Kommentarer till abortlagen



Några läsarkommentarer till mitt förslag till ny abortlag har inte inkommit. Håller alla med, eller är de fullt upptagna med att göra barn i denna ljuva sommartid? Enligt statitisken är det högkonjunktur för barnproduktionen den här tiden på året. Då får vi hoppas att barnen inte bara blir gjorda, utan även födda. Att vara gravid är ett välsignat tillstånd.  Enligt statistiken är det stiltje på de flesta bloggar just nu.

Jag hoppas att det framgår att lagförslaget är en kompromiss mellan de båda ytterligheterna i abortdebatten. En bra kompromiss kännetecknas av att ingen är riktigt nöjd, sägs det. Jag hoppas att kunna bidra till att bryta hittillsvarande dödläge, då det inte gått att samla en majoritet för minsta skärpning av abortlagen.

Lagförslaget har växt fram och ändrats under ett antal dagar. Du som redan har läst, kan nog hitta en del nytt, om du läser igen. Det ligger en hel del arbete under flera år bakom lagförslaget, med bl. a. inläsning av svensk befolkningspolitikhistoria, samt svensk och utländsk abortlagstiftning.

Sverige är ett ovanligt tragiskt exempel på hur pendeln kan svänga från den ena ytterligheten till den andra. När man talar om kvinnor i andra europeiska länder som blir offer för okunniga, illegala abortörer eller för egna abortförsök med strumpstickor eller tändstickssvavel, är det Sveriges egen blodiga historia som appliceras på andra länder. Sverige hade under decennier fri handel med abortredskap men förbud mot preventivmedelsreklam. Det var som den amerikanska vapenhandeln: Vem som helst fick köpa abortredskap, men ingen fick använda dem. Visserligen fick vem som helst sälja preventivmedel, men ingen hade rätt att tala om att man hade sådana i sortimentet. Vi äldre kommer ihåg "NIls Adamssons sjukvårdsaffär", och vad som såldes under disk. Nu har pendeln svängt till den motsatta yttereligheten, och preventivmedlen har blivit ett frälsningsmedel får många kristna. 

En verklig lagtext är inte lika detaljerad som mitt lagförslag. Lagböckerna måste ju ha ett hanterligt format. Lagkommentarer finns att läsa i särskilda böcker, som till stor del grundas på lagens förarbeten, och då särskilt regeringens proposition med motiveringarna till lagförslag, som läggs fram för riksdagen. Det är så man stiftar lag i Sverige. Lagkommentarerna kan också grundas på hur domstolarna faktiskt har dömt, d.v.s rättspraxis. 

Allting i mitt lagförslag är inte nytt. Ofödda barn har redan idag arvsrätt efter någon som avled sedan barnet avlades. Ofödda barn har alltså rätt att taga arv men inte rätt att behålla sitt eget liv. 

En grundtanke i mitt lagförslag är en mjuk övergång från fri abort till abort som beslutas av en myndighet. I andra euorpeiska länder går gränsen för den fria aborten vid vecka 10, 11 eller 12. Eftersom det enligt mitt lagförslag kommer att vara lätt att få abort även under den närmaste tiden efter den fria aborten, har jag efter en tids funderande kommit fram till att gränsen för den fria aborten kan sättas lågt. Varför jag har justerat ner den med en vecka, sedan jag först publicerade lagförslaget på denna blogg. Enligt mitt nuvarande förslag ska "fri" abort begäras före utgången av vecka 10 och utföras före utgången av vecka 11.

Det bör ha gått två veckor efter vecka 8 innan rätten till "fri" abort upphör. Eftersom vecka 8 (och eventuellt även vecka 9) torde vara de mest omtumlande veckorna för kvinnan, finnns risk för förhastade abortbeslut om kvinnan skulle vara tvungen att bestämma sig redan då. De stora känslomässiga svängningarna under en graviditet motiverar dessutom att Sverige - i likhet med de flesta andra länder - inför en obligatorisk betänketid för kvinnan, innan aborten får utföras. 

Jag har också uppmärksammat att man i kd-styrda Stockholms läns landsting prackar på abortsökande kvinnor preventivmedelsrådgivning, medan de fortfarande är gravida. Innan aborten är ett faktum instrueras alltså abortsökande kvinnor hur de ska skydda sig mot en ny graviditet efter aborten. Rekommenderas sterilisering också? Då är det ju nästan som före 1975, då tillstånd till abort förenades med krav på "frivillig" sterlisering. Den skulle ske samtidigt med aborten, för att kvinnan inte skulle undandra sig steriliseringen. Det var en livsfarlig dubbeloperation som sannolikt krävde hundratals kvinnors liv. Både metoden och syftet var onda.

Mitt lagförslag utgår givetvis från att det är aborterna, och inte graviditeterna som ska bekämpas.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0