Vad är mest förödande?

Tydligen råder det delade meningar även om den lutherska läran, vad den går ut på. Kan homosexuella ingå äktenskap? Eller blir homoäktenskapen bara låtsasäktenskap, oavsett vad de kallas?* När konventikelplakatet avskaffades, när det första steget på den långa vägen till religionsfrihet togs, yttrade en riksdagsledamot: "Nu må envar bli salig på sin fason." Även om vi har olika åsikter i homoäktenskapsfrågan, ska vi väl kunna mötas under ömsesidig respekt i gemensam tro på någon högre än vi själva?


Somliga är nu så  panikslagna inför utsikten att homosexuella får del i något som kallas "äktenskap" att de i praktiken vill avskaffa äktenskapet - som de vill ersätta med en "civilrättslig registering" och sedan är det upp till paren själva om de vill följa upp med en kyrklig välsignelseakt. Finessen med detta skulle vara att ordet "äktenskap" förbehålls de religiösa samfunden. Man vill alltså i praktiken frånta vigselrätten från samfund (läs: Svenska kyrkan) som kan väntas viga homopar. Man vill avskaffa den uråldriga institution, som äktenskapet är, för att homosexuella inte ska få del av den.


Själv skulle jag föredra att begreppet "äktenskap" förbehålls man och kvinna. Men priset är för högt, när man vill avskaffa äktenskapets reella innebörd.  Jag tror helt enkelt inte att dessa ohyggliga katastrofer kommer att inträffa, om homosexuella får ingå äktenskap. Och skulle de kunna inträffa, så har de redan inträffat! För vad skulle motivera de desperata lösningar, som nu lanceras av kd och dess uppbackare, om inte värsta tänkbara scenarior?


Och en sak har dessa desperata äktenskapsbevarare glömt: Även om samfunden får ensamrätt till ordet "äktenskap" så hindrar ju inte det enskilda samfund att stå till tjänst med kyrklig uppföljning av den civilrättsliga vigseln även för homopar, och kalla det hela "äktenskap". Även om Svenska kyrkan mot förmodan skulle säga helt nej till vigsel / välsignelseakt för homosexuella, hindrar inte det dem, som vill ha en sådan akt, att bilda egna samfund., som välsignar homopar och förklarar hatt de har ingått äktenskap.


Demokrati är majoritetsbeslut med minoritetsskydd. Sex riksdagspartier står bakom ett kompromissförslag som innebär att en könsneutral äktenskapbalk införs och de religiösa samfunden får behålla sin vigselrätt utan vigseltvång. Det är en hedervärd kompromiss. Det är demokrati. Det är religionsfrihet. 71 % av svenska folket är för homoäktenskap. Vi, som tillhör minoriteten i denna fråga, ska vara tacksamma för den kompromiss som har erbjudits oss.

Vi som har en mer "gammaldags" kristen tro har rätt att kräva att vår tro respekteras. Då ska vi också respektera andras tro.

Oavsett åsikt i sakfrågan, ja eller nej till homoäktenskap, är kd:s obstruktion mot normala demokratiska spelregler ovärdigt och förödande för alla kristna, men i synnerhet för oss som har en "gammaldags" kristen tro. Vi görs till åtlöjen.
 ________
*) Det finns mycket inom de religiösa samfunden, som bara är på låtsas, när andra samfund får avgöra vad som är "äkta".  Barndopen i de katolska, ortodoxa och lutherska kyrkorna är inga riktiga dop, säger den baptistiska traditionen. Kvinnliga präster är inga riktiga präster, säger kvinnoprästmotståndarna i den lutherska kyrkan. Inge lutherska präster är riktiga präster, säger Katolska kyrkan.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0