Allmänna och enskilda kyrkor
Kyrkokommunidén bygger på en horisontell delning av Svenska kyrkan på nuvarande församlingsnivå. Mark och byggnader (med ett redovisat kapitalvärde på c:a 19 - 20 miljarder kr) kommer att tillhöra den framtida kyrkokommunerna. Den religiösa verksamheten på församlingsnivå, stiften och riksnivån (med ett sammanlagt kapitalvärde på c:a 5 - 6 miljarder kr) kommer att tillhöra det framtida trossamfundet Svenska kyrkan.
De kyrkor och frikyrkobyggnader som i framtiden kommer att ägas av kyrkokommunerna, ska kallas allmänna kyrkor. De kyrkor och frikyrkobyggnader som i framtiden kommer att ägas av samfunden själva, av staten (Riksantikvarieämbetet), profana kommuner, bolag, stiftelser, idellea föreningar eller privatpersoner, ska kallas enskilda kyrkor.
Allmänna kyrkor ägs av "det allmänna", nämligen kyrkokommunerna som kommer att vara offentliga förvaltningar. De ska upplåtas till de kristna samfunden på lika villkor, enligt grundlagens krav på likhet inför lagen, opartiskhet och objektivitet. Kyrkor kan upplåtas för en enstaka gudstjänst, eller på längre tid (flera år) med företrädesrätt för ett visst samfund. Företrädesrätten får inte vara så stark att andra samfund blir helt utestängda. Ansökningar om företrädesrätt skall behandlas enligt grundlagens krav. Upplåtelsen av kyrkor kommer alltså att vara myndighetsutövning, och kyrkokommunernas beslut skall kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol (länsrätten).
Enskilda kyrkor är alltså kyrkor, som, ägaren bestämmer över själv, utan krav på opartiskhet o.s.v. Det kan vara en fördel åtminstone för de större samfunden att äga några kyrkor själva, detta som gardering mot framtida lagstiftning. I vissa fall kommer det att vara nödvändigt, eftersom man redan har en egen kyrka, och kyrkokommunens kyrkor inte räcker till alla. Å andra sidan bör det vara möjligt för ett samfund att överlåta en egen kyrka till kyrkokommunen.
Kyrkokommunernas verksamhet skall finansieras av kyrkoskatten (som återinförs). Kyrkoskatten ska sedan fördelas till lokalkostander (samfunden får disponera kyrkorna "gratis") och till de olika samfunden för deras religiösa verksamhet. Ett samfund, som inte alls disponerar någon kommunägd kyrka, får i stället ett lokalkostnadsbidrag till driften av sin egen kyrka.
Inga samfund kommer att vara tvingade att delta i det kyrkokummunala samarbetet. De som deltar, kommer inte att vara skyldiga att delta i något religilöst (ekumeniskt) samarbete, utan det räcker att delta i det praktiska samarbetet.
Trossamfundet Svenska kyrkan kommer att vara enda samfund som vid starten inte kommer att ha några enskilda kyrkor (såvida Svk inte byggt nya kyrkor efter 2000-01-01). Trossamfundet Svk bör dock ges möjlighet att växla in en del av sin likvida pott på 5 - 6 miljarder mot att man får överta ett mindre antal kyrkor som enskilda kyrkor. Detta för att trossamfundet ska bli jämställt med de andra samfunden.
