Många frågor
Bidrottning av rasen buckfast. Att det är en drottning syns på den långa bakkroppen. Färgmarkeringen på ryggskölden visar vilket år drottningen är född. En drottning kan leva i flera år, ett arbetsbi bara några månader. Det är ingen genetisk skillnad mellan drottningar och arbetsbin. Båda slagen är honor. Om en larv utvecklas till drottning eller arbetsbi, beror på hur de uppföds. (Se föregående inlägg). Biodling har varit en vanlig hobby bland präster, som därigenom har tillägnat sig ett stort mått av biologiskt kunnande. Många biodlare finns inom Genises - en förening för skapelsetroende kristna i Sverige. Att skapelsetroende skulle ha dåliga kunskaper i biologi och ärftlighetslära stämmer inte, utan är snarare en fördom mot kristna. Den i Sverige numera vanligaste birasen buckfast är uppkallad efter klostet Buckfast i England. Buckfast är en artificiell ras, som har utvecklats genom avel av en av munkarna i kostret, broder Adam. Föregående inlägg behandlar många frågor. De selektiva aborterna i Sverige ingick alltså i svenska statens människoavelsprojekt. Svenskarna må ha varit blonda och blåögda, men det var inte de egenskaperna som staten efterfrågade, utan de "inre" egenskaperna. Läkarkvetenskapen ansåg att intelligensen stod i ett omvänt förhållande till fruktsamheten. Tvångssterilseringarna drabbade speciellt kvinnor, vars mödrar hade fått många barn, och som själva förväntades få många barn om de fick förbli fertila. Om en kvinna, som steriliserades, hade fått tio barn, om hon inte hade steriliserats, och hennes döttrar hade fått lika många barn, får vi ett mycket stort befolkningsbortfall. Samma sak gäller förstås aborterna. De flesta aborterade barn, hade ju själva fått barn, om de inte hade blivit aborterade.
Man kan alltså räkna med ett befolkningsbortfall på minst ett par miljoner svenskar, som inte fick födas, lika mycket som invandringen. Och detta är verkligen en brännhet fråga, som absolut inte får diskuteras. Invandringen har inte haft som yttersta syfte att hjälpa flyktingar, utan för att kompensera befolkningsbortfallet genom svenska statens egen befolkningspolitik! Statsmakterna ansåg alltså att det svenska "folkmaterialet" var för dåligt för att få föröka sig fritt.
Detta har gjort den reglerade abortpolitiken före 1975 så komprometterad, så att en helt fri abort kommit att framstå som moraliskt mer rätt! Men informella tvångsaborter förekommer fortfarande. Kvinnor, som egentligen vill föda fram sina barn, övertalas att göra abort. Och det är precis samma värderingar, föraktet för ekonomiskt sämre lottade, som styr övertalningarna. Barn håller på att bli ett privilegium för över- och medelklassen, i stället för en mänsklig rättighet. Förre kd-ledaren, Alf Svensson, har flitigt argumenterat för den naturvidriga inställningen att barn inte är en mänsklig rättighet. Naturligtvis handlar det i hans retorik om homosexuellas rätt att adoptera. Och för all del, att få barn genom adoption är ingen mänsklig rättighet. Men i syfte att dölja att motståndet mot homo-adoptioner är riktade mot just de homosexuella, förnekar alltså kd att det över huvud taget inte är en mänsklig rättighet att få barn.
Kristdemokraterna har genon denna argumentation gjort uppror mot Gud!
-Barn har rätt till sina biologiska föräldrar, men vuxna har inte rätt att ha barn, säger kd.
Men vuxna har rätt till egna biologiska barn, i den mån de inte är naturligen förhindrade att få barn. Med sitt sätt att argumentera, stödjer kd tvångssteriliseringarnas syfte, att omintetgöra Guds planer.
Enligt Bibeln är människan satt att råda över djuren, vilket även anses innefatta djuravel. Någon motsvarande rätt att råda över andra människor, och bedriva avel med människor, finns inte i Bibeln. Det svenska människoavelsprojektet i Sverige 1935 - 1975 var ett resultat av avkristningen. Politikerna försökte framställa en mer produktiv människoras, en "övermänniska" med samma metoder som används inom biaveln. (Se föregående inlägg!)
I den efteråt tillrättalagda historieskrivningen framställs tvångssteriliseringarna enbart som ett övergrepp på det individuella planet, mot politikens mänskliga offer, och inte som ett övergrepp mot Guds hela skapelse. Den selektiva abortpolitiken framställs som en orättvisa mot de kvinnor, som inte beviljades abort, eller som ett kollektivt övergrepp mot "Kvinnan", däremot inte som ett övergrepp mot de befolkningsskikt, vars kvinnor beviljades - och i många fall tvingades att söka - abort.
Gott, det verkar fungera.
Jag heter alltså Bo Wanngård och är filmare och journalist. Sedan den ålder då det är naturligt för många att gå i pension, har jag istället utvecklat och producerat lokal-tv. Detta har jag gjort i Sollentuna kommun.
Till denna vår lilla värld kom för några år sedan -2005 - en ung, dynamisk man och kastade sig in i politiken. Han gjorde en otroligt snabb karriär vilket i någon mån förvånade mig.
En medfödd och genom yrket ständigt utvecklad nyfikenhet och - det tillstår jag - misstänksamhet gör att jag har ganska väl utvecklade känselspröt. De vibrerade kraftigt redan när jag mötte den unge mannen första gången.
Hans namn är Tomas Ardenfors. Jag har läst en del som du skrivit i förbindelse med honom och det är därför jag nu vänder mig till dig.
När de sju väl underbyggda artiklarna i tidningen DAGEN publicerades i januari-februari 2008, kontaktade jag Ardenfors och bad honom om en tid för inspelning av en kommentar och för att ge sollentunaborna svar på välgrundade frågor.
- Jag ser ingen möjlighet att medverka, svarade han. Kanske trodde han att eftersom kommunen betalade för mina tjänster, kunde han som politiker välja att ställa upp eller låta bli och på så sätt komma undan.
Jag är gammal i gården och journalistik är en förutsättning för demokratin och därmed okränkbar. Så borde det ändå vara. För mig är det så.
Jag publicerade förstås nyheten om de sju artiklarna och berättade att Thomas Ardenfors hade avböjt medverkan.
Jag skall här inte fördjupa mig i vad som sedan hände, utan bara konstatera att efter en tid minskade kommunledningens intresse för lokal-tv och så småningom presenterades jag villkor för fortrsatt verksamheet uttryckt med orden: Kritisk granskning av kommunen ingår ej i uppdraget.
Nu till det teologiska spörsmål som jag vill ta upp med Thomas Ardenfors i den intervju han snart ändå måste ställa upp i - som jag förstår det kandiderar han för moderaterna inför valet 2010. Mina frågor rör hur övergången från Pingstkyrkan till moderaterna. Det finns ändå några frågor där Pingstkyrkan och moderaterna står långt ifrån varandra. Jag tänker på samkönade äktenskap, abortfrågan, och med tanke på Thomas Ardenfors internationella kontaktnät som uppenbart tangerar den amerikanska kristna ultrahögern även frågan om kreationsim, evangelikansk bokstavstroende etc.
Jag är möjligen helt fel ute, men det här är frågor jag som journalist vill ha svar på. Jag skulle sätta stort värde på om du här eller via min mail vill hjälpa mig att reda ut begreppen.
mvh Bosse W
1. Jag har ingen förstahandskännedom om den omfrågade personen, Tomas Ardenfors.
2. Jag har uttalat mig negativt om Stockholm Carisma Center (och evt Märsta pingst), där han var en av de ledande pesonerna, på grund av uppgifter i Dagen och TV4. Om samma journalist(er) som gjort de reportagen skulle använda det jag skrivit i frågan som källmaterial blir det alltså något slags returinformation /rundgång.
3. Politiker har ingen skyldighet att uttala sig för journalister. Det är ingen kränkning av demokratin att vägra uttala sig för en journalist.
4. Jag har inga synpunkter på att Ardenfors tydligen är medlem i Moderaterna. Jag hade inte heller haft några synpunkter på hans partival om han i stället hade varit medlem i Vänsterpartiet.
5. Att han tydligen har gjort raketkarriär inom Moderaterna, hur han har kunna göra det, får du fråga Moderaterna om. Jag är inte ens medlem i det partiet.
6. Jag förstår inte vad du menar med "ultrahöger", när du skriver att Ardenfors har kontakter med den amerikanska "ultrahögern". Jag tvivlar inte på att det finns en "ultrahöger" i USA, men svenska journalister har en tendens att stämpla det mesta i USA, som avviker från deras egna åsikter (inte minst i homoäktenskapsfrågan), som "ultrahöger".
7. Förmodligen delar jag inte Ardenfors' syn på apostoliskt ledarskap, men har alltså inte hört detta från honom själv, utan snarare från någon journalist som han vägrat uttala sig för. Det skulle vara ganska förskräckligt om någon skulle praktisera "apostoliskt ledarskapap" inom poliitiken. Menar du att Ardenfors inte kan skilja mellan religion och politik?
Menar du att en religiös ledare skulle vara olämplig som politiker enbart på grund av sin teologiska hållning? Är det inte snarare hans sätt att utöva politiskt ledarskap som gör honom lämplig /olämplig som politiker?
Tack för ditt tydliga och intressanta svar. Bra också att du är tydlig med att du inte anser dig ha förstahandsuppgifter eller personlig erfarenhet av Thomas Ardenfors. Det var en tid sedan jag läste det du skrivit om Karisma Center och drog en annan slutsats.
Min grundsyn är att religion och politik i görligaste mån skall hållas isär. Demokrati och 'kristet ledarskap' eller muslimskt för den delen får jag inte ihop.
Jag har stor respekt för religion och religionsfrihet. Ibland kan religionsutövande ta sig sådana uttryck att det finns anledning till journalistisk granskning. I Karismans slutfas stod det för Thomas Ardenfors och hans kollega klart de missuppfattat Guds vilja - nämligen att Karisma skulle vara finansierat med kommunala medel. Nu hade de, framkommer av en inspelningen som skickades till medlemmarna, förstått att Gud menade att medlemmarna skulle stå för kostnaderna. Kontentan var att de skulle skicka in 25.000:- var som gåva. Man blev då en Kingdom Builder.
Den som inte disponerade några 25.000:- kunde få låna i Nordbanken.
Jag tycker det skulle vara märkligt om någon INTE funderade över hur det som inträffade påverkat personernas gudsuppfattning och hur även hur frågor i vilka Pingskyrkan har en från de flesta politiska partier avvikande uppfattning hanteras. Är detta relevant för väljarna. Ja, jag tycker det. I hög grad. De har tillgång till den granskande DAGEN-journalistens sju artiklar. De bör också få höra huvudpersonen kommentera det som skrivits.
Thomas Jefferson fick en gång frågan i vilket land han skulle välja att bosätta sig; ett där det bara fanns politiker eller ett där det bara fanns journalister. Presidenten svarade snabbt att han skulle välja landet med journalister.
Historien kan uppfattas anekdotisk, men beskriver egentligen den demokratiska grunden. Finns det bara politiker kommer de att så långt möjligt undvika att det växer fram en yrkeskår av granskande, besvärliga journalister. Finns det däremot bara journalister så finns tillgång till fria ord, fritt meningsutbyte OCH då kommer det politiska samhället att växa fram.
Politiker och journalister bör visa varandra respekt. Jag är starkt kritisk till den skandaljagande och drev-inriktade, kommersiellt styrda journalistiken. En seriös politiker - och en klok politiker - håller sig inte undan utan svarar klart och tydligt på de frågor allmänheten kan ha.
Jag vill avrunda med att upprepa att jag enbart är intresserad av de ideologiska frågorna i samband med Thomas Ardenfors ändrade yrkesbana. Att Karisma gick i konkurs var tråkigt och verkar enligt konkursförvaltare och ekobrottsmyndighet ha berott på brister i den ekonomiska hanteringen och fartblindhet. Det är ett avslutat kapitel för de allra flesta.
1) Man går inte över från pingst till moderaterna. Pingst är ett kristet samfund innehållande medlemmar av olika politiska partier. Moderaterna är ett politiskt parti. Det ska man väl inte behöva upplysa en journalist om?
2) Benämningen "kristen höger" eller "ultrahöger" är en gammal och dammig sådan, eftersom den inte säger någonting. De ståndpunkter du pådyvlar "ultrahögern" kan lika gärna delas av s k liberala.
3) Det är uppenbart att din s k intervju med Ardenfors bara avsåg att kasta skit. Du hade uppenbarligen en agenda. Hans engagemang i Karisma skulle vara diskvalificerande för hans nuvarande uppgifter. Förstår att kommunen tappade intresset.
Att det finns en amerikansk frikyrklighet med starkt konservativa och ibland rent rasistiska utgångspunkter tror jag inte att någon behöver diskutera. Inte helt sällan finns där också i olika grad en koppling till kristendomen. Tvivlaren kan ju slå på God-Channel. Har inte sett den på några år men förr var det i alla fall ord och inga visor.
Att Tomas Ardenfors i sin roll som sektledare handlat moraliskt tveksamt bör inte heller kunna betvivlas. När jag skrev om ärendet inför valet 2006 hämtade jag den mest kritiska informationen från tidningen Dagen. Tvivlaren bör gå igenom deras arkiv på nätet.
Personligen har jag inga problem med religionen så länge den är vars och ens privatsak. Det innefattar t ex att man inte tar sig rätten att skjuta ihjäl abortläkare eller trakasserar kvinnor som tänker göra en abort. De sörjer nog ändå ska ni se. Jag vill dock inte ha en avlönad politiker som kört en församling i konkurs med ca 12 miljoner i skulder varav ca 3 miljoner till medlemmar. Jag vill inte heller ha en företrädare som lurar folk att ta lån med hjälp av insiderkontakter på en statlig bank. So no Kingdom builders in Sollentuna please
