Var finns de "övertaliga" kyrkorna, och hur många är de?
Somliga präster i Svenska kyrkan vill tydligen omskolas till imamer. Under hösten 2006 skrev en Svk-präst en entusiastisk artikel i en lokaltidning att han sett historiens vingslag över Sverige, samma som man sett över östra Medelhavsområdet för tusen år sedan. Kyrkor blir moskéer. Det är Guds försyn att Svenska k yrkan har övertaliga kyrkor, när det råder brist på moskéer i Sverige. Hur kan en präst tycka att det är bra att kyrkorna avfolkas? Hur kan man ens komma på tanken att kyrkor, byggnader som är invigda till kristna gudstjänstrum, övertas av en annan 
Denne präst menade tydligen att Sverige ska avkristnas för tid och evighet.
Har han ens tänkt tanken på att det kan uppstå brist på kyrkor om 20, 50 eller 100 år i bygder där kyrkbänkarna gapar tomma idag? Inte sällan s k Tegnérlador, som bara har 150 år på nacken, och byggdes för att möta framtidens behov. Man fick fel då, och vad säger att man inte kommer att få fel en gång till? Ett tecken på det är ju storstadsexpanisionen, som inkorporerar omgivande landsbygdsförsamlingar, sedan dessa under decennier tömts på sin ursprungliga bondebefolkning. Stadskvarteren omsluter de gamla kyrkbyarna. Ännu längre bort skymtas en nybyggd ortodox kyrka. I stället för att den ortodoxa församlingen fick överta den gamla sockenkyrkan väntar i framtiden omvandling till krog eller moské, om medlemstalet i Svk-församlingen fortsätter att minska.
I Sverige finns idag knappt 300 kommuner, och 1 800 Svk-församlingar med sammanlagt c:a 5 000 kyrkor. Hur många behövs egentligen för Svk:s verksamhet?
Det är huvudsakligen tre slag av Svk-församlingar, som kan tvingas göra sig av med kyrkor av ekonomiska skäl:
1) Innerstadsförsamlingar i storstäderna, där kontoriseringen medfört ett kraftigt minskat invånarantal.
2) Invandrartäta förortsförsamlingar kring storstäderna, där människor med annan tro än Svenska kyrkans är en majoritet.
3) Typiska landsbygdsförsamlingar med många kyrkor, där mekaniseringen av jord- och skogsbruket, medfört en kraftig avfolkning. Engagemanget hos de kvarboende för att behålla traktens kyrkor är dock desto större.
Med ordet "övertalighet" menas dock att behovet av kyrkor är mindre än tillgången, oberoende av de ekonomiska möjligheterna att behålla alla kyrkorna. Det ena handlar ju om antal gudstjänstbesökare, det andra om antal betalare av kyrkoavgiften. Långsiktigt torde dock dispropostionen mellan gudstjänstbesökare och kyrkoavgiftsbetalare komma att minska, oavsett om det sker genom fler gudstjänstbesökare eller färre kyrkoavgiftsbetalare. Det handlar dessutom om geografisk närvaro, att det geografiska avståndet till närmaste kyrka i bruk inte blir för långt. Kravet på geografisk närvaro anses idag uppfyllt med en gudstjänst i månaden i var och en av församlingens alla kyrkor, vilket anses vara en alltför stor börda för många landsbygdsförsamlingar. Det krävs ju en ganska stor personalinsats för en högmässa.
Av de c:a 500 kyrkorna i Lunds stift behöver Svenska kyrkan 150 för sin verksamhet, enligt uttalande av förra biskopen i Lund. Skåne är emellertid en ganska tättbefolkad landsända,. med korta avstånd mellan kyrkorna, varför man torde klara sig med färre kyrkor i förhållande till folkmängden än de stora Norrlandsförsamlingarna. Det ter sig orealistiskt att stänga en kyrka och hänvisa gudstjänstbesökarna till en kyrka sju mil bort. I Skåne är avståndet kanske 3 km.
I en hel del städer och landsbygdssocknar finns ju dessutom två kyrkor, eftersom man har avstått från att riva den gamla kyrkan, sedan man byggt nytt. Vartill kommer sammanslagningar av församlingar Städer med två innerstadskyrkor är bl a Uppsala, Eskilstuna, Örebro och Jönköping. Dessutom finns mindre städer, vars enda församling är en sammanslagning av stadsförsamlingen och landsförsamlingen med vardera en kyrka.
Brist på gudstjänstlokaler har framförallt de s.k. invandrarkyrkorna med katolsk eller ortodox tro, men även de protestantiska frikyrkorna kan ha brist på gudstjänstlokaler lokalt, t ex i storstadsområdena. Även i bygder med vikande medlemstal kan brist uppstå, dels genom sammanslagningar av de olika frikyrkosamfunden lokalt, och dels genom att befintliga byggnader är för undermåliga för att kostas på renovering. Och om det i framtiden skulle uppstå en ny stor väckelserörelse kan brist uppstå, även där man minst anar...
Så länge andra kristna samfund expanderar huvudsakligen till följd av invandringen, påverkas inte medlemstalet i Svenska kyrkan negativt i någon större utsträckning. Om expansionen däremot sker inom den infödda befolkningen, kommer ju Svk att minska när andra ökar. I det läget vore det ansvarslöst av Svk att bristen på gudstjänstlokaler inom de mer framgångsrika samfundens enbart är deras problem.
Vad händer om pendeln svänger en gång till, så att Svk ökar på de andra bekostnad? Vilka möjligheter har då Svk att köpa tillbaka sina gamla kyrkor, som har byggts om till jaktslott, krogar eller moskéer? Det är allas vårt ansvar att svenska folkets kyrkliga kulturarv stannar inom kristenheten!
För att läsa fler inlägg i denna serie, klicka på kategorin kyrkokommun!
religion? och vad säger att muslimer har större brist på gudstjänstlokaler än kristna s.k. invandrarkyrkor?
Denne präst menade tydligen att Sverige ska avkristnas för tid och evighet.
Har han ens tänkt tanken på att det kan uppstå brist på kyrkor om 20, 50 eller 100 år i bygder där kyrkbänkarna gapar tomma idag? Inte sällan s k Tegnérlador, som bara har 150 år på nacken, och byggdes för att möta framtidens behov. Man fick fel då, och vad säger att man inte kommer att få fel en gång till? Ett tecken på det är ju storstadsexpanisionen, som inkorporerar omgivande landsbygdsförsamlingar, sedan dessa under decennier tömts på sin ursprungliga bondebefolkning. Stadskvarteren omsluter de gamla kyrkbyarna. Ännu längre bort skymtas en nybyggd ortodox kyrka. I stället för att den ortodoxa församlingen fick överta den gamla sockenkyrkan väntar i framtiden omvandling till krog eller moské, om medlemstalet i Svk-församlingen fortsätter att minska.
I Sverige finns idag knappt 300 kommuner, och 1 800 Svk-församlingar med sammanlagt c:a 5 000 kyrkor. Hur många behövs egentligen för Svk:s verksamhet?
Det är huvudsakligen tre slag av Svk-församlingar, som kan tvingas göra sig av med kyrkor av ekonomiska skäl:
1) Innerstadsförsamlingar i storstäderna, där kontoriseringen medfört ett kraftigt minskat invånarantal.
2) Invandrartäta förortsförsamlingar kring storstäderna, där människor med annan tro än Svenska kyrkans är en majoritet.
3) Typiska landsbygdsförsamlingar med många kyrkor, där mekaniseringen av jord- och skogsbruket, medfört en kraftig avfolkning. Engagemanget hos de kvarboende för att behålla traktens kyrkor är dock desto större.
Med ordet "övertalighet" menas dock att behovet av kyrkor är mindre än tillgången, oberoende av de ekonomiska möjligheterna att behålla alla kyrkorna. Det ena handlar ju om antal gudstjänstbesökare, det andra om antal betalare av kyrkoavgiften. Långsiktigt torde dock dispropostionen mellan gudstjänstbesökare och kyrkoavgiftsbetalare komma att minska, oavsett om det sker genom fler gudstjänstbesökare eller färre kyrkoavgiftsbetalare. Det handlar dessutom om geografisk närvaro, att det geografiska avståndet till närmaste kyrka i bruk inte blir för långt. Kravet på geografisk närvaro anses idag uppfyllt med en gudstjänst i månaden i var och en av församlingens alla kyrkor, vilket anses vara en alltför stor börda för många landsbygdsförsamlingar. Det krävs ju en ganska stor personalinsats för en högmässa.
Av de c:a 500 kyrkorna i Lunds stift behöver Svenska kyrkan 150 för sin verksamhet, enligt uttalande av förra biskopen i Lund. Skåne är emellertid en ganska tättbefolkad landsända,. med korta avstånd mellan kyrkorna, varför man torde klara sig med färre kyrkor i förhållande till folkmängden än de stora Norrlandsförsamlingarna. Det ter sig orealistiskt att stänga en kyrka och hänvisa gudstjänstbesökarna till en kyrka sju mil bort. I Skåne är avståndet kanske 3 km.
I en hel del städer och landsbygdssocknar finns ju dessutom två kyrkor, eftersom man har avstått från att riva den gamla kyrkan, sedan man byggt nytt. Vartill kommer sammanslagningar av församlingar Städer med två innerstadskyrkor är bl a Uppsala, Eskilstuna, Örebro och Jönköping. Dessutom finns mindre städer, vars enda församling är en sammanslagning av stadsförsamlingen och landsförsamlingen med vardera en kyrka.
Brist på gudstjänstlokaler har framförallt de s.k. invandrarkyrkorna med katolsk eller ortodox tro, men även de protestantiska frikyrkorna kan ha brist på gudstjänstlokaler lokalt, t ex i storstadsområdena. Även i bygder med vikande medlemstal kan brist uppstå, dels genom sammanslagningar av de olika frikyrkosamfunden lokalt, och dels genom att befintliga byggnader är för undermåliga för att kostas på renovering. Och om det i framtiden skulle uppstå en ny stor väckelserörelse kan brist uppstå, även där man minst anar...
Så länge andra kristna samfund expanderar huvudsakligen till följd av invandringen, påverkas inte medlemstalet i Svenska kyrkan negativt i någon större utsträckning. Om expansionen däremot sker inom den infödda befolkningen, kommer ju Svk att minska när andra ökar. I det läget vore det ansvarslöst av Svk att bristen på gudstjänstlokaler inom de mer framgångsrika samfundens enbart är deras problem.
Vad händer om pendeln svänger en gång till, så att Svk ökar på de andra bekostnad? Vilka möjligheter har då Svk att köpa tillbaka sina gamla kyrkor, som har byggts om till jaktslott, krogar eller moskéer? Det är allas vårt ansvar att svenska folkets kyrkliga kulturarv stannar inom kristenheten!
För att läsa fler inlägg i denna serie, klicka på kategorin kyrkokommun!
Kommentarer
Trackback
