larsflemstroms

Annika Damirjian, som är generalsekreterare för Sveriges ekumeniska kvinnoråd, har skrivit en ovanligt svamlig gästkrönika i Dagen 4 augusti. Fastän hon att döma av namn och bild själv är en kvinna, tycks hon inte veta hur kvinnorkroppen fungerar. Damirjian mjukstartar med konstaterandet:

Socialminister Göran Hägglund tillsatte en arbetsgrupp 2008 med uppdraget att utreda hur det höga aborttalet i Sverige ska minska. Den 15 juni i år presenterades "Bättre förutsättningar för det förebyggande arbetet - idépromemoria från Socialdepartementets arbetsgrupp för förebyggande av oönskade graviditeter" med dr Anders Milton som ordförande och talesman för gruppen.

Inte ett ord om oönskade aborter! Damirjian borde ha reagerat mot att det handlar om  "det höga aborttalet" i första meningen, och om "oönskade graviditeter" i andra meningen. Varför skulle man inte kunna förebygga aborterna! Damirjian verkar ju tro att man kan förebygga en redan påbörjad graviditet. Vet hon inte hur kvinnokroppen fungerar?

Att Damirjian faktiskt tror att man kan förebygga redan påbörjade graviditeter, framgår en bit ner i hennes gästkrönika:

Längre fram konstateras: "I en studie om tonårsflickor som genomgår abort framkommer att den närmaste omgivningen, i första hand partner och föräldrar, är mycket negativa till att flickorna fullföljer graviditeten, inte bara mycket unga flickor utan även de som är runt 20 år". Föräldrarna framställs, i de ytterst få fall där de omnämns, som negativa krafter som snarare stjälper än hjälper samhällets goda krafter att skydda ungdomar från oönskade graviditeter.

Hur i all sin dar skulle en positiv inställning till ett fullföljande av graviditen kunna förebygga graviditeten?

Man kan förstås tänka sig att flickans föräldrar är positiva till ett fullföljande av graviditen redan innan tjejen blivit gravid. Föräldrarna kan exemepelvis säga: "Och om du blir med barn, skulle vi vara glada om du fullföljer graviditeten." Det är kristet och livsbejakande att säga så, men skulle det förebygga någon graviditet?

Om syftet verkligen är att förebygga aborterna, och inte graviditeterna, borde man ta fasta på meningen:  "I en studie om tonårsflickor som genomgår abort framkommer att den närmaste omgivningen, i första hand partner och föräldrar, är mycket negativa till att flickorna fullföljer graviditeten, inte bara mycket unga flickor utan även de som är runt 20 år". Men det gör inte Damirjian, som helt har bespetsat sig på att det är graviditeterna som ska bekämpas.

Jag börjar misstänka att det är den frikyrkliga präktigheten, som är orsak till aborterna. Ni minns väl Göran Hägglunds tal på kd:s riksting, där han prisade den "vanliga" människan, som har hög lön och en stor villa på landet, två egna barn och tre fosterbarn som kommunen betalar för, samt semester och husvagn. Innan man har allt detta ska man inte gå och bli gravid, för då ligger man samhället "till last".

I anslutning till Damirijans gästkrönika, har Dagen lagt ut en länk till Norran, där landstingsledamoten Lena Sandberg, kd, hakar på med sedvanliga moralkakor mot gravida unga kvinnor i sin insändare 4 aug:

"Det ökade alkohol- och droganvändandet är fler områden, som är oroande. Undersökningar pekar på att oskyddat sex är vanligt efter alkoholintag. Viktigt att våra unga - både killar och tjejer - blir medvetna om att de har ett egenansvar. Grupptrycket är hårt för de unga. Föräldrar, ni är viktiga för att ge era ungdomar en bra ungdomstid."

Inte ett ord om det grupptryck, som tvingar unga kvinnor att göra abort! Är det inte snart dags för den svenska kristenheten att börja skämmas! Om en kristdemokrat hade varit kommunalråd i Betlehem för två tusen år sedan hade vår Frälsare inte blivit född. Jungfru Maria hade tvingats göra abort. Hon var både ung och ogift. Det görs säkerligen många aborter på döttrar till frikyrkomedlemmar. Innan resten av församlingen kan se att hon har syndat! Grupptrycket!
 
Jag behöver inte sticka under stol med att ungdomsfylleriet och de allt friare sexvanorna är problem. Men inte i första hand på grund av risken att någon blir med barn, utan för att någon kan bli alkoholist. Och för att hiv kan bli en epidemi. Att allt färre gifter sig, att sexualiteten frikopplas från familjebildning och fortplantning ser jag också som problem. Men det är en annan debatt. Det är en obekväm sanning även för mig att sex utanför äktenskapet är en synd. Men en synd görs inte ogjord med en ännu värre synd. Och graviditet är ett välsignat tillstånd. Damirjian bluddrar på:

Den 5-9 augusti genomförs Frizon, en av de största kristna ungdomsfestivalerna i Sverige. Tusentals ungdomar kommer dit. Frågan är om deras föräldrar har talat med sina söner och döttrar om sex, samlevnad och preventivmedel? Eller ska vi anta att ingen har sex under festivalen? Finns möjligheten (eller risken) att någons son gör en ung tjej gravid under de här dagarna, någons dotter? Kommer föräldern i sådana fall att få veta att hon blivit gravid? Gör hon en abort i smyg för att hon är rädd för reaktionen därhemma? Vill föräldrarna att hennes namn och nummer ska hamna i ett nationellt register för kvinnor som gjort abort?

Menar Damirjian verkligen att det är graviditeten, och inte den utomäktenskapliga sexakten, som är synden? Blir synden mindre för att man använder preventivmedel? Och vad i allsin dar menas med "synd"? Det är något som strider mot Guds vilja. Gud vill att vi ska gifta oss först, inte avstå från barn. Men här verkar det inte alls handla om att synda mot Guds vilja, utan om att synda mot en fallen kristenhets dubbelmoral. Det är tydligen mest genant för flickans föräldrar, inte för flickan själv om hennes namn hamnar i ett register över kvinnor som gjort abort. "Tänka sig, pastorns dotter!"

Men man anar att det är därför kristdemokraterna i Riksdagen vill att namn och personnummer ska framgå av abortregistret. En modern skampåle. Tror någon på fullt allvar att det skulle leda till färre aborter?

Det enda som kan leda till färre aborter är fler födslar!