Religion och politik



Ett sätt att beskriva en religions särdrag är att jämföra med en annan religion. Islam utbreddes med svärdet. Så snart profeten Muhammed hade grundat den första muslimska församlingen, startade förföljelserna av muslimerna, som framgångsrikt försvarade sig. Genom skickliga allianser med olika klaner och militära segrar enades först Arabiska halvön  till ett rike, varefter islam spreds över världen. Kristendomen grundades i ett litet land, som var ockuperat av en stormakt med överlägsna militära resurser. Kristendomen växte som en undergroundrörelse i denna stormakt, och de kristna utsattes för svåra förföljelser under nästan 300 år. Under de allra första åren skyddades de kristna dock av den romerska rättvisan mot de förföljande fariséerna.

Således kom kristendomen och islam att från början utveckla olika traditioner beträffande förhållandet mellan religionen och politiken. När kristendomen under 300-talet började expandera utanför det romerska rikets gränser i Europa, in i de germanska områdena, mötte kristendomen en ny syn på förhållandete mellan religion och politik. Germanerna förefaller från början ha varit boskapsskötande nomadfolk, där den sociala organisationen byggde på ätten eller klanen, under ledning av det hedniska prästerskapet.

Dessa hedniska präster hade från början nästan enbart religiösa uppgifter. Men i takt med att den samhälleliga organisationen utvecklades fick de alltmer nya uppgifter - som vi idag skulle kalla politiska. När germanfolken övergick till att bli bofasta jordbrukare, visade sig hednareligionen otillräcklig som "förklaringsmodell" för den nya tillvaron. Det var i många fall hednaprästerna, som blivit ett politiskt ledarskap, som enligt gammal tradition att bestämma i religiösa angelägenheter, tog besluten om religionsbytet.

Således uppstod redan vid medeltidens början det embryo till statskyrkosystem, som skulle få sin fulla utveckling under reformationen i Nordeuropa. Om reformationen i Sverige: Se mina kyrkohistoriska inlägg på denna blogg! Efter det antika romarrikets kollaps hade den fortfarande enhetliga kristna kyrkan utvecklats till ett veritabelt kyrkoimperium, med påven som ledare. Hårda strider utkämpades mellan påvedömet och framför allt den franska monarkin om makten över kyrkan.

Det österrikiska kejsardömet stod i allmänhet på kyrkans sida. Kyrkan tog ställning för vissa stater mot andra stater. Danmark mot Sverige! Sverige var mot slutet av medeltiden ett mycket ålderdomligt ättesamhälle, där olika "krigsherrar" kämpade om makten, när man inte enades mot den gemensamma fienden Danmark. Genom att män ur de förnämsta ätterna utsågs till biskopar, drogs kyrkan in i striderna. Kyrkan hade dessutom egna militära anläggningar, borgar, och biskoparna red omkring i sina stift med följen på ett par hundra beväpnade män.

Sedan Gustav Trolle blivit ärkebiskop utbröt fullt krig mellan kyrkan och staten. Ärkebiskopens borg Almare-Stäket stormade och förstördes, ärkebiskopen avsattes, påven ingrep med interdikt * mot Sverige, i skydd av interdiktet rycktre danske kungen Kristian Tyrann  in i Sverige med Europas bästa legoknektar, den svenska högadeln, dåtidens politiska elit, höggs ner på Stortorget i Stockholm sedan ärkebiskop Trolle läst upp anklagelserna. Men  Kristian kallades tillbaka till Köpenhamn av sina hollänska finansiärer, som tvivlade på Kristians betalningsförmåga efter våldsdåden**  i Sverige. Och under ledning av Gustav Vasa startade ännu ett uppror...

Kristenhetens komplicerade och mångskiftande förhållande till statsmakten har givit upphov till avancerade läror om förhållandet mellan stat och religion. Eftersom dessa läror utgår från Bibeln och har utvecklats av kyrkofäderna är de en del av den kristna religionen. Den kristna "politiska filosofin" är särskilt väl utvecklad inom Katolska kyrkan, bereonde på att Katolska kyrkan, bortsett från den mellanitalienska Kyrkostaten, alltid har varit fristående från staten. Eftersom kyrkan har skiljts (relativt) från staten även i Sverige, behövs en "ny" filosofi för förhållandet mellan kyrkan  och staten, mellan religionen och politiken, även i Sverige.

Frågan aktualiseras i särskilt hög grad av diskussionerna om "gränslandet" mellan religion och politik inom det Socialdemokratiska partiet. Jag har tänkt att diskutera viktiga frågeställningar och principer i ett kommande inlägg.
________
*) Interdikt är bannlysning av ett helt land., som därmed ställs utan kyrkans skydd mot alla förstörelsekrafter, andliga såväl som världsliga. Djävulen får härja fritt. Fientliga stater får göra vad de vill.
 
**) Stockholms blodbad var inte Kristians enda våldsdåd i Sverige. Osäkra uppgifter tyder på att uppemot 600 personer föll offer för den danske kungens mordorgie i Sverige. Två biskopar tillhörde dem som avrättades på ärkebiskopens anstiften. Hur illa Sveriges rimliga begäran, att Gustav Trolle skulle ersättas som ärkebiskop med den påvliga nuntien Johannes Magnus, behandlades av påven Clemens VII, är beskrivet i flera inlägg på denna blogg (Klicka på kategorin "Kyrkohistoria" i spalten till höger!).

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0