Att äga en kyrka
"Frikyrka" - får intecknas.
"Rådighet" är ett nyckelbegrepp. Det står i Första Mosebok att människan ska råda över djuren.
Rådighet är detsamma som att bestämma över något:. Om vi talar om byggnader, mark och annan fast egendom: köpa. sälja. bruka, tillgodogöra sig avkastningen (t.ex skörd), bygga om, bygga till eller riva (byggnader). Rådighet handlar också om rätt att tillåta eller hindra annan att använda egendomen. Olika former av rådighet är lån, hyra, arrende och ägande. Rådighet kan också vara rätt att lämna något som pant för ett lån, antingen genom att man lämnar in ett löst föremål till en pantbank eller gör en inteckning i fast egendom.
Man kan bara pantsätta (eller inteckna) egendom, som man äger.
Svenska kyrkans kyrkor får inte intecknas, enligt lagen om Svenska kyrkan. Detta är en helt unik inskränkning i äganderätten för ett privat rättssubjekt. Om Svk nu är ett sådant... Lagstiftarens syfte har uppenbarligen varit att förhindra att Svk-kyrkorna byter ägare på ett oförutsett sätt. Trossamfundet Svenska kyrkan kan inte på ett enkelt sätt disponera över det kapital som är bundet i kyrkobyggnaderna. Det är den gamla medeltida föreställningen att kyrkan egentiligen är Herrens hus, som avspeglas i den moderna lagstiftningen. Intresset att bevara det kyrkliga kulturarvet och göra det tillgängligt har vägt tyngre än den formella kyrkägarens intresse.
Ändå är det faktiskt så, att genom avskaffandet av de gamla kyrkokommunerna och grundandet av Trossamfundet Svenska kyrkan 2000-01-01 så har staten skänkt egendom för mångmiljardbelopp, som staten aldrig har ägt, till ett privat rättssubjekt. Om Svk nu är ett sådant... Men det privata rättssubjektet Svk:s rådighet över sina kyrkor är kraftigt urholkad genom dels inteckningsförbudet och dels de antikvariska myndigheternas stora befogenheter.
Svk:s äganderätt till sina kyrkor är högst formell. Staten bestämmer.
Jag är osäker på om Riksdagen kan återkommunalisera Svenska kyrkans egendom utan beslut av Svk:s kyrkomöte. Men, som läsaren kanske har förstått av ovanstående, så kan dispositionsrätten för ett samfund som deltar i det kyrkokommunala samarbetet, utformas så att det blir starkare än "full äganderätt"
