Måste man vara fackföreningsfientlig för att man är kristen?

Den tidigare vänsterprofilen Göran Skytte har som  bekant  blivit omvänd, och är numera kristen,  borgerlig och konservativ. Han skriver i Svenska Dagbladet, och har väl bra betalt för det. Det hade säkert inte varit lika lönande om han bara hade blivit religiöst omvänd (och blivit religiöst "konservativ"), men förblivit politiskt vänster. I så fall hade han varit behövd av den svenska kristenheten. Som exempel på att det är möjligt. Skytte försöker nu definiera vad det är att vara borgerligt konservativ:

"Men i mitt senare liv har mina ställningstaganden bestämts av annat än ideologiska pekpinnar och vidhängande ideologiska skygglappar.
Därför blir jag - i all enkelhet - nyfiken när vänsterns intelligensaristokrati plötsligt dyker upp och iden­ti­fierar mig med 'konservatismen'. Bland annat av följande skäl: jag själv betraktar ju socialdemokratin som den stora konservativa kraften i svensk politik. Och jag är inte sosse.
Det är socialdemokratin som med fasa ser på varje form av förändring, det är socialdemokratin som längtar tillbaka och vill 'återställa'. Och i värsta fall blir denna vänsterkonservatism ibland reaktionär: i klartext avser jag LO."

I kristna sammanhang brukar LO vara detsamma som Livets Ord. Men Skytte skriver i Svenska Dagbladet och i klartext menar han att fackföreningsrörelsen LO, som organiserar arbetare., är det värsta som finns. En gammal ståndpunkt inom vänsterns intelligensaristokrati, som han tydligen fortfarande på något sätt tillhör. Samma förakt för "vanligt folk", som vi sett i katoliken Zarembas DN-artiklar om Svenska kyrkan. Skytte definierar vad nutida borgerlig konservatism inte är:

"Tillbaka till tiden då brukspatronen och godsägaren ­bestämde allt för sina undersåtar? Absolut inte.
Tillbaka till den tid då lagen tvingade folket att vara medlemmar i den statliga svenska kyrkan? Hellre döden."

Nähä, brukspatron och godsägaren ska inte bestämma allt. Men å andra sidan ska inte arbetarna organisera sig, så att de får något att säga till om. Tyckareliten inom medelklassen, Gudrun Schyman, Göran Skytte och Maciej Zaremba, ska bestämma åt oss. Tillsammans garanterar de mångfalden av åsikter. Tidningen Dagen slår upp nyheten, som frikyrkofolket (vuxendöparna) velat höra, att hälften av Svenska kyrkans medlemmar inte hade varit medlemmar om de fått bestämma själva.  Men suverän okunskap om det land han lever i, och det land han levat i, har Zaremba skrivit att utan Uppsala möte 1593 hade vi aldrig haft "tvångsdop" i Svenska kyrkan! Det har förstås aldrig förekommit i Katolska kyrkan?

Själv tillhör jag de tvångsdöpta i Svenska kyrkan. På den tiden tvingade lagen små barn att vara medlemmar i Svenska kyrkan, om inte föräldrarna tillhörde något annat kristet trossamfund. Inte ens föräldrarna hade rätt att välja. Genom dopet var jag inte bara mina föräldrars barn. Jag blev även Guds barn. Skytte skulle ha föredragit döden. Det säger allt om honom.

Varför ska inte små barn få vara Guds barn?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0