Kyrkokommunerna som fastighetsägare, del 1
De framtida kyrkokommunerna bildas genom horisontell delning av Svenska kyrkans församlingar. Kyrkokommunerna tar hand om "det jordiska", d v s fastigheter och byggnader. Trossamfundet Svenska kyrkan tar hand om "det religiösa". Stifts- och riksnivån inom Svenska kyrkan ska inte delas. Detta innebär att all egendom som tillhör stifts-. och riksnivån stannar inom Svk.
Därmed mister trossamfundet Svenska kyrkan sin hittillsvarande ensamrätt till kyrkor och övriga byggnader, som idag tillhör Svenska kyrkans församlingar. I stället för ensamrätt införs företrädesrätt. Alla kristna samfund, som tillhör en viss kyrkokommun, får ansöka om företrädesrätt till kyrkokommunens kyrkor. Ett samfund, som inte får företrädesrätt till någon av kyrkokommunens kyrkor, får ändå en viss nyttjanderätt.
Kyrkokommunernas behandling av ansökningar om företrädesrätt är myndighetsutövning. Vid all myndighetsutövning skall allas likhet inför lagen beaktas, samt opartiskhet och saklighet iakktas. Har så ej skett, skall beslutet - om det har överklagats - upphävas av domstol (länsrätten). Beviljande av företrädesrätt skall ske på objektiva grunder, som anges i lagen, såsom flest medlemmar, störst behov av nya lokaler, planerad verksamhet (t ex antal gudstjänster) eller något annat förhållande.
Av Svenska kyrkans samlade förmögenhet, exklusive prästlönefonderna, tillhör c:a 20 miljarder församlingarna (= de blivande kyrkokommunerna) och c:a 5 miljarder stifts- och riksnivån. Trossamfundet Svenska kyrkan får alltså från starten en grundplåt på c:a 5 miljarder till fri disposition. Mig veterligt ägs inte en enda kyrka av stifts- eller riksnivån inom Svk (Domkyrkorna ägs av domkyrkoförsamlingarna). Av de nuvarande församlingarnas sammanlagda förmögenhet på c:a 20 miljarder är c:a 12 miljarder bundet i kyrkor och kyrkogårdar, varför endast 8 miljarder är till fri disposition.
Kyrkokommunerna skall äga och ansvara för drift och underhåll av alla kyrkor, kyrkogårdar (begravningsplatser) och övriga kyrkotomter, samt övriga byggnader, anläggningar och fastigheter, som har tillhört Svenska kyrkans församlingar före 2000-01-01 och fortfarande tillhör församlingarna omedelbart före delningen. De ska dessutom ansvara för vården av alla kyrkliga inventarier, som har ett kulturhistoriskt värde, och har tillhört församlingarna före 2000-01-01 och fortfrande tillhör församlingarna omedelbart före delningen.
Fastigheter och byggnader, etc, som har sålts efter 2000-01-01 tillhör den nye ägaren. Fastigheter och byggnader etc som har förvärvats eller uppförts efter 2000-01-01 skall stanna kvar i trossamfundet Svenska kyrkans ägo.
Kyrkokommunerna får förvärva fastigheter och byggnader, som behövs för verksamheten eller av kulturbevarandeskäl som har samband med den kyrkliga miljön, eller i sig själva är kyrkliga kulturminnen (t ex frikyrkobyggnader). Med "verksamheten" avses dels kyrkokommunernas egen verksamhet (t ex servicebyggnader för fastighetsskötseln), dels den gudstjänstverksamhet som bedrivs av de kristna samfunden inom kyrkokommunen (t ex frikyrkobyggnader), och dels annan kyrklig verksamhet (stiftsgårdar och liknande).
Fastigheter och byggnader, som i sig själva är kyrkliga kulturminnen, får förvärvas, även om det inte finns någon omedelbar kyrklig användning för dem. Fastigheter och byggnader, som har samband med den kyrkliga miljön (t ex byggnader som ingår i en karaktäristisk "kyrkby") får förvärvas av kulturbevarandeskäl, även om de är avsedda för och kommer att användas för rent profan verksamhet.
Kyrkokommunerna får även uppföra nya byggnader som behövs för den egna verksamheten, eller för den gudstjänstverksamhet som bedrivs av de kristna samfunden inom kyrkokommunen eller för annan kyrklig verksamhet.
Därmed mister trossamfundet Svenska kyrkan sin hittillsvarande ensamrätt till kyrkor och övriga byggnader, som idag tillhör Svenska kyrkans församlingar. I stället för ensamrätt införs företrädesrätt. Alla kristna samfund, som tillhör en viss kyrkokommun, får ansöka om företrädesrätt till kyrkokommunens kyrkor. Ett samfund, som inte får företrädesrätt till någon av kyrkokommunens kyrkor, får ändå en viss nyttjanderätt.
Kyrkokommunernas behandling av ansökningar om företrädesrätt är myndighetsutövning. Vid all myndighetsutövning skall allas likhet inför lagen beaktas, samt opartiskhet och saklighet iakktas. Har så ej skett, skall beslutet - om det har överklagats - upphävas av domstol (länsrätten). Beviljande av företrädesrätt skall ske på objektiva grunder, som anges i lagen, såsom flest medlemmar, störst behov av nya lokaler, planerad verksamhet (t ex antal gudstjänster) eller något annat förhållande.
Av Svenska kyrkans samlade förmögenhet, exklusive prästlönefonderna, tillhör c:a 20 miljarder församlingarna (= de blivande kyrkokommunerna) och c:a 5 miljarder stifts- och riksnivån. Trossamfundet Svenska kyrkan får alltså från starten en grundplåt på c:a 5 miljarder till fri disposition. Mig veterligt ägs inte en enda kyrka av stifts- eller riksnivån inom Svk (Domkyrkorna ägs av domkyrkoförsamlingarna). Av de nuvarande församlingarnas sammanlagda förmögenhet på c:a 20 miljarder är c:a 12 miljarder bundet i kyrkor och kyrkogårdar, varför endast 8 miljarder är till fri disposition.
Kyrkokommunerna skall äga och ansvara för drift och underhåll av alla kyrkor, kyrkogårdar (begravningsplatser) och övriga kyrkotomter, samt övriga byggnader, anläggningar och fastigheter, som har tillhört Svenska kyrkans församlingar före 2000-01-01 och fortfarande tillhör församlingarna omedelbart före delningen. De ska dessutom ansvara för vården av alla kyrkliga inventarier, som har ett kulturhistoriskt värde, och har tillhört församlingarna före 2000-01-01 och fortfrande tillhör församlingarna omedelbart före delningen.
Fastigheter och byggnader, etc, som har sålts efter 2000-01-01 tillhör den nye ägaren. Fastigheter och byggnader etc som har förvärvats eller uppförts efter 2000-01-01 skall stanna kvar i trossamfundet Svenska kyrkans ägo.
Kyrkokommunerna får förvärva fastigheter och byggnader, som behövs för verksamheten eller av kulturbevarandeskäl som har samband med den kyrkliga miljön, eller i sig själva är kyrkliga kulturminnen (t ex frikyrkobyggnader). Med "verksamheten" avses dels kyrkokommunernas egen verksamhet (t ex servicebyggnader för fastighetsskötseln), dels den gudstjänstverksamhet som bedrivs av de kristna samfunden inom kyrkokommunen (t ex frikyrkobyggnader), och dels annan kyrklig verksamhet (stiftsgårdar och liknande).
Fastigheter och byggnader, som i sig själva är kyrkliga kulturminnen, får förvärvas, även om det inte finns någon omedelbar kyrklig användning för dem. Fastigheter och byggnader, som har samband med den kyrkliga miljön (t ex byggnader som ingår i en karaktäristisk "kyrkby") får förvärvas av kulturbevarandeskäl, även om de är avsedda för och kommer att användas för rent profan verksamhet.
Kyrkokommunerna får även uppföra nya byggnader som behövs för den egna verksamheten, eller för den gudstjänstverksamhet som bedrivs av de kristna samfunden inom kyrkokommunen eller för annan kyrklig verksamhet.
Kyrkokummunerna får - på uppdrag av ägaren - ansvara för drift och underhåll av enskilda kyrkor, kyrkliga anläggningar och kyrkofastigheter, som inte huvudsakligen används för profana ändamål. (Med enskilda kyrkor menas alla kyrkor, inkl frikyrkobyggnader, som inte ägs av den egna kyrkokommunen.)
Försäljning av fastigheter och byggnader samt rivning av byggnader kommer att behandlas i kommande inlägg.
Kommentarer
Trackback
