larsflemstroms

Drygt 500 kyrkor har försvunnit på norra Cypern under den turkiska ockupationen. Kvar är en enda, som är öppen för gudstjänst två gånger om året! De övriga kyrkorna har plundrats på inventarier och gjorts om till caféer, hotell, nattklubbar, militärförråd eller moskéer. Det är i princip samma utveckling som i England, där f.d. kyrkor blivit föremål för fastighetsspekulation på den kommersiella fastighetsmarknaden. Kyrkor verkar där vara särskilt attraktiva som caféer, krogar, hotell och nattklubbar. Vill vi se samma utveckling i Sverige?

Tills vidare bromsas den utvecklingen av kulturminneslagen. Paradoxalt nog är Svenska kyrkan själv den största hotet mot den nuvarande stränga tillämpningen av kulturminneslagen. Man söker dispenser. Men med grundlagens krav på likhet inför lagen, kommer en mer liberal praxis inte bara att gälla för Svk, utan för alla som råkar äga en (f.d.) kyrka. Kortsiktiga intressen och praktiska hänsyn får inte gå före bevarandet av vårt kristna kulturarv, som är så viktigt för förmedlingen av fädernas kristna tro till kommande generationer.

Så vi får verkligen hoppas att de antikvariska myndigheterna står på sig, och stöds av kulturmedvetna kristna.

Svenska kyrkan har satsat över 200 miljoner på "marknadsföring av sitt varumärke". Men finns det något bättre "varumärke" för Svk än en väl bevarad sockenkyrka? Den är inte bara ett "varumärke" för Svk, utan en symbol för allas vår kristna tro. Bevarandet av det kyrkliga kulturarvet är ett ansvar inte endast för oss i Svenska kyrkan, utan för alla kristna. I synnerhet vill jag nämna de s.k. invandrarkyrkor som fått gratis men ovärderlig draghjälp av Svk, när deras första medlemmar kom hit som flyktingar.

http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=153349