Samkönade äktenskapslagen är Kristdemokraternas fel!
Det hade i och för sig behövts ett mindre under för att en majoritet av riksdagsledamöterna skulle rösta nej till den könsneutrala äktenskapslagen. Men sett i backspegeln har vägen inte varit så rak som den nu verkar ha varit. Reformen är ett resultat av framgångsrikt lobby-arbete under flera år från anhängarnas sida. Det är bara att gratulera! Och samtidigt måste man fråga sig vilken rätt har vi att använda lagstiftningen till att hindra andra att leva som de vill. Den frågan är inte okomplicerad.
Vi har ju en massa lagar som, ibland utan någon verklig orsak tvingar folk till sådant de inte vill. T.ex. tvingar lagstiftningen troende föräldrar att släppa sina barn till en skola, som propagerar för tidig sexdebut och kondomanvändning och skriver ut p-piller till flickor som inte en fyllt 15 år. Skulle kristna då inte ha rätt att kämpa för en lagstiftning som främjar den kristna livsstilen genom att "diskriminera" andra livsstilar, exempelvis genom att enbart olikkönade par har rätt att ingå äktenskap?
Å andras sidan utmärks demokrati av majoritetsbeslut plus minoritetsskydd, vilket innebär att majoriteten i vissa fall frivilligt avstår från att tvinga minoriteten att följa dess beslut. Riksdagen har nu beslutat att homopar får rätt att gifta sig , att de religiösa samfunden får behålla sin vigselrätt, utan vigseltvång för vare sig samfunden som helhet eller för enskilda präster, pastorer och imamer.
Minoritetsskyddet kan ge rättigheter både till den homosexuella minoriteten i ett starkt religiös präglat samhälle och åt den troende minoriteten i ett starkt sekulraiserat samhälle.
Jag är inte alldeles säker på att riksdagen gjorde fel, som öppnade äktenskapet för homosexuella. Men nu gäller det att slå vakt om minoritetsskyddet för oss, som anser att inga religiösa vigselförrättare ska tvingas att medverka vid ingåendet av samkönade äktensiap. Minoritetsskyddet får inte bli en dagslända!
Det finns ändå anledning att fundra över Kristdemokraternas skuld till att vi fick en könsneutral äktenskapslag. I synnerhet de som av relgiösa skäl även har motsatt sig homosexuellas rätt till borgerlig vigsel, men har låtit sin religiösa övertygelse vika av partipolitiska skäl, d.v.s. att rädda kvar kd i riksdagen, har anledning att känna syndaånger idag. Var det så viktigt att rädda regeringstaburetten åt abortminister Göran Hägglund?
1) I andra länder har man haft folkomröstningar, Nej-sidan har vunnit i Kalifornien och Frankrike. Men med en folkomröstgning hade äktenskapsfrågan blivit avpolitiserad och kd hade åk ur riksdagen.
2) Kd har dragit uppmärksamheten från sakfrågan, ja eller nej till homoäktenskap, genom att göra det hela till en fråga om ja eller nej till fortsatt vigselrätt för de religiösa samfunden. Detta var ett fult spel av kd för att framstå som homoäktenskaps-motståndare utan att spräcka regeringen.
En följd av kd:s fula dubbelspel är att vi har förlorat minst ett halvår, som skulle ha behövts för att övertyga en majoritet i kyrkomötet att säga nej till homovigslar i kyrkan. Ja-sidan mobiliserar nu för fullt och kommer med största sannolikhet att vinna omröstningen i kyrkomötet. Det är Kristdemokraternas fel!
Här kan du själv se resultatet av kd:s fulspel, vilka sataniska krafter som kd har satt i rörelse:
http://www.aftonbladet.se/debatt/article4791790.ab
Vi har ju en massa lagar som, ibland utan någon verklig orsak tvingar folk till sådant de inte vill. T.ex. tvingar lagstiftningen troende föräldrar att släppa sina barn till en skola, som propagerar för tidig sexdebut och kondomanvändning och skriver ut p-piller till flickor som inte en fyllt 15 år. Skulle kristna då inte ha rätt att kämpa för en lagstiftning som främjar den kristna livsstilen genom att "diskriminera" andra livsstilar, exempelvis genom att enbart olikkönade par har rätt att ingå äktenskap?
Å andras sidan utmärks demokrati av majoritetsbeslut plus minoritetsskydd, vilket innebär att majoriteten i vissa fall frivilligt avstår från att tvinga minoriteten att följa dess beslut. Riksdagen har nu beslutat att homopar får rätt att gifta sig , att de religiösa samfunden får behålla sin vigselrätt, utan vigseltvång för vare sig samfunden som helhet eller för enskilda präster, pastorer och imamer.
Minoritetsskyddet kan ge rättigheter både till den homosexuella minoriteten i ett starkt religiös präglat samhälle och åt den troende minoriteten i ett starkt sekulraiserat samhälle.
Jag är inte alldeles säker på att riksdagen gjorde fel, som öppnade äktenskapet för homosexuella. Men nu gäller det att slå vakt om minoritetsskyddet för oss, som anser att inga religiösa vigselförrättare ska tvingas att medverka vid ingåendet av samkönade äktensiap. Minoritetsskyddet får inte bli en dagslända!
Det finns ändå anledning att fundra över Kristdemokraternas skuld till att vi fick en könsneutral äktenskapslag. I synnerhet de som av relgiösa skäl även har motsatt sig homosexuellas rätt till borgerlig vigsel, men har låtit sin religiösa övertygelse vika av partipolitiska skäl, d.v.s. att rädda kvar kd i riksdagen, har anledning att känna syndaånger idag. Var det så viktigt att rädda regeringstaburetten åt abortminister Göran Hägglund?
1) I andra länder har man haft folkomröstningar, Nej-sidan har vunnit i Kalifornien och Frankrike. Men med en folkomröstgning hade äktenskapsfrågan blivit avpolitiserad och kd hade åk ur riksdagen.
2) Kd har dragit uppmärksamheten från sakfrågan, ja eller nej till homoäktenskap, genom att göra det hela till en fråga om ja eller nej till fortsatt vigselrätt för de religiösa samfunden. Detta var ett fult spel av kd för att framstå som homoäktenskaps-motståndare utan att spräcka regeringen.
En följd av kd:s fula dubbelspel är att vi har förlorat minst ett halvår, som skulle ha behövts för att övertyga en majoritet i kyrkomötet att säga nej till homovigslar i kyrkan. Ja-sidan mobiliserar nu för fullt och kommer med största sannolikhet att vinna omröstningen i kyrkomötet. Det är Kristdemokraternas fel!
Här kan du själv se resultatet av kd:s fulspel, vilka sataniska krafter som kd har satt i rörelse:
http://www.aftonbladet.se/debatt/article4791790.ab
Kommentarer
Trackback
