Från socken till kyrklig kommun och församling
Ordet socken kommer från ett fornsvenskt verb, som betyder söka, vilket förklaras med att människorna inom ett visst geografiskt område sökte sig samman och byggde en kyrka. Flera av de äldsta sockenkyrkorna har ursprungligen tillhört någon stormansgård. Först senare (??) har en socken uppstått kring kyrkan. Till skillnade mot andra europeiska länder, har feodalsystemet (i egenlig mening) alldrig införts i Sverige.
Socknarna förefaller från början ha varit självständiga förvaltningsenheter för prästernas försörjning samt underhåll av kyrkorna. Inom socknarna avhandlades även världsliga angelägenheter. De medeltida socknarna är föregångare till senare tiders svenska kommuner. Tiondet är föregångare till vår tids kommunalskatt
Sjukvård och fattigvård var under medeltiden klostrens uppgift. Kyrkan och klostren behövde alltså inkomster. Förutom tiondet, fick kyrkan inkomster från donationer, testamenten och avlatsbreven. Trots att kyrkan aldrig hade lärt ut att avlatsbreven var ett sätt att köpa syndernas förlåtelse, uppfattades avlatsbreven på just det sättet av många människor. Avlatshandeln kritiserades hårt av reformatorn Martin Luther, som menade att kyrkan satte penninginsamlingen före människornas frälsning. Luther ansåg att sjuk- och fattigvård skulle skiljas från kyrkan, och handhas av profana (icke-kyrkliga) kommunala förvaltningar.
För att kyrkan inte helt skulle mista kontrollen över verksamheten skulle dock kyrkoherden vara självskriven ordförande i fattigvårdsstyrelsen - en ordning som bestod i Sverige långt in på 1900-talet. I Sverige fanns ju redan socknarna, som ett slags kyrkliga kommuner. De fick alltså nya uppgifter. De verkliga förlorarna på denna nyordning var de fattiga och sjuka. Man betalar ju hellre till sin egen själs frälsning, än man betalar kommunalskatt! Under 1800-talet omvandlades socknarna alltmer till kommuner, i nutida mening.
Genom kommunreformen 1862 klövs varje kommun (socken) i två delar, dels den kyrkliga kommunen med ansvar för kyrka, skola och fattigvård, och dels den borgerliga kommunen med ansvar för övriga kommunala uppgifter - som kom att bli alltfler. (Ordet "borgerlig" är alltså inte i detta fall detsamma som att kommunen styrs av borgerliga partier.)
Efter mitten av 1900-talet genomfördes ytterligare kommunreformer, varigenom de borgerliga kommunerna övertog alltmer av de kyrkliga kommunernas tidigare uppgifter, såsom skola och socialtjänst. De kyrkliga kommunernas uppgifter kom därigenom att koncentreras till rent kyrkliga uppgifter. 1992 övertog dessutom Skatteverket folkbokföringen från de kyrkliga kommunerna.
De kyrkliga kommunerna avskaffades 2000-01-01, då de ersattes av Svenska kyrkans församlingar, med i stort sett samma uppgifter, som de kyrkliga kommunerna hade i slutet av 1990-talet. Samtidigt upphörde kommunallagen att gälla inom det kyrkliga området. Den kyrkliga kommunalskatten ersattes av en obligatorisk kyrkoavgift.
