larsflemstroms

S:t Jacobs kyrka som ligger på sluttningen i kanten av Kungsträdgården är ett "landmärke" som det är lätt att hitta till. 18.000 personer från hela landet samlades i Kungsträdgården under Jesusmanifestationen 2 maj. Skulle det då inte gå att fylla S:t Jacob med gudstjänstbesökare en vanlig söndag? Problemet är att det bor för få betalande SvK-medlemmar i Stockholms innerstad för att finansiera regelbunden gudstjänstverksamhet i de tre stora kyrkor (Storkyrkan, S:t Klara och S:t Jacob) som tillhör Stockholms domkyrkoförsamling.



Bitte Assarmo, som är en katolsk debattör, har skrivit en kommentar till föregående inlägg om S:t Joacobs kyrka.:

Att byta domkyrka är problematiskt - ämnet kom faktiskt upp under en middag på katolska biskopsämbetet för några dagar sedan. Biskopsgravar och annat gör det svårt att byta domkyrka. Dessutom är ju vår katolska domkyrka en mycket levande och underbar kyrka, och även biskopsämbetet ligger i anslutning till kyrka så vi tror och hoppas att detta inte alls bli aktuellt!

Tidigare katolska reaktioner har ju varit rena ättikssyran. Man tål inte att utomstående har synpunkter på Katolska kyrkans problem. Men faktum är att det efterreformatoriska katolska kyrkobeståndet i Sverige inte är byggt för nuvarande medlemsantal, och att det bara är ekonomin som hindrar att man bygger ut eller bygger om. Och vad ska man göra med den gamla kyrkan, om man bygger nytt? I Gävle har man sålt den gamla katolska kyrkan från 1800-talet till en ortodox församling.

Sansade debattörer begriper att jag inte har någon rätt att skänka bort domkyrkor. Min idé om återinförda kyrkokommuner, som skulle äga och förvalta kyrkobeståndet och upplåta kyrkor till olika kristna samfund, är ett så stort ingrepp i Svenska kyrkans ägande att det sannolikt kräver både beslut av kyrkomötet och riksdagsbeslut. Och inför ett eventuellt riksdagsbeslut kommer alla berörda att få möjlighet att yttra sig*.

Sansade debattörer begriper att jag inte kan bestämma att exempelvis den nuvarande katolska domkyrkan ska säljas för att finansiera övertagandet ** av en nuvarande Svk-kyrka  eller nybyggnationen av en större katolsk domkyrka. Om ekonomin så medger kan ju den katolska domkyrkoförsamlingen behålla nuvarande domkyrka vid Medborgarplatsen som stadsdelskyrka***.

Bitte Assarmo skriver själv att  "ämnet kom faktiskt upp under en middag på katolska biskopsämbetet för några dagar sedan." Sedan skriver Assarmo att "...vi tror och hoppas att detta inte alls bli aktuellt!"  Vilka "vi"? Uttryckssättet tyder ju närmast på att en ny katolsk domkyrka är något oundvikligt, som "vi" helst vill slippa.

Men kära Bitte! Vi har ju samma problem både inom Svenska kyrkan och i de protestantiska frikyrkorna. Ingen vill skiljas från sin gamla kyrka.

Om Svenska kyrkan inte kan behålla S:t Jacob hade det närmast varit en oförskämdhet mot Sveriges katoliker att inte fråga dem först, om de vill överta kyrkan. Detta p.g.a S:t Jacobs historiska betydelse för framväxten av den efterreformatoriska Katolska kyrkan i Sverige. Den användes för katolska begravningsgudstjänster när officiellt ingen katolsk verksamhet var tillåten i Sverige. Myndighetgerna såg mellan fingrarna med vad som hände i S:t Jacob, som då låg utanför själva stadsbebyggelsen.. Katoliker är troligen begravda i kyrkan, eller åtminstone på kyrkogården. 

Om katolikerna inte är intresserade, finns det säkert andra som är det. Kanske någon ortodox församling, eller "någon högkyrklig grupp"  inom Svenska kyrkan. S:t Jacob är ett "landmärke" som det är lätt att hitta till. Protester mot den planerade stängningen av kyrkan har kommit från ungdomar, som använder den som "drop in"-kyrka, när de vistas i Stockholm city.  Det vore verkligen synd om byggnaden upphör att vara en kyrka.

_________
*) De samfund som kan förväntas ta över f.d. Svk-kyrkor har ju möjlighet att precisera under vilka villkor de kan göra detta. Det kan gälla allt från lturgiska krav på kyrkorummet till kyrkoantikvarisk ersättning för eventuella merkostnader jämfört med ett nybygge.

**) Mitt förslag handlar inte om köp. Det kostnader som övertagandet medför är alltså driftkostnaderna, inte ränta och amortering på någon köpeskilling. Ränta och amortering på en köpt eller nybyggd kyrka i centrala Stockholm torde uppgå till många miljoner varje år.  Att man inte får full äganderätt kan kanske vara ett problem för det övertagande samfundet, men detta kan ju kompenseras med ett starkt besittningsskydd.

***) Katoliker måste väl ändå ha tillräckliga intellektuella resurser för att tänka ut andra lösningar än exakt de som jag föreslår. Om ekonomin medger kan alltså den nuvarande katolska domkyrkan behållas som stadsdelskyrka. Den kan t.o.m. behållas som domkyrka. För inget säger väl att domkyrkan måste vara den största kyrkan i stiftet? Det bara brukar vara så.

KYRKOKOMMUNIDÉN

I spalten till höger kan du leta upp rubriken "Kategorier" och klicka på länken "Kyrkokommun" så får du upp alla inlägg som handlar om kyrkokommuner. Kyrkliga kommuner, d.v.s offentliga förvaltningar som ägde alla kyrkor som tillhörde samfundet Svenska kyrkan fanns till och med 1999-12-31. Vid årsskiftet 1999 / 2000 övergick äganderätten till dessa kyrkor (minst 3.800) till Svenska kyrkans församlingar, som bildades i samma ögonblick.

Det var alltså de gamla kyrkokommunerna som omvandlades till församlingar. Kyrkorna och övrig kyrklig egendom följde med. liksom de anställda. De, som hade varit medlemmar i de kyrkliga kommunerna blev automatiskt medlemmar i församlingarna.

Eftersom det nu står klart att Svenska kyrkan inte behöver alla sina kyrkor, och det är oklart om Svk på längre sikt klarar finansieringen av driften av alla sina kyrkor, har jag föreslagit att de kyrkliga kommunerna återinförs som ägare till kyrkorna och andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader som tillhör den kyrkliga miljön, samt kyrkogårdarna. Skillnaden jämfört med tidigare är att Svenska kyrkan inte ska ha ensamrätt till alla kyrkorna. En del av kyrkobeståndet ska kunna disponeras av andra kristna samfund. Kyrkokommunerna ska även ha möjlighet att lösa in kulturhistoriskt värdefulla frikyrkobyggnader, som tidigare ägare inte behöver.

Syftet med idén är att förhindra

• att kyrkor rivs eller "avsakraliseras" och upplåts för profana ändamål.
• att förhindra onödig nybyggnation av kyrkor, speciellt om det finns en "ledig" kyrka av lämplig storlek i närheten..
• att långsiktigt garantera tillgången på kyrkobyggnader i attraktiva lägen, såsom Stockholms innerstad. .
• att bevara det kyrkliga kulturarvet.