larsflemstroms

 Sankt Jakobs kyrka i Stockholm, byggde under 1600-talet, användes med särskilt tillstånd som katolsk begravningskyrka på den tiden, när det officiellt inte fanns några katoliker i Sverige. Den har under senare tid använts som församlingskyrka av polsktalande katoliker. Den kommer troligen att säljas för profan anvnändning.

Denna blogg startades för att propagera för kyrkokommunidén, men det har blivit en del annat också. Kyrkokommunidén bemöttes från början av en störtskur av sekteristiskt nonsens från svenska katoliker. Katolska kyrkan skulle utan tvekan bli den största vinnaren på förslaget, då antalet "katolska" kyrkor i Sverige skulle ungefär fördubblas över en natt. Sett ur den motsatta synvinkeln, som lösning på problemet med övertaliga SVk-kyrkor, skulle de nya "katolska" kyrkorna inte bidra stort. De skulle bara utgöra en liten bråkdel av alla övertaliga kyrkor.

Förra  biskopen i Lund har sagt att av 500 kyrkor i Skåne behöver Svk bara 150. En handfull nya "katolska" kyrkor skulle inte vara någon lösning. Och frågan är om Katolska kyrkan, med sin kroniskt dåliga ekonomi, skulle klara ens det antalet. Katolska kyrkan i Sverige har aldrig gått runt ekonomiskt, utan lever på bidrag från främst Tyskland.

För att kyrkokommunidén ska ha någon framgång måste den förankras, först och främst i Svenska kyrkan och sedan hos de stora protestantiska frikyrkosamfunden. Därför ville jag inte att förslaget skulle framstå som en katolsk angelägenhet.

Vore inte kyrkokommunerna bra för katolska kyrkan?
Det enda skäl, som jag kan se, till att katolska kyrkan inte skulle kunna ställa upp på kyrkokommunidén, skulle vara att någon påve har gjort ett "ofelbart" uttalande om att Katolska kyrkan bara kan använda kyrkor, som man själv har full äganderätt till. Men kyrkokommunidén står och faller inte med Katolska kyrkans inställning. Innan kyrkokommunidén eventuellt blir verklighet kommer följande att ske:

Regeringen eller någon riksdagsman väcker förslag i riksdagen.

En statlig utredning tillsätts. Utredningen kommer inledningsvis att inhämta information från samtliga i Sverige verksamma kristna samfund om deras behov av och krav på gudstjänstlokaler . Man kommer även att inhämta information om lagstiftningen beträffande ägandet till kyrkor i andra länder. Om någon liknande idé har genomförts i något annat land, kommer man att göra studiebesök i det landet.

Därefter sammanställs materialet och publiceras i skriftserien Statens offentliga utredningar (SOU). I utredningen kommer bl.a. följande kapitel att finnas: Beskrivning av läget i Sverige, vilka kyrkor och andra kyrkliga byggnader som finns, ägandeförhållanden, driftkostnader, mm. Erfarenheter från andra länder. Givetvis kommer noggranna beskrivningar att göras av den rättsliga regleringen av kyrkägandet i länder, där Katolska kyrkan är den stora folkkyrkan. Den aktuella situationen för Svenska kyrkan. De i Sverige verksamma kristna samfunden, deras teologiska särdrag, liturgi, liturgiska krav på kyrkorummet, principiella synpunkter på kyrkägandet. Utredningens egna förslag. Motiveringar till förslaget. Med erfarenhet av kyrka - statutredningen, tror jag knappast att utredning kommer att understiga 1000 sidor.

Därefter kommer utredningen att skickas på remiss. Alla i Sverige verksamma kristna trossamfund kommer att vara självskrivna remissinstanser.

Regeringskansliet sammanställer ett slutligt förslag (proposition). Denna kommer att vara uppdelad på olika kapitel, som börjar med Förslag, bakgrundsbeskrivning och motivering, remissinstansernas synpunkter och slutligen ministerns yttrande.

Innan förslaget antas eller avslås av riksdagen, finns möjlighet att uppvakta enskilda riksdagsmän eller partier med invändningar eller förslag till kompletteringar.

Katolska kyrkan kommer alltså att ges rikliga tillfällen att inkomma med synpunkter och egna förslag. Som nämnts kommer antalet "katolska" kyrkor att ungefär fördubblas över en natt, om förslaget genomförs. Om kyrkokommunidén genomförs enligt mitt förslag kan enskilda samfund få företrädesrätt (se tidigare inlägg), men inte ensamrätt tilll kyrkor i kyrkokommuner, där det finns mer än en kyrka. Och detta utan att samfundet ifråga behöver ta på sig kostnader för köp eller nybyggnad av de kyrkor man behöver. Om något samfund skulle ha starka, men inte tvingande, motiv för att disponera sina kyrkor med full äganderätt, kan det samfundet likväl gå in i det kyrkokommunala samarbetet under en övergångstid tills man får ekonomiska möjligheter att bygga egna kyrkor.

Om förslaget inte alls är intressant, kan man avstå från att yttra sig. Och det gäller förstås inte bara Katolska kyrkan. Därför ville jag inte att förslaget skulle framstå som enbart en katolsk angelägenhet, genom att fokusera för mycket på Katolska kyrkan, redan från starten av bloggen.

Äganderätt - den högsta formen av rådighet.

Rådighet är detsamma som att bestämma över något:. Om vi talar om byggnader, mark och annan fast egendom: köpa. sälja. bruka, tillgodogöra sig avkastningen (t.ex skörd), bygga om, bygga till eller riva (byggnader). Rådighet handlar också om rätt att tillåta eller hindra annan att använda egendomen. Olika former av rådighet är lån, hyra, arrende och ägande.

Att äganderätten är den högsta formen av rådighet, den form som ger brukaren mest rådighet, behöver dock inte innebära att rådigheten är obegränsad. Exempelvis krävs rivningslov om man vill riva en byggnad. Särskilda inskränkningar av rådigheten gäller för kulturhistoriskt intressanta byggnader. Allemansrätten begränsar markägares rätt att hindra andra att vistas på ägda marken. Hur stor rådigheten är avgörs i första hand av landets lagar.

Även om ett samfund har "full äganderätt" till sina kyrkor, så är rådigheten mer eller mindre begränsad. Äganderätten till fast egendom i Sverige är svag i jämförelse med vissa andra länder. Inte ens "full äganderätt" ger helt säkert den grad av rådighet, som ägaren kanske hade tänkt sig. Ett samfund, som kräver oinskränkt rådighet över sina kyrkor, får kanske avstå från att bedriva verksamhet i Sverige.

Den dispositionsrätt (rådighet), med eller utan företrädesrätt; som är tankem bakom kyrkokommunidén bör därför  jämföras med vad "full äganderätt" innebär i praktiken. Därför kan kyrkokommunídén vara intressant för samfund, som normalt tycker att det är viktigt att äga sina kyrkor.

Kyrkokommunidén kan naturligtvis genomföras så, att den i praktiken ger ett större besittningsskydd än "full äganderätt".