larsflemstroms

Ibland räcker tiden inte till, och då kan det bli fel. Nåja, jag har skrivit på andra bloggar också. I inlägget religiös tro råkade jag skriva:

Det som är självklart för de troende, och som faktiskt var självklart för gamla tiders ateister, är idag inte ens självklart för flertalet troende. Det tillhör numera den teologisks överkursen.

Att det som är självklart för de troende, inte skulle vara självklart för alla troende, låter ju - aningen motsägelsefullt. Så jag gör ett nytt försök:

Det som förr var självklart för alla troende, och som faktiskt var självklart t.o.m. för gamla tiders ateister, är idag inte ens självklart för flertalet troende. Det tillhör numera den teologiska överkursen.

Min poäng var givetvis att det är skillnad mellan å ena sidan religioner och å andra sidan sekulära livsäskädningar samt politiska ideologier.

För en ateist kan det inte finnas någon högre varelse än människan själv.

För en politisk ideologi kan det knappast finnas någon högre makt än staten, eller någon övernationell organisation, typ FN.

En politisk ideologi kan möjligen lämna frågor om Guds existens obesvarade. Begrepp som "Guds vilja" transformeras till "det som de troende tror är Guds vilja".

Alla religioner har det gemensamt att det finns en övernaturlig makt, som kan vara en personlig Gud. Alla religioner tror inte att den övernaturliga makten, guden eller gudarna är allsmäktig(a), men de tillskriver dem dock en betydande makt, som man måste kalkylera med.

För kristendomen är Gud allsmäktig. Och jag antar att även muslimerna tror det.

I det sekulariserade samhället förekommer att även troende

- anser att Guds vilja ska underordnas statsmakternas vilja.

- anser att man ska lyda människor mer än Gud.

- mäter Gud med människogjorda måttstockar

- omvärderar Guds ord.

När jag skriver att man vill att Guds vilja ska underordnas statsmakternas vilja, menar jag inte bara att man kräver att troende ska rätta sig efter statens lagar även om dessa strider mot Guds lagar. Man kräver även att troende ska rätta sig efter intentionerna med statens lagar, även när dessa inte är tvingande.

Somliga debattörer, - som till råga på allt utger sig för att vara bibel- eller bekännelsetrogna kristna - sprider ut att om religiösa vigselförrättare får rätt , men inte skyldighet att viga homopar, så har de något slags förpliktelse som laglydiga medborgare att viga homoparen. Dessa debattörer, med anknytning till bl. a, Katolska kyrkan i Sverige, menar alltså att de religiösa vigselförrättarna ska strunta både i Guds lagar och den jordiska lagens bokstav och i stället agera i enlighet med vad den jordiska lagstiftaren kan antas vilja uppnå med lagen.

Ett sådant synsätt, att statsviljan står över alla lagar, är fascism. Dessa debattörer förnedrar hela kristenheten med sin fasciska inställning! Tyvärr är fascismen representerad i Sveriges riksdag och t.o.m i regeringen genom partiet Kristdemokraterna. Enda sättet att befria de religiösa vigselförrättarna denna bundenhet till statsviljan, är att staten tar ifrån dem vigselrätten, anser kd. 

Men även detta med att man kan komma på idén att personer av samma kön ska ingå äktenskap, at denna idé stöds av personer som är troende, är en följd är en följd av bristande förståelse för vad religion är: Tron på en högre makt och en vilja som står över både staters och enskilda människors vilja.

Den som lever i homosexualitet, och inte kan annat, kan som alla andra förlita sig på Guds nåd. Synden  blir inte mindra och nåden blir inte större för att man gifter sig!

Men nu är det som det är. Människor tvistar om vad som är den rätta tron. Om man inte tror att det är Guds vilja att man ska gifta sig med någon av samma kön, kan homoäktenskapen aldrig bli några riktiga äktenskap, även om de är juridiskt jämställda med sådana. Bananer blir inte apelsiner för att de kallas apelsiner. Och apelsiner upphör inte att vara apelsiner för att bananer kallas apelsiner. Att kyrkorna fråntas vigselrätten är ett större hot mot äkenskapet än att homopar får rätt att ingå juridiskt giltiga skenäktenskap.

Det är dessutom fel att satsa allt krutet på homopar som vill gifta sig. I stället borde vi spara krutet till kampen om bevarad religionsfrihet, mot livsåskådningar och religioner som vill mäta Gud med mänskliga måttstockar och underordna Guds vilja efter männsiskors vilja.