larsflemstroms

Ett viktigt skäl till att ja-sidan har vunnit  äktenskapsdebatten (och kommer att vinna i riksdagen) är  bristen på grundläggande religions- och kristendomskunskap i det nutida samhället.

Religionsundervisningen i skolan fokuserar på skillnader mellan religionerna, och förklarar inte skillnaden mellan religioner och sekulära livsåskådningar samt politiska ideologier. Därför missuppfattas den religiösa ståndpunkten, vilket ger en jordmån för den hets mot troende människor, vilken vi nu börjar se.

Kyrkorna och samfunden har också försummat den grundläggande undervisningen. Man har missat att det, som är självklart för troende och uppvuxna i troende hem, inte är själklart för alla. Även bland troende kristna finns bristande förståelse för kristendomens fundament. Annars hade så många kristna aldrig stött idén om könsneutrala äktenskap.

Det tillhör kristendomens absoluta grunder att människan har fallit i synd. Alla människor, inte bara de homosexuella! I stället försöker man bortdefiniera synden, vilket är påtagligt inte minst i äktenskapsdebatten.

Argumenten mot homoäktenskap uppfattas ofta som irrelevanta, felaktiga och uttryck för intolerans. Detta förstärks av att frågan på något sätt har monopoliserats av kd, som är ökänt för sin intolerans, bl. a. genom utfrysning och mobbning av partimedlemmar som inte delar partiledningens knäfall för avguden Mammon.

Erfarenheten visar att pekpinnar inte biter på dem, som inte förstår de bakomliggande religiösa grundvärderingarna till att troende är mot homoäktenskapen. Sådant som Guds vilja kan inte förklaras med rationella argument, Vad som får troende att säga nej till homoäktenskap är inte de rationella argumentet, utan deras religiösa övertygelse. Det är visserligen bra för samhället att göra som Gud vill. Men för att förklara det på ett "rationellt" sätt behövs en slutsatskedja i flera led.  Det är svårt att föra sådana resonemang inför en publik, som saknar grundläggande religions- och kristendomskunskaper, som inte förstår skillnaden mellan religion och profana livsåskådningar samt politiska ideologier.

Det är alltid fel att lägga alla ägg i samma korg. Det hade varit bättre om kristna hade spritt ut sig på alla partier, så att kristendomsförfalskarna inte kunnat använda stora politiska partier som plattformar för sina angrepp på klassisk kristen tro.

När kd, efter sveket i abortfrågan, satt sig själva i rejäl sjönöd, rycker vissa kristna samfund, med kd-vänliga samfundsledare på kommandobryggan, ut som bogserbåtar. Vad som nu sker är att haveristen håller på att dra med sig bogserbåtarna i djupet.

Både den allmänna opinionen och riksdagsmajoriteten är för könsneutrala äktenskap. Kd kräver, i praktiken, att äktenskapet mellan man och kvinna ska avskaffas och ersättas av något slags homosexuellt partnerskap för heterosexuella med efterföljande homovälsignelse för heteropar i kyrkan.

Priset för att stoppa homoäktenskapen är alldeles för högt.

Vi borde tänka efter, på vilket sätt homoäktenskapen kommer att bli giltiga - och inför vem. Det råder ingen tvekan om att homoäktenskapen kommer att bli juridiskt giltiga och juridiskt jämställda med äktenskap mellan man och kvinna. Men tror man att homoäktenskap strider mot Guds vilja, kommer de inte att bli riktiga äktenskap.

Jämför med abortfrågan! De aborterade barnen dör på riktigt, och inte bara "juridiskt"! Om kd verkligen hade varit ett kristet parti, så hade man lagt allt krut på abortfrågan*. Det hela hade varit väldigt enkelt. Det enda kd hade behövt göra, var att ställa status quo i både abort- och äktenskapsfrågan som villkor för regeringsdeltagande före valet**.

Men en tvärstäker och arrogant Göran Hägglund trodde att han skulle kunna tysta den kristna opinionen i abortfrågan utan efterräkningar. Han lyckades tysta den kristna oppinionen, men det blev efterräkningar. När sveket i abortfrågan var fullbordat och homoäktenskapsfrågan kom på dagordningen, brast fördämningarna och den vrede som hade dämts upp i abortdebatten, släpptes loss.

Men Göran Hägglund är också en skrupelfri taktiker. De homosexuella röstar ändå inte på kd, så dem kunde man stöta sig med. Och de aborterade kommer naturligtvis inte heller att rösta på kd. Kd sätter verkligen en ny politisk standard! Det hade alltså varit bra att gå emot homoäktenskapen för den sakens egen skull, och när det ännu fanns en chans att vinna striden.  Men att på det här sättet använda en minoritet som måltavla för redan uträknat parti att hålla sig kvar i riksdagen. Vilken minoritet kommer att bli måltavla för det politiska maktbegäret nästa gång? Kanske de psykiskt sjuka? Ja, dem har ju kd redan gjort till syndabocker för det missbruksrelaterade våldet.

Med lite sinne för proportioner: Som sakerna har utvecklat sig, är det viktigare att rädda äktenskapet och religionsfriheten, än att till varje pris hindra de homosexuella att göra sina låtsas-äktenskap juridiskt jämställda med äktenskapet mellan man och kvinna.

I st'ället för att försöka vinna ett redan förlorat slag, behövs en taktisk reträtt och omedlebar förstärkning av hemmafronten. Attacker mot religionsfriheten, kyrkornas vigselrätt och samfundens rätt att själva avgöra vilka de vill viga, kan inte uteslutas. Nu måste försvarslinjerna formeras!

-----------------
*) En av de frågor, som man visste före valet, att den skulle dyka upp under mandatperioden, var förslaget att ge utländska kvinnor, utan minsta anknytning till Sverige, rätt till abort i Sverige. Utländska kvinnor, som är bosatta i Sverige, studerar i Sverige  eller vistas i Sverige av någon annan anledning, har redan förut haft rätt till abort i Sverige. Eftersom varken resa eller abort är gratis, skulle i praktiken bara sådana utländska kvinnor, som kunnat få abort ändå, kunna få abort i Sverige. Även i länder, där aborter inte är tillåtna, går det att få illegala aborter, som utförs av läkare och är helt säkra - för den som har råd att betala. Möjligheten till abort i Sverige för dessa kvinnor fyller alltså inget socialt behov, utan är enbart en markering från samhällets sida, att det inte finns några moraliska problem alls med aborterna.

**) Planerna till den borgerliga regeringsalliansen gjordes upp vid ett möte mellan de fyra borgerliga partiledarna i Göran Hägglunds hem i Bankeryd, och kallas därför Bankerydsöverenskommelsen.  Denna gick bl.a. ut på att de borgerliga partierna skulle avstå från att driva partiskiljande särfrågor i valrörelsen och i regeringsställning, utan bara sådana frågor som de fyra partierna var överens om. Möjligheten att påverka den borgerliga regeringspololitiken fanns alltså i Bankeryd, före valet. Det var känt att både abort- och homoäktenskapsfrågan skulle dyka upp under mandatperioden. Om äktenskapsfrågan skulle vara en så stor fråga, så att kd är berett att sänka regeringen, framstår Göran Hägglund som en politisk bedragare, när han inte sa det under Bankeryds.överläggningarna.