-rörelsen (obegripligt), har homosexuella synder inte någon särställning i jämförelse med andra sexuella synder. Utlevd homosexualitet kan därför inte vara den värsta av alla synder.
Varför inte nöja sig med det beskedet? Jag har följt ett par gay-bloggar, och ofta mött påståendet att kristna skulle vara oproportionerligt intresserade av just homosexualitet. Men har funnit att bloggägaren själv silar materialet, och alltså inte tar notis om all teologisk debatt som inte handlar om homosexualitet.
Dessutom är det ju så att hbt-aktivister hela tiden konfronterar bekännelsetrogna kristna med olika påståenden om deras inställning till homosexualitet. Så kom även denna kommentar att handla om homosexualitet, fastän jag hellre skulle ha skivit om jungfrufödslar i insektsvärlden. Som jag nyligen har skrivit om på min egen blogg (http:larsflemstroms.blogg.se) Det blir nog ett inlägg till om hur man skaffar en egen bikupa.
Jag har sedan i somras skrivit ganska mycket på min blogg och sexualitet och fortplantning, men det har - av naturliga orsaker - mest handlat om heterosexualitet!
Skrivet av: Lars Flemström den 12 december 2009 10:15
Äntligen!
Äntligen någon som skriver om aborter på den här bloggen!Vid detta laget har jag i så många år debatterat mot de frikostiga aborterna i det här landet, att jag knappast orkar längre!
Hur kan präster, som ojar sig över att människor som älskar varandra får gifta sig, trots att de har den läggning som gör att de dras till samma kön, samtidigt tiga om drygt 37000 årliga aborter( fler i år?)- upp till 22:a graviditetsveckan- i ett land med fri tillgång till preventivmedel!?
Detta är vårt lands stora synd och skamfläck! Foster är inga svulster utan levande varelser. Att ta någon annans liv är i andra sammanhang belagt med hårda straff. Var finns logiken?
Och hur mår den sjukvårdspersonal som tvingas utföra dessa ingrepp och kanske ta död på ett foster som i stort sett är livsdugligt i 22:a veckan?
Skrivet av: Lisbeth B. den 12 december 2009 11:00
------------
Ovanstående är kopierat från Dag Sandahls blogg.
Är rätten att födas inte en mänsklig rättighet?
Påståendet att kyrkorna inte har något möjlighet att bestämma abortpolitiken, är naturligtvis "en sanning med modifikation". Det är riktigt att kyrkorna saknar formella möjligheter, men kan ju driva opinionsbildning. Faktum är emellertid att kyrkans linje har förlorat i länder, där man har folkomröstat om krav från Katolska kyrkan om en skärpning av abortlagstiftningen.
Det handlar om länder som redan tidigare haft en mycket restriktiv abortpolitik. Det är tydligt att kyrkan inte haft folkmajoriteten med sig, vilket är nödvändigt om man vill förändra lagstiftningen i demokratiska länder.
Därför gäller med nödvändighet att staten och kyrkan inte kan tycka lika. Och att kyrkan vågar vara tydlig i sina råd till de som själva vill följa kyrkans lära. Det handlar snarare om rätten för troende att praktisera en kristen livsstil, än att via lagstiftningen påtvinga icke troende en kristen livsstil.
Detta är självklart för de flesta, när det exempelvis gäller utlevd homosexualitet. Kyrkan rekommenderar celibat för de troende, men accepterar att icke troende gör som de vill - med stöd av det profana samhällets lagar. Med abort, som dock handlar om dödande av mänskligt liv, är det annorlunda. Man har ju ingen rätt att döda, bara för att man är ateist.
Kyrkan bör alltså inte nöja sig med att rekommendera de troende att avstå från abort, utan bör också så mycket kyrkan kan, försöka påverka statens lagstiftning. Men likväl gäller, att vad kyrkan kan åstadkomma i lagstiftningsväg, är beroende av att kunna samla en majoritet bakom sina krav. Detta är en uppgift för kristna politiker, och de måste vara beredda att kompromissa för att samla majoritet för delmål.
När man har uppnått ett delmål, för man försöka samla en ny majoritet för nästa delmål, o.s.v. Att samla en majoritet för ett första delmål, borde inte vara svårt, eftersom den nuvarande svenska abortlagen är unik i hela Europa i fråga om cynism - och detta även i jämförelse med andra länder med s.k. fri abort.
Den svenska abortlagen framstår som särskilt makaber i jämförelse med den holländska abortlagen - trots att abort är fullständigt tillåten även i Holland. Detta visar sig tydligt i abortstatistiken för de båda länderna. Abortstatistiken visar att abortbesluten i Sverige, jämfört med Holland, är betydligt mer påverkade av omgivningens värderingar än av de aborterande kvinnornas egen vilja.
Att bygga allianser genom kompromisser för att uppnå delmål står inte i motsättning till att delar av antiabortrrölsen ställer mer radikala krav. För att en kompromiss verkligen ska framstå som en kompromiss, måste det finnas en tydlig "ytterlighetsståndpunkt". Antiabortrörelsen måste alltså ha två grenar, varav den ena arbetar med kompromisser (delmål) och den andra med mer radikala krav (slutmål).
Vad som bör vara slutmålet är jag däremot lite osäker på, eftersom det faktiskt finns svåra graviditeter. Men att barn riskerar att födas till dåliga sociala miljöer, kan inte accepteras som argument för abort, eftersom det är något som samhället kan göra något åt!
Har jag inte rätt?
Detta tryckeri var en följetong på de socialdemokratiska partikongresserna. Hson-förlagets alster behövdes nämligen för att säkra tryckeriets existens, som behövdes för att säkra Västgöta-Demokratens existens. Och Västgöta-Demokraten behövdes ju som motvikt mot det liberala tidningsmonopolet i Västsverige, Göteborgs-Posten. Nu verkar det som om GP inte bara har tagit över VD:s prenumeranter, utan även de åsikter som framfördes på ledarplats i Hson-förlagets tidningar. Jojomänsan, det var porrtidningar som kvalificerade sig för en plats i den fina tidningsvärlden, som en seriös "pressröst" med ledare och allt.
Ledarskribent var förstås Curth Hson-Nilsson själv. Han hade ett förflutet som journalist på Norrländska Socialdemokraten och utgivare av Serie-Magasinet, som vände sig till pojkar i nedre tonåren, och odlade en kultbild kring utgivaren själv, som framträdde som "kapten Curth". Så var han en etablerad profil både i den fina tidningsvärlden och bland vanliga läsare. Hans porrtidningar fanns hos de flesta herrfrisörer. Och det kan jag säga att de var de äckligaste porrtidningar, som någonsin har lämnat en svensk tryckpress. Medan andra porrtidningar hade som strategi att kringgå censuren genom att satsa på erotik och romantik, satsade Hson-förlaget enbart på snusk. Sådant som verkar sexuellt avtändande på en normalt funtad man.
Men Curth Hson-Nilsson stöddes av sina kollegor i tidningsbranschen - och inte minst det faktum att utan hans porrtidningar skulle en mer seriös "pressröst" i Västsverige tystas, och det liberala åsiktsmonopolet bli ett faktum. Curth Hson-Nilssons, och de andra porrförläggarnas kamp för "yttrandefrihet" (han skrev ju ledare!) stöddes av det liberala media-etablissemanget. Det var också samma retorik om att "myndigförklara" svenska folket, som låg bakom avskaffandet av motboken. Det var upprörda reportage om tryckfrihetsrättegångar i Finland och Norge (Agnar Mykles: Sången om den röda rubinen.)
Det är väl inte helt fel att tala om Sverige som den våldtagna nationen - våldtagen av sin egen sexliberala press. Och alltså att tala om Svenska kyrkan idag som den våldtagna kyrkan.
Curth Hson-Nilssons tryckkokareteorem, som för ett år sedan nylancerades av Gert Gelotte i Göteborgs-Posten säger att sexuell avhållsamhet hos män är direkt skadlig. Sexualiteten pyser åt fel håll, skrev Gelotte - med tydlig adress till landets katolska präster, som lever i celibat. Men i det fördolda ett angrepp på Svenska kyrkans traditionella åsikter om sex och samlevnad.
Att sexuell återhållsamhet leder till psykiska sjukdomar, särskilt hos män, var en ständig följetong hos den sexliberala delen av media (alltså inte bara Hson-förlagets egna alster) för 50 år sedan. "Vi måste släppa till våra unga flickor", var fältropet som bl.a. Svenska kyrkan reagerade mot. Men om det nu är så livsviktigt att ha sex, måste ju någon ställa upp och leverera de sexuella tjänsterna. Nu trummas samma budskap ut mer försåtligt, med särskild inriktning på den yngsta. Förvånande att alltfler våldtäkter begås av minderåriga pojkar i 12- 13-årsåldern?
Rubriken över detta inlägg (Har jag inte rätt?) syftar på frågan om sexuell avhållsamhet verkligen inte är farlig. Gelotte är välkommen att skriva om eventuella egna erfarenhet av försök att leva i celibat, då hans sexualitet har pyst åt fel håll. Har han inga fakta att stödja sig på, har han förtalat hundtatusentals svenska män. Alla dessa lever förvisso inte i ett självvalt celibat, men många i en mer eller mindre oönskad sexuell avhållsamhet. Det gör också hundratusentals svenska kvinnor, men risken att deras sexualitet pyser åt fel håll är tydligen mindre.
Gelotte borde kanske be alla män, som han har förolämpat om ursäkt. Vad är för resten "fel håll" för en katolik? Kanske något, som är ganska oskyldigt enligt det profana samhällets värderingar. Men när man läser sådant i en stor dagstidning, som GP, tänker man närmast på pedofili och våldtäkter. Ledarredaktörerns tankevärld framstår för mig som en säregen blandning av katolsk prydhet och svenska könsmyter från 50-talet (stark manlig, och svag kvinnlig könsdrift.)
Rubriken över detta inlägg (Har jag inte rätt?) syftar på frågan om det verkligen skadar 13- och 14-åringar ha ett avancerat sexualliv och prova på alla de persversiteter, som så utförligt beskrivs och propageras för av Umo.
Det kanske inte finns så mycket erfarenhet i världen, och några måste ju gå före och prova. Och inte bara några utan väldigt många, för att vi ska få veta om det fungerar på nationell nivå. Men är inte detta, i så fall, en uppgift för vuxenvärlden? Den liberala pressen förfasar sig (om det inte är de vanliga dubbelmoralen) över att det finns swingersklubbar (alla ligger med alla) för vuxna. Men inte ens kyrkorna vågar säga ett ord av prostest mot att minderåriga används till ett fullskale-experiment med "fria" sexualvanor. Och bakom detta står Sveriges regering och landstingen.
Visserligen handlar det till minst 95 % om heterosexuella, men det hela maskeras som kamp för homosexuellas rättigheter.
Många frågor
Bidrottning av rasen buckfast. Att det är en drottning syns på den långa bakkroppen. Färgmarkeringen på ryggskölden visar vilket år drottningen är född. En drottning kan leva i flera år, ett arbetsbi bara några månader. Det är ingen genetisk skillnad mellan drottningar och arbetsbin. Båda slagen är honor. Om en larv utvecklas till drottning eller arbetsbi, beror på hur de uppföds. (Se föregående inlägg). Biodling har varit en vanlig hobby bland präster, som därigenom har tillägnat sig ett stort mått av biologiskt kunnande. Många biodlare finns inom Genises - en förening för skapelsetroende kristna i Sverige. Att skapelsetroende skulle ha dåliga kunskaper i biologi och ärftlighetslära stämmer inte, utan är snarare en fördom mot kristna. Den i Sverige numera vanligaste birasen buckfast är uppkallad efter klostet Buckfast i England. Buckfast är en artificiell ras, som har utvecklats genom avel av en av munkarna i kostret, broder Adam. Föregående inlägg behandlar många frågor. De selektiva aborterna i Sverige ingick alltså i svenska statens människoavelsprojekt. Svenskarna må ha varit blonda och blåögda, men det var inte de egenskaperna som staten efterfrågade, utan de "inre" egenskaperna. Läkarkvetenskapen ansåg att intelligensen stod i ett omvänt förhållande till fruktsamheten. Tvångssterilseringarna drabbade speciellt kvinnor, vars mödrar hade fått många barn, och som själva förväntades få många barn om de fick förbli fertila. Om en kvinna, som steriliserades, hade fått tio barn, om hon inte hade steriliserats, och hennes döttrar hade fått lika många barn, får vi ett mycket stort befolkningsbortfall. Samma sak gäller förstås aborterna. De flesta aborterade barn, hade ju själva fått barn, om de inte hade blivit aborterade.
Man kan alltså räkna med ett befolkningsbortfall på minst ett par miljoner svenskar, som inte fick födas, lika mycket som invandringen. Och detta är verkligen en brännhet fråga, som absolut inte får diskuteras. Invandringen har inte haft som yttersta syfte att hjälpa flyktingar, utan för att kompensera befolkningsbortfallet genom svenska statens egen befolkningspolitik! Statsmakterna ansåg alltså att det svenska "folkmaterialet" var för dåligt för att få föröka sig fritt.
Detta har gjort den reglerade abortpolitiken före 1975 så komprometterad, så att en helt fri abort kommit att framstå som moraliskt mer rätt! Men informella tvångsaborter förekommer fortfarande. Kvinnor, som egentligen vill föda fram sina barn, övertalas att göra abort. Och det är precis samma värderingar, föraktet för ekonomiskt sämre lottade, som styr övertalningarna. Barn håller på att bli ett privilegium för över- och medelklassen, i stället för en mänsklig rättighet. Förre kd-ledaren, Alf Svensson, har flitigt argumenterat för den naturvidriga inställningen att barn inte är en mänsklig rättighet. Naturligtvis handlar det i hans retorik om homosexuellas rätt att adoptera. Och för all del, att få barn genom adoption är ingen mänsklig rättighet. Men i syfte att dölja att motståndet mot homo-adoptioner är riktade mot just de homosexuella, förnekar alltså kd att det över huvud taget inte är en mänsklig rättighet att få barn.
Kristdemokraterna har genon denna argumentation gjort uppror mot Gud!
-Barn har rätt till sina biologiska föräldrar, men vuxna har inte rätt att ha barn, säger kd.
Men vuxna har rätt till egna biologiska barn, i den mån de inte är naturligen förhindrade att få barn. Med sitt sätt att argumentera, stödjer kd tvångssteriliseringarnas syfte, att omintetgöra Guds planer.
Enligt Bibeln är människan satt att råda över djuren, vilket även anses innefatta djuravel. Någon motsvarande rätt att råda över andra människor, och bedriva avel med människor, finns inte i Bibeln. Det svenska människoavelsprojektet i Sverige 1935 - 1975 var ett resultat av avkristningen. Politikerna försökte framställa en mer produktiv människoras, en "övermänniska" med samma metoder som används inom biaveln. (Se föregående inlägg!)
I den efteråt tillrättalagda historieskrivningen framställs tvångssteriliseringarna enbart som ett övergrepp på det individuella planet, mot politikens mänskliga offer, och inte som ett övergrepp mot Guds hela skapelse. Den selektiva abortpolitiken framställs som en orättvisa mot de kvinnor, som inte beviljades abort, eller som ett kollektivt övergrepp mot "Kvinnan", däremot inte som ett övergrepp mot de befolkningsskikt, vars kvinnor beviljades - och i många fall tvingades att söka - abort.
Äggläggande arbetsbin
Drottningen styr livet i kupan med sina feromoner. Drottningferomon lockar till sig drönare (hannar) från när och fjärran under sin parningsflygning. Den obefruktade drottningen är en mycket skicklig flygare. Bara de bästa hannarna lyckas hänga med. En enda molekyl av drottningferomon kan locka till sig en hanne på flera kilometers avstånd. Inne i kupan regerar drottningen med sitt feromon.
Drottningferomonet hämmar arbetsbinas sexuella aktivitet och förmåga. Alla arbetsbin är honor. Om drottningen förolyckas, och samhället har varit drottninglöst under en längre tid, återfår arbetsbina sin äggläggningsförmåga. I övrigt förblir de sexuellt inaktiva. Äggläggande arbetsbin är obefruktade. De kan inte få honlig avkomma, eftersom bara drönarna kan producera den honliga könskromosomen. De äggläggande arbetsbina är därför ingen nödlösning, som gör att ett samhälle som förlorat sin droggning, kan överleva. Ett drottninglöst samhälle är dömt till undergång.
Man kunde tro att en särskild gen avgör om en honlig larv ska växa upp som drottning eller arbetsbi. Men så är inte alls fallet. Drottningen regerar med sina feromoner. När tiden för svärmning närmar sig, signalerar drottningens feromoner till arbetsbina att det är dags att föda upp en ny drottning. Byggarbetsbina bygger då ett tiotal extra stora celler, drottningceller. Ambina (de arbetsbin som föder upp larverna) producerar en speciell "mjölk" till drottninglarverna. Det är dessa två komponenter, (drottningcellerna och "drottningmjölken) och inte någon genetisk skillnad, som avgör om en honlarv ska växa upp som drottning eller arbetsbi.
En biodlare kan massproducera drottningar, genom att själv tillverka drottningceller. Detta kallas drottningavel. 'En biodlare kan på liknande sätt massproducera drönare. Drönarcellerna är något större än arbetsbicellerna. Cellbottnar till arbetsbi- eller drönarceller tillverkas maskinellt, vilket innebär att människan har tagit över det första arbetsmomentet från byggarbetsbina, nämligen att bygga cellbottnarna.
Människan har ingen möjlighet att påverka vilken drönare drottningen parar sig till, förutom att massproducera drönare med önskade arvsanlag. Sannolikheten att drottningen ska para sig med någon oönskad anlagsbärare minskar därmed. Detta kallas undanträngningsavel, och var den avelsprincip som användes vid människoavelsprojektet i Sverige 1937 - 1975, med tvångssteriliseringar av "oönskade anlagsbärare" som metod. Ett led i denna politik var också de selektiva aborterna. De kvinnor, som ansågs ha de av staten önskade arvsanlagen, fick alltså avslag på sina abortansökningar.
Det var ett storskaligt försök att ändra svenska folkets rasegenskaper. Men det är fortfarande ett tabu-belagt ämne i den svenska debatten. De verkliga motiven bakom tvångssteriliseringarna . och den selektiva abortpolitiken - ska döljas!
Det var länge omstitt om det finns mänskligt feromon. Forskarna anser det numera. Själv har jag blivit verbalt misshandlad sedan jag försökt slakta homorörelsens heligaste ko, att det finns en homosexuell gen och att homosexualitet alltså är medfött. Och i Svenska kyrkan frodas myten att homosexualitet är "naturligt" i den bemärkelsen att det är genetisikt betingad. Jag kan naturligtvis inte med 100 % säkerhet garantera att så inte är fallet. Men det vi vet om feromoner i djurvärlden - och det vi tror oss veta om feromoner - hos människan, borde ge uppslag till andra förklaringar.
Unga kvinnor som lever tätt tillsammans får mens samtidigt. Unga män som lever tätt tillsammans blir kåta samtidigt. Inte nödvändigtvis så att de dras till varandra, utan snarare så att man "raggar brudar" tillsammans.
Man kunde tro att könshormonerna bara påverkar det motsatta könet. Och att homosexualitet beror på att homosexuella män producerar kvinnligt könsferomon och homosexuella kvinnor producerar manligt könsferomon. Jag har dock inte stött på någon uppgift om att så skulle vara fallet. Utan snarare är det så, att både det egna och det motsatta könet påverkas.
Detta kan, enligt min mening, innebära att inte bara de som faktiskt blir homosexuella, har en potential att bli homosexuella. Utan att alla människor föds med en potential att bli det. Men alla blir det inte. Varför somliga blir det, är fortfarande en olöst gåta. Men jag tror att vi finner svaret i de enskilda individernas liv efter födelslen - långt efter födelsen - snarare än före födelsen. Jag tror dessutom att alla människor är osäkra på sin könsidentitet de första månaderna, kanske upp till ett år, efter könsmognaden. Jag tror också - men detta är mycket kontroversiellt - att en homosexuell erfarenhet under just denna tid, kan driva en ung människa i homo- eller bisexuell riktning.
Från detta vill jag föra över resonemanget till frågan varför det är så viktigt för våra "hbt-vänliga" präster att förneka jungfrufödseln. Jag kan inte se någon annan förklaring än att de använder "hbt-vänligheten" som en plog för idéer som är främmande för den kristna religionen. Eller rätt och slätt som ett sätt att undergräva Bibelns auktoritet.
Jungfrufödseln är helt enkelt inget argument mot exempelvis samkönade vigslar i kyrkan. Det finns andra bibliska argument, mycket starka bibliska argument. Men inte just detta. Men när "hbt-vänliga" teologer angriper en så central dogm som junfrufödseln, som dessutom inte har något med homovigslar att göra, så är det klart att många kristna uppfattar att hela deras religion är utmanad.
Och de uppfattar då homorörelsen* som ett hot mot hela den kristna läran, och inte bara som en rörelse som har en avvikande åsikt i någon enstaka fråga. Detta leder till en frontalkollission mellan homorörelsen och all traditionell kristendom. Så onödigt!
____________
*) Med "homorörelsen" menar jag organisationer (framför allt RFSL) som till största delen består av människor som själva är homosexuella, och som kämpar för homosexuellas rättigheter. Till skillnad mot "hbt-vänliga" politiker och teologer, som till största delen själva är heterosexuella. Och som inte sällan använder "hbt-vänligheten" som en täckmantel för egna ambitioner, som inte med nödvändighet gagnar de homosexuella - utan skapar onödiga konflikter. Vad tjänar lesbiska kvinnor, som vill ha barn (men helst utan någon mans medverkan) på att förneka jungfrufödseln? Det borde ju tvärtom vara vad de drömmer om!
Skyddades kyrkomötes-torsken av prästen på Aftonbladet?
Den politiska chefredaktören på Aftonbladet, Helle Klein (till vänster) prästvigdes i januari 2008. Efter det obligatoriska pastorsadjunktsåret återgick hon till sin högborgerliga tillvaro som chefredaktör, trots massor av lediga prästtjänster i Myggliden och Knäckebröhult och kanske rentav i någon Stockholms-förort. Starkare än så var inte prästkallelsen! Som prästvigd chefredaktör har hon fört en aggresiv linje mot präster, som tagit sitt kall på större allvar - som har Jesus som sin Herre, och inte de norska Skipstedt-kapitalisterna.
En folkpartist, som är ledamot av kyrkomötet, har dömts för försök att köpa sexuella tjänster, som skulle levereras av en 17-årig flicka, av en annan man. Han är även ledamot av ledningen för Stockholms stift, som har valt en biskop som öppet lever i synd med en annan kvinna. Som ledamot av kyrkomötet har han drivit på om samkönade vigslar. Han har även haft ledande kommunalpolitiska uppdrag, som han nu omedelbart lämnar i sin kommun. Hans tidigare planer var att avgå vid årsskiftet.
Detta avslöjar alltså Aftonbladet och övriga media EFTER kyrkomötets beslut om samkönade äktenskap, och EFTER de kontroversiella biskopsvigningarna i helgen. Trots att han var dömd FORE dessa händelser, och saken alltså var känd av varenda nyhetsredaktion i huvudstaden. Men det var inte för att skydda honom personligen, som man väntade med publiceringen, utan för att han var en betydelsefull person i det beslut som skulle tas.
Det är mycket osannolikt att Aftonbladets politiska chefredaktör Helle Klein, som har propagerat för homoviglsar i kyrkan på ledarplats, inte känt till saken. Detta är en medieskanda utan like, som avslöjar att vi har en helt korrumperad journalistkår. Inte en enda läcka!
Man har alltså inte väntat med publiceringen till efter vigselbeslutet och biskopsvigningarna av hänsyn till mannen. Man har ju nu publicerat hans namn och i vilken kommun han bor. Nej, syftet med dröjsmålet har varit att inte skada chefredaktörernas kyrkopolitiska agenda! Men det är bra. Nu vet vi vilka som styr Svenska kyrkan! Det gör Bonnier-koncernen (som äger Dagens Nyheter, Expressen och Fib-Aktuellt) och Skipstedt-koncernen (som äger Aftonbladet, Svenska Dagbladet samt norska tidningar), och den hemlighetsfulla doldis-familjen som äger Göteborgs-Posten samt de doldis-familjer som äger den övriga privatägda liberala landsortspressen.
Kyrkomötes-torsken har alltså inte givit pengarna, 1.500 kr, till flickan, utan till hennes hallick. Hur kunde han då vara säker på att hon ställde upp frivilligt? Hur trovärdigt är hans påstående att de sexuella tjänster, som han betalade för, inte levererades. Domstolen trodde på det. Om han hade betalat direkt till flickan (och om hon inte hade kommit i sällskap med sin hallick) hade hon kunnat sno pengarna, utan att leverera de utlovade tjänsterna. I så fall hade sannolikheten att hon ställt upp frivilligt varit större.
Om han även har, eller har haft uppdrag i Stockholms läns landsting, känner jag inte till. Men uppenbarligen har han varit en ledande figur inom fp i Stockholms län. I tidigare inlägg på denna blogg har jag skrivit om hur politikerna i Stockholms-landstinget srpider klamydia och aids, genom landstinget enfaldiga kondomkampanj. Som mer propaterar för en promiskuös livsstil än för ett effektivt smittskydd. Att vissa politiker kan vara inblandade på ett mer konkret sätt, än genom politiska beslut i landstinget, i smittspridningen bland tonåringar, var dock en nyhet. Men egentligen inget förvånande.
Man kan för resten undra vad som är värst, sett ur enbart smittskyddssynpunkt. Och, fortfarande sett ur enbart smittskyddssunpunkt, så är väl den största risken med sexköpen att de sexköpande politikerna inte vågar gå emot de sexliberala locktonerna. Vi kan bara tänka oss vilken klappjakt det hade blivit om den sexköpande politikern hade tillhört Frimodig kyrka!
Skipstedt-ägda Aftonbladet valde alltså att gå ut med nyheten efter kyrkomötet och biskopsvigningarna. Syndaren är ju en borgerlig politiker, och det är ju riksdagsval om knappt ett år. Aftonbladet är Sveriges värsta porrblaska, men definitvt inte den sexigaste - om man inte har rent "sjukliga" böjelser, vill säga. Aftonbladet är alltså en tidning som snaskar i sexuell förnedring av kvinnor, med inslag av grovt våld. Och detta är, trots allt, betydligt värre än att köpa sex - åtminstone om säljaren hade varit flickan själv.
Nu har jag själv stuckit ut hakan rejält. Kan det verkligen vara möjligt att en 17-årig flicka kan sälja sex frivilligt till en 50 år äldre man? Ja, jag tror att många 17-åriga flickor kan göra det, även om de är en klar minoritet. Äldre män behöver ju inte vara sämre älskare än yngre män, men har förstås utseendet emot sig.
Frågan år ju vilken syn på sex, som den nutida tonårsgenerationen har. Och det är väl den syn, som sprids av Stockholms läns landstings kondomkampanj, exempelvis att toppenm för en svensk tonärstjej är att knullas av okända män på ett sunkit hotell på en semesterort i Turkiet. - om hon bara har gratiskondomen från landstinget i resväskan. Det är säkerligen mindre farligt att knullas av en folkpartistisk kyrkomötes-ledamot i dennes bostad.
En landsortstidning frågade ett par slumvis utvalda tonårsflickor om de kunde tänka sig att sälja sex för att få en biljett till en riktigt bra konsert. Båda svarade ja - förutsatt att killen är ung (ej över 25), snygg och uppför sig väl. Det är den inställningen som sprids av samhällsbetalda sexualupplysare. Och varför skulle det vara fel att ta betalt för det som man ändå kan tänka sig att göra? Om killen är ung (ej över 25) snygg och uppför sig väl. Alla är kanske inte lika noga med åldern på köparen? Och det är kanske, som en av kyrkomötes-delegaterna från Stockholms stift sa till en landsrotspräst: "I Stockholm har vi en vidare syn på sexualiteten än ni i landsorten."
Det är i så fall inget nytt. Så sa man för 50 år sedan också. Men det är mer avancerat nu. Trots att det var tillåtet att köpa sexuella tjänster på den tiden, var det inte ens många Stockholms-tjejer som kunde tänka sig att ta betalt. Sådant gjorde man inte för pengarnas skull. Även om det var första natten, var det något annat som lockade. Vi var ganska många som trodde att den livslånga kärleken började som kärlek vid första ögonkastet.
GRUNDKURS I BARNALSTRING
Det har stormat rejält kring prästen Dag Sandahl, sedan råkat säga några självklarheter till ett par känsliga folkpartidamer, den ena präst och den andra prästfru. Detta är ett montage, som jag hittade på nätet.
I tidigare inlägg har jag beskrivit hur politiker och tjänstemän i Stockholms läns landsting sprider hiv och klamydia genom sin aggresiva kondomkampanj. Klicka på kategorin Sexualitet och fortplantning i spalten till höger! Socialdempartementet och sjukvårdsrådgivningen driver en ännu mer aggresiv analsexpropaganda riktad mot 13-åringar. På ungdomssajten umo. bedrivs undervisningen, som har reducerat människan till en reflexmaskin. Trots allt prat om integration av invandrare uppmanar sexhuliganerna bakom sajten invandrarungdomar att trotsa sina föräldrar.
Medan debatten stormar om SD:s hets mot invandrare, och i synnerhet mot muslimer, talas det mycket tystare att denna hets förvärrar de etniska motsättningarna och splittrar nationen, svenskar mot invandrare. Och inte alls om att sexliberalerna, med uppbackning av Vänsterpartiet i kommuner och landsting, också splittrar nationen, invandrare mot svenskar, genom att splittra invandrarfamiljerna och tvångsassimilera de unga invandrarna sexuellt.
Ett land med hög andel invandrare bland befolkningen lämpar sig särskilt illa som sexualpolitisk lekstuga. Svenska kyrkans homoäktenskapsbeslut verkar i samma riktning, att utså förakt mot svenskar bland invandrare och muslimer i synnerhet. Som får uppfattningen att kristendomen är en dekadent och samhällsförstörande religion.
Här följer nu några citat från UMO. Att landstingens analsexpropaganda även riktar sig till invandrarungdomar framgår klart av den felstilta meningen. För det är väl uteslutande invandrarflickor som är könsstympade? Det framgår också av att man har träffar under skoltid i en del kommuner, för att inte föräldrarna ska ana något. Kan man då bli förvånad över att invandrarföräldrar förbjuder sina ungdomar att träffa svenska ungdomar, att invandrarungdomar måste gå direkt hem från skolan, och är allmänt hårt hållna? Vilket av svenska ungdomar, särskilt unga män i förorterna, uppfattas som omvänd diskriminering, d.v.s att svenskarna uppfattas som ett sämre folkslag av invandrarna. Med följd att svenska unga män, speciellt i förorterna, röstar på SD.
"Med analsex menar man ofta analsamlag, alltså när man har sex med penisen i rumpan, men analsex kan vara mycket mer. Analsex är all sorts stimulering i eller runt analöppningen. Det kan vara att man smeker, pillar, slickar eller använder sexleksaker i eller runt analöppningen på sig själv eller någon annan .
- - - Man kan ha analsex på väldigt många olika sätt och man måste pröva sig fram för att veta vad som är skönt för en själv eller någon man har sex med. En sak som man kan tänka på är att ta det försiktigt och använda mycket glidmedel. Glidmedel kan alltid vara skönt att använda och är särskilt bra att använda om man har analsex eftersom det inte produceras någon fukt i rumpan när man blir sexuellt upphetsad. Utan fukt kan analsex göra ont. Om man har analsamlag kan man ofta behöva gott om tid eftersom det tar ett tag för kroppen att vänja sig vid att något förs in i rumpan.
- - - Ibland kan kroppen vara mindre känslig för beröring eller uppleva beröring på andra sätt än vad som beskrivs i texten. Det kan till exempel bero på att man är könsstympad eller har någon funktionsnedsättning, något som kan göra det svårt att känna av eller komma åt att ha analsex på det sätt man vill. Vill man veta mer om sex som kan vara skönt för en själv, områden som kan vara känsliga för beröring och så vidare, kan man prata med någon på en ungdomsmottagning eller med någon inom sjukvården som man känner sig trygg med.
- - - Att smeka runt eller föra in ett finger i analöppningen kan vara mycket skönt. Ett tips kan vara att testa hur det känns på en själv innan man gör det på någon annan. Det kan göra ont att trycka in något i analöppningen utan att låta ringmusklerna vänja sig en stund.
Att Socialdempartementet och landstingen, som står bakom Umo, försöker lura mycket unga personer att ha avancerat sex, framgår av relativiseringen av 15-årsgränsen:
"I Sverige blir man straffmyndig och kan dömas för brott från det att man fyller femton år. Det betyder att en tjej eller kille som är femton år eller äldre och haft sex med någon som inte fyllt femton år kan dömas för våldtäkt mot barn även om det inte förekommit något hot eller våld.
- - - Betyder det att en sextonåring och en fjortonåring som är ihop inte får ha sex? Svaret blir att den frågan egentligen inte går att svara vare sig ja eller nej på. Att ha sex med någon under femton år är olagligt och syftet med lagen är att skydda barn och unga från att bli utnyttjade sexuellt. Men i lagen står det också att man inte ska dömas om det är uppenbart att det inte handlat om något övergrepp."
Ett resultat av denna förförelse av ungdomen har blivit en kraftig ökning av väldtäkter och andra sexbrott begångna av mycket unga personer. Hörde för några dagar sedan ett upprört radioprogram, där upprörda röster klagade på att de unga förövarna inte blir tillräckligt polisutredda, omhändertagna av socialtjänsten och registrerade som brottslingar.
Samtidigt med att sexdebuten pressas allt längre ner i åldrarna, med uppnaningar till de mycket unga att pröva ur graviditetssynpunkt "ofarligt" analsex, fortsätter förstföderskornas genomsnittsålder att öka, och närmar sig raskt de 30. En växande andel kvinnor får sitt första barn, när de har de har fyllt 40. Det är som om svenska folket har glömt bort hur barnalstring går till.
Svenska kyrkan borde gå i spetsen för en sund sexualupplysning, som förklarar sambandet mellan sex och barnalstring, i stället för att upphöja synden till en kulthandling i kyrkan, som man har gjort genom homoäktenskapsbeslutet. Svenska kyrkan borde ryta ifrån att graviditet inte är fel, och alltså protestera mot i synnerhet tonårsaborterna.
Svenska kyrkan borde göra klart att det behövs ingen sexdebut åratal innan man planerar att skaffa barn, samt att man inte bör vänta för länge med att skaffa barn.
Och dessutom: Heterosexuella par behöver inte alls prova på analsex. Homosexuella män kommer nog på själva att de kan ha analsex, utan att varenda unga ska itutas att det är naturligt och skönt. Dessutom finns motstånd mot analsex även bland homosexuella män. De är ju, precis som alla andra, utrustade även med munnar och händer. Och exempelvis oralsex är inte tillnärmelsevis lika farligt, ur hiv-synpunkt, som analsex.
Och faktum är att RFSL:s egen broschyr "Säkrare sex" varnar för det farliga analsexet, och rekommenderar andra sätt att få orgasm.
En av de upprörda folkpartidamerna, prästen Karin Långström-Vinge, förklarar sedesamt sin tro på storken.
Kd slår till mot föräldrarätten!
Samkönade par har ju faktiskt adoptionsrätt, så varför fortsätta att tjafsa om det? Lesbiska har rätt till insemination, så varför fortsätta att tjafsa om det? Om den omständigheten att ett barns båda föräldrar har samma kön, skulle vara ett problem för barnet, är det politikernas uppgift att undanröja det problemet. Och inte att låtsas bevaka barnets rättigheter mot föräldrarna, för det förvärrar bara problemt för barnet.
Hägglund skriver att barn i homofamiljer inte "generellt" mår sämre än andra barn. Nehej?! Men här handlar det väl inte om "generellt" utan om "i genomsnitt", om det öht är mätbart. Och tvärtemot kd:s avskyvärda familjepolitik, som strider mot internationell rätt, vill jag hävda att även om barn i vissa familjer mätbart mår sämre än andra barn, så har deras föräldrar rätt att ha barn. De ska alltså inte aborteras. Men under Hägglunds tid som socialminster har aborttalen skjutit i höjden ytterligare. Regeringens socialföräkringspolitik leder inte till trygga familjer. Otrygga familjer har otrygga barn - barnen mår sämre.
Jag har själv varit motståndare till homoadoptioner. Men aldrig med så usla argument som kd-ledningen. Jag har alltid hävda biologiska förädrars rätt till sina biologiska barn. Jag har aldrig varit motståndare till homosexuellas rätt till sina eventuella biologiska barn. Hur kan man som socialminister öht peka finger åt någon enda potentiell adoptivförälder, när man har 38.000 ofödda barns blod på sitt samvete? Att barnet får leva är väl viktigare än att föräldrarna har rätt kön eller hög social status?
I sin iver att misstänkliggöra homosexuella föräldrar, utan att erkänna att det är just läggningen som man uppfattar som problem, diskriminerar kd ensamstående. Detta påminner alltför väl om kd:s förslag att avskaffa kyrkvigselns juridiska giltighet för heteroparen, för att inga homopar ska kunna gifta sig i kyrkan. Och nu slår kd till mot de ensamstående, för att inte framstå som homofientliga.
Kd var från början mot EU-medlemskap, men ändrade sig huvudskakligen för att tilläggsprotokollet till Europakonventionen om föräldrarätten skulle gälla i Sverige också. Men det var innan homoadoptionerna kom på tapeten. Nu säger kd att barn har rätt till sina biologiska föräldrar, men att det inte är någon mänsklig rättighet för vuxna att ha barn. Kd har alltså avskaffat föräldrarätten för heterosexuella för att slå fast att homosexuella inte har rätt att ha barn!
I kd:s Sverige är barn ett privilegium för heterosexuella över- och medelklasspar! Att med statsmaktens ekonomiska piska tvinga havande kvinnor att göra abort är en betydligt värre synd än utlevd homosexualitet!
Sverige som missionsfält: Motsatsen till månggifte
Tyvärr har jag en ovana att ibland blanda olika ämnen i samma inlägg, som ett kåseri. Här har du en länk till inlägget "Månggifte mm" http://larsflemstroms.blogg.se/2009/august/om-manggifte-mm.html
Jag hade alltså varit på Pride House och lyssnat på äktenskapsdebatten, där "heteronormen" var så huggen i sten, så att den skulle krängas på homoparen också genom vigsel i kyrkan. Sedan lyssnade jag på de "polyamorösa" och deras förslag till äktenskapskontrakt, där man kunde kryssa i rutor för alla som man vill gifta sig med. Kontraktet skulle vara så finurligt utformat så att det till om med skulle finnas en kryssruta för "livslångt heterosexuellt paräktenskap". Alla ska få som de vill!
Äktenskapsfronten i Sverige idag kan väl med lätt överdrift beskrivas som avtalslös antalsneutralitet. De polyamorösa vill bringa ordning i kaoset med sitt flexibla äktenskapskontrakt.
Skillnaden mellan Afrika under den ganska nyligen avslutade missionstiden och Sverige inför den kommande missionstiden är att många människor i Afrika levde i månggifte, medan många svenskar lever helt ogifta, vare sig de lever ensamma eller tillsammans. Så här skrev jag om missionärernas huvudbry med månggiftet i Afrika
<< När jag kom tillbaka till mitt tillfälliga hem i Storstockholm, läste jag en bok som jag lånat på bibioteket. Den handlar om månggifte i Afrika, och vilka problem det blev för de från Europa utsända missionärerna.
"Bibeln förbjuder inte månggifte, men däremot skilsmässa. Men nu när jag har börjat tro på Bibeln kräver ni att jag ska skilja mig från den ena av mina båda hustrur. Och ni påstår att det är för att barnen ska växa upp i trygga familjer. Kommer barnen till den hustru som jag ska skiljas från att växa upp i en trygg familj?"
Problemet behandlades i kyrkostyrelserna i Europa som beslöt att ingen kvinna behövde skiljas från sin man, eftersom varje kvinna bara hade en man, men mannen fick inte bli döpt så länge han hade flera hustrur, utom på dödsbädden då döden strax skulle skilja honom från alla hustrurna.
Så blev en man döpt på vad som förmodades vara dödsbädden, men gubben kryade på sig och avlade fler barn med sina hustrur. Då kom ett brev från kyrkostyrelsen i Europa, som anklagade missionären för att ha haft för bråttom med att döpa. Därigenom hade missionären gjort gubben till en syndare, vilket han tydligen inte var så länge han var odöpt. >>
Sedan jag skrev detta har jag fått tips om en utläggning av Nya Testamentet faktiskt förbjuder månggifte. (Nu blir de polyamorösa nervösa.) Det är den kände exegeten Tom Wright som skriver
http://www.timesonline.co.uk/tol/comment/columnists/guest_contributors/article6710640.ece
Men icke desto mindre blev det problem för missionärerna i Afrika. I det avkristnade Sverige har vi samma problem, men omvänt. 3/4-delar av alla tonårsgraviditer slutar med abort. Vilket är det största problemet i detta: att tjejerna är ogifta eller att de gör abort (ofta under informellt tvång)?
Att de utomäktenskapliga barnen inte ens får födas, för unga arbetslösa kvinnor ska ju inte ha barn utom äktenskapet, är snäppet värre än tvångsskiljsmässor för att få stopp på månggiftena.
Kampen mot aborterna måste gå före kampen för att återinföra äktenskapet som den självklara samlevandsformen för man och kvinna. Det senare får ta den tid det tar.
Nativiteten i Sverige ligger just nu på 1,77 barn per kvinna, vilket innebär att svenska folket håller på att utrota sig självt genom allt aborterandet. För ett folks långsiktiga överlevnad krävs minst 2,1 barn per kvinna. Utan några aborter alls hade nativiteten i Sverige legat på ungefär 2,4 barn per kvinna. Aborttalen måste halveras för att det ska bli balans mellan födda och döda. Med detta vill jag ha sagt att vi inte har ett onormalt högt antal påbörjade graviditeter i Sverige. Dessutom kan antas att många graviditeter är en följd av tidigare aborter. Kvinnorna ångrar sig, blir gravida på nytt och övertalas att göra abort en gång till.
Vad jag menar med att Sverige är ett missionsfält, är att de som ska (åter-)kristna Sverige, inte kan ändra på allting hux flux, att de måste plantera kristen tro, innan de kan göra något åt samlevnadsformerna.
Dags att inse att man inte kan tvinga fram en kristen livsstil genom att abortera barn som har avlats utanför äktenskapet! Gör det i stället lättare för tjejerna att fullfölja sina graviditeter!
För ung för äktenskap, men inte för ung för p-piller
Samma parti som söker väljarstöd hos personer, som anser att abort är mord, anser alltså att abort är ett acceptabelt medel att upprätthålla en åldersgräns. Då är väl mord en acceptabel metod att sätta en åldersgräns för hur länge man för leva?
Jag har frågat en barnläkare: Kan en flicka som är könsmogen och har blivit gravid skadas fysiskt - på grund av låg ålder - av att fullfölja graviditeten? Svaret var: Nej, inte om graviditeten förlöper normalt. Om någon har annan information, får han /hon gärna höra av sig.
Varför måste det då finnas en åldersgräns för sex? Jo, inte för att förebygga graviditet, utan för att det inte är bra att ha sex om man är för ung. Detta är en oerhörd skillnad. En flicka, som har blivit gravid, har redan haft sex. Det kan inte göras ogjort. Att det sedan finns enskilda fall, då 14-åringar tydligen inte lidit några men av att de har haft sex, är inte skäl nog att sänka åldersgränsen. Ingen 14-åring har tagit skada av att vänta med sin sexdebut.
I Sverige finns det egentligen ingen bestämd nedre åldersgräns för sex, om båda är underåriga. Men den som är straffmyndig, d.v.s har fyllt 15 år, får inte ha sex med någon som är under 15 år. Principen, som lagen bygger på, är alltså att det är den äldre som förgriper sig på den yngre. Var åldersskillnaden liten, och det "uppenbarligen" inte var något övergrepp ska "gärningsmannen" gå fri från ansvar. Det tolkas nu av samhällsbetalda sexupplysare så, att det plötsligt har blivit tillåtet att ha sex med minderåriga. Men att någon, på grund av omständigheterna i det enskilda fallet, går fri från ansvar, innebär inte att gärningen i sig var tillåten.
För att komma rätt, måste vi återgå till gammaldags kristendom och göra slut på en sexualmoral, som tillåter skolsköterskor att skriva ut p-piller till 13-åringar. Det svenska samhället måste avsexualiseras, och unga människor uppmanas att vänta med sin sexdebut, så kommer de flesta att göra det. Men alla gör det inte och de är inte "slampor" för det, och ska inte behöva ta till abort för att dölja vad de har gjort. Här finns det en kristen dubbelmoral, som vi måste göra upp med!
Det är mycket märkligt att den som är under 18 år anses för ung för att gifta sig, men inte för ung för att göra abort. Och det är mycket märkligt att den som anses för ung för att ha sex över huvud taget, inte anses för ung för att använda preventivmedel. Och särskilt upprörande är det att skolsköterskor, så ska värna ungas hälsa och utveckling, skriver ut p-piller till personer som inte har växt färdigt. P-piller har både psykiska och fysiska biverkningar, i sällsynta fall har unga kvinnor dött av p-piller.
Det är också märkligt att även den som är gammal nog, enligt lagen (18 år) för att gifta sig, anses för ung för att få barn , - och övertalas att göra abort.
Jag föreslår naturligtvis inte att unga flickor ska uppmanas att skaffa barn redan när de är 15 år. Jag föreslår en kraftig sänkning av förstföderskornas genomsnittsålder från nuvarande 25 - 26 år till 20 - 21 år.
Jag föreslår att ungdomar uppmanas att vänta med sin sexdebut tills de gift sig, eller i varje fall lever i en någotsånär stabil relation.
En sänkning av giftasåldern från 18 år till 17 år bör utredas.
Jag föreslår att särskilda ungdomslöner (lägre lön) eller särskilda ungdomsanställningar (med sämre anställningsskydd) förbjuds för den som har fyllt 18 år.
Välkommen tillbaka till bloggosfären!
Nu kan man förstås tycka att 15 år är i yngsta laget. Men inte för ungt. Man kan tycka att de borde ha gift sig först. Men det som har hänt har hänt. Man kan få dispens från 18-årsgränsen för att ingå äktenskap. Men regeringen vill göra det svårare att få dispens, eller helt avskaffa möjligheten till dispens. Jag måste dock ställa några frågor:
1. Varför klanka på de yngsta mammorna för att de är ogifta? Varför inte i stället klanka på alla som väntar för länge på att gifta sig och skaffa barn?
2. Varför inte sänka gränsen för äktenskap till 17 år, och behålla möjligheten till dispens för den som är yngre?
3. Varför inte göra det lättare att vara ung förälder?
En absolut fördel med att få sitt första barn när man själv är relativt ung, är att man minns sin egen barndom, minns hur det är att vara barn. Första barnet har inga äldre syskon, men behöver anhöriga som inte är lastgamla. Och kan det inte vara en fördel om barnen börjar bli vuxna, när man själv är 35 - 40 år? Det är ju då som livet börjar, säger somliga. Det är sant, såtillvida att man får mer utåtriktade intressen i den åldern, ett ökat engagemang i föreningsliv och samhällsfrågor.
Jag har tittat på den unga mammans blogg, och har hittat en del saker so hon skrev medan hon fortfarande var gravid:
Jag fick en fråga av någon. Varför uppmuntrar jag inte andra unga till att skaffa barn om det är något dom vill? Eftersom jag själv skriver om hur härligt det är. Även om det är underbart att vara gravid så finns det alltid ett men: 'Jag älskar att vara gravid men jag önskar att det kom lite senare'. Missförstå mig inte. Jag sitter inte och mår dåligt över detta. Jag vill ha just de barnen jag väntar just nu. /- - -/ Det handlar inte om att bli ung mamma, det handlar om att bli mamma åt just de här barnen.
Min kommentar: Helt rätt! Det som har hänt, har hänt. Du hade aldrig kunnat bli gravid med just de här barnen en gång till!
Det är mycket som händer under 9 månader. Vissa flyttar till eget för första gången. Samtidigt får man höra 'Varför gjorde du inte abort?', 'slampa', 'hoppas ditt barn dör' och 'herregud, du är för ung.' Det är inte lätt!
Min kommentar: Det är förfärligt att läsa, men jag är inte förvånad. Desto mer beundransvärd är du, för att du fullföljde graviditeten.
Jag får sjukt många mail från flickor som är 15-17 år som har känt sig tvingade till abort av sin omgivning. Du behöver inte ta bort ditt barn om du inte vill. Dom flesta har ett val, helst ska valet göras innan man blir gravid! Jag gjorde det jag ville, jag vill absolut inget annat!
Min kommentar: Formellt frivilliga tvångsaborter, ja! Hur kan man tvinga så unga kvinnor att göra abort? Deras första barn! Tänk om de inte lyckas bli gravida igen! Den kvinna som redan har barn, har lite lättare att komma ifrån en abort. De kan rikta sina moderskänslor till sina redan födda barn. Men en del av dessa kvinnor kommer att få svårt att acceptera att deras redan födda barn växer och blir äldre och kan leva ett självständigt liv. De kan inte glömma den där lilla som inte fick födas. Och hur går det för de kvinnor, som har aborterat sitt första barn? De får "medicin" som stoppar mjölkproduktionen, men känsloregistret kan inte stängas av. De blir en kolumn i statistiken: Unga kvinnors psykiska hälsa. (Som är ett katastrofområde i Sverige.) En del av dem kommer att "knulla runt" med nästan vem som helst, för att bli gravida på nytt. Blir de det, övertalas de att göra abort en gång till. Regeringen kommer att tillsätta ännu en utredning, som föreslår intensifierad sexualundervisning, gratis kondomer p-piller samt ett nytt abortregister med namn och personnummer på kvinnor som gjort abort.
Så här står det (enligt Annika Damirjian) i den abortutredning, som redan är gjord: "I en studie om tonårsflickor som genomgår abort framkommer att den närmaste omgivningen, i första hand partner och föräldrar, är mycket negativa till att flickorna fullföljer graviditeten, inte bara mycket unga flickor utan även de som är runt 20 år".
Varken sjukvården, politikerna eller opinionsbildarna vill erkänna att tvångsaborter är en realitet i Sverige. Men tvångsaborter förekommer. Men det får inte erkännas. Lika lite som man ville erkänna tvångssteriliseringarna medan de pågick (1935 - 1974). De var ju också formellt frivilliga. Samma politik då som nu, men med andra medel!
Om någon skulle tvinga en ung kvinna att döda sitt nyfödda barn, skulle han / hon dömas till fängelse i minst 10 år för anstiftan till mord. För att vi har s.k. fri abort är det inte ens straffbart att tvinga en kvinna att abortera sitt ofödda barn. Detta kallas "kvinnans rätt att bestämma över sin egen kropp". Jag tycker att i det fallet är det någon annan som bestämmer över henne. Själv tycker jag att detta borde vara straffbart. Se mitt förslag till ny abortlag, 10 §!
http://larsflemstroms.blogg.se/2009/july/forslag-till-ny-abortlag.html
Unga kvinnor som vägrar göra abort är vår tids hjältar. De står i första ledet i kampen mot dödsrikets legioner. De behöver allt stöd de kan få.
Svammel om att förebygga påbörjade graviditeter
Annika Damirjian, som är generalsekreterare för Sveriges ekumeniska kvinnoråd, har skrivit en ovanligt svamlig gästkrönika i Dagen 4 augusti. Fastän hon att döma av namn och bild själv är en kvinna, tycks hon inte veta hur kvinnorkroppen fungerar. Damirjian mjukstartar med konstaterandet:
Socialminister Göran Hägglund tillsatte en arbetsgrupp 2008 med uppdraget att utreda hur det höga aborttalet i Sverige ska minska. Den 15 juni i år presenterades "Bättre förutsättningar för det förebyggande arbetet - idépromemoria från Socialdepartementets arbetsgrupp för förebyggande av oönskade graviditeter" med dr Anders Milton som ordförande och talesman för gruppen.
Inte ett ord om oönskade aborter! Damirjian borde ha reagerat mot att det handlar om "det höga aborttalet" i första meningen, och om "oönskade graviditeter" i andra meningen. Varför skulle man inte kunna förebygga aborterna! Damirjian verkar ju tro att man kan förebygga en redan påbörjad graviditet. Vet hon inte hur kvinnokroppen fungerar?
Att Damirjian faktiskt tror att man kan förebygga redan påbörjade graviditeter, framgår en bit ner i hennes gästkrönika:
Längre fram konstateras: "I en studie om tonårsflickor som genomgår abort framkommer att den närmaste omgivningen, i första hand partner och föräldrar, är mycket negativa till att flickorna fullföljer graviditeten, inte bara mycket unga flickor utan även de som är runt 20 år". Föräldrarna framställs, i de ytterst få fall där de omnämns, som negativa krafter som snarare stjälper än hjälper samhällets goda krafter att skydda ungdomar från oönskade graviditeter.
Hur i all sin dar skulle en positiv inställning till ett fullföljande av graviditen kunna förebygga graviditeten?
Man kan förstås tänka sig att flickans föräldrar är positiva till ett fullföljande av graviditen redan innan tjejen blivit gravid. Föräldrarna kan exemepelvis säga: "Och om du blir med barn, skulle vi vara glada om du fullföljer graviditeten." Det är kristet och livsbejakande att säga så, men skulle det förebygga någon graviditet?
Om syftet verkligen är att förebygga aborterna, och inte graviditeterna, borde man ta fasta på meningen: "I en studie om tonårsflickor som genomgår abort framkommer att den närmaste omgivningen, i första hand partner och föräldrar, är mycket negativa till att flickorna fullföljer graviditeten, inte bara mycket unga flickor utan även de som är runt 20 år". Men det gör inte Damirjian, som helt har bespetsat sig på att det är graviditeterna som ska bekämpas.
Jag börjar misstänka att det är den frikyrkliga präktigheten, som är orsak till aborterna. Ni minns väl Göran Hägglunds tal på kd:s riksting, där han prisade den "vanliga" människan, som har hög lön och en stor villa på landet, två egna barn och tre fosterbarn som kommunen betalar för, samt semester och husvagn. Innan man har allt detta ska man inte gå och bli gravid, för då ligger man samhället "till last".
I anslutning till Damirijans gästkrönika, har Dagen lagt ut en länk till Norran, där landstingsledamoten Lena Sandberg, kd, hakar på med sedvanliga moralkakor mot gravida unga kvinnor i sin insändare 4 aug:
"Det ökade alkohol- och droganvändandet är fler områden, som är oroande. Undersökningar pekar på att oskyddat sex är vanligt efter alkoholintag. Viktigt att våra unga - både killar och tjejer - blir medvetna om att de har ett egenansvar. Grupptrycket är hårt för de unga. Föräldrar, ni är viktiga för att ge era ungdomar en bra ungdomstid."
Inte ett ord om det grupptryck, som tvingar unga kvinnor att göra abort! Är det inte snart dags för den svenska kristenheten att börja skämmas! Om en kristdemokrat hade varit kommunalråd i Betlehem för två tusen år sedan hade vår Frälsare inte blivit född. Jungfru Maria hade tvingats göra abort. Hon var både ung och ogift. Det görs säkerligen många aborter på döttrar till frikyrkomedlemmar. Innan resten av församlingen kan se att hon har syndat! Grupptrycket!
Jag behöver inte sticka under stol med att ungdomsfylleriet och de allt friare sexvanorna är problem. Men inte i första hand på grund av risken att någon blir med barn, utan för att någon kan bli alkoholist. Och för att hiv kan bli en epidemi. Att allt färre gifter sig, att sexualiteten frikopplas från familjebildning och fortplantning ser jag också som problem. Men det är en annan debatt. Det är en obekväm sanning även för mig att sex utanför äktenskapet är en synd. Men en synd görs inte ogjord med en ännu värre synd. Och graviditet är ett välsignat tillstånd. Damirjian bluddrar på:
Den 5-9 augusti genomförs Frizon, en av de största kristna ungdomsfestivalerna i Sverige. Tusentals ungdomar kommer dit. Frågan är om deras föräldrar har talat med sina söner och döttrar om sex, samlevnad och preventivmedel? Eller ska vi anta att ingen har sex under festivalen? Finns möjligheten (eller risken) att någons son gör en ung tjej gravid under de här dagarna, någons dotter? Kommer föräldern i sådana fall att få veta att hon blivit gravid? Gör hon en abort i smyg för att hon är rädd för reaktionen därhemma? Vill föräldrarna att hennes namn och nummer ska hamna i ett nationellt register för kvinnor som gjort abort?
Menar Damirjian verkligen att det är graviditeten, och inte den utomäktenskapliga sexakten, som är synden? Blir synden mindre för att man använder preventivmedel? Och vad i allsin dar menas med "synd"? Det är något som strider mot Guds vilja. Gud vill att vi ska gifta oss först, inte avstå från barn. Men här verkar det inte alls handla om att synda mot Guds vilja, utan om att synda mot en fallen kristenhets dubbelmoral. Det är tydligen mest genant för flickans föräldrar, inte för flickan själv om hennes namn hamnar i ett register över kvinnor som gjort abort. "Tänka sig, pastorns dotter!"
Men man anar att det är därför kristdemokraterna i Riksdagen vill att namn och personnummer ska framgå av abortregistret. En modern skampåle. Tror någon på fullt allvar att det skulle leda till färre aborter?
Det enda som kan leda till färre aborter är fler födslar!
