larsflemstroms

Annars blir det ingen vigsel i kyrkan! Under året som gick har vi fått lära oss att äktenskapet inte är något av Gud instiftat förbund mellan man och kvinna, och nu får vi lära oss att det inte ens är ett förbund mellan två personer (av samma eller olika kön). Redan under året som gick fick vi lära oss att äktenskapet i stället är en bekräftelse av parets kärlek till varandra. Nu har domprosten i Stockholms stift ånyo deltagit i en debatt i Pride House, som är Pride-spektaklets salongsfähiga framsida, och blivit helfrälst på polyamorösa förhållanden. Så här har han skrivit på sin blogg (min understrykning):

"Så när jag säger att sex är bra så länge man inte skadar sig själv eller någon annan vill jag komplettera påståendet med att sex hör ihop med en kärleksrelation, hör ihop med kärlek till den man har sex med. Sex är alltås inte förbundet med äktenskapet så bröllopsnatten har därvidlag tappat sin betydelse."

Detta är världens äldsta marknadsföringsknep i det som påstås vara världens äldsta yrke, att skapa en romantisk stämning med kärlekens röda färg, etc så att den potentiella kunden blir kär i den prostituerade kvinnan. Då faller de moraliska skruplerna lika enkelt som efter ett prästbesök på Pride House. Att prostitution inte har med sex att göra, har vi läst på Långström-Vinges blogg (länk i spalten till höger):

"Läs förresten Gudrun Schymans utmärkta bloggpost Prostitution har inget med sex att göra:

'Sexköpslagen är alltså inte en moralisk lag som talar om att en viss sorts sex är fel. Det är en lag som förbjuder någon att köpa en annan människas kropp och utnyttja den för något som till synes har med sexuell lust att göra. Lagen reglerar alltså inte vår sexualitet utan det som händer när det inte längre handlar om sexualitet.'

"

Det märkliga är alltså att de stridbara Skövdeprästen citerar Schyman utan att själv komma med minsta invändning.  Kan man då dra någon annan slutsats än att Långström-Vinge håller med Schyman om att prostitution bara är fel om det inte längre handlar om sex? Vad är det för slags "prostitution" - kanske präster som ställer upp på vad som helst och vränger kyrkans lära för att passa de politiska trenderna? Det är uppenbart att Schyman inte vill backa från gamla positioner under den så kallade sexuella revolutionen. Att kunden betalar för sig är alltså det enda hon kunnat hänga upp sitt motstånd på. Men att det omöjligt skulle handla om sex bara för att plånboken kommer fram? Och varför skulle det inte till och med kunna handla om kärlek, åtminstone i den betydelse som ordet numera har fått i Svenska kyrkan?

Kär eller bara kåt, det är frågan som prästen ska besvara! Och glöm då inte att "All kärlek är bra kärlek!"

I dagens nummer av Kyrkans Tidning avfärdar domprost Åke Bonnier kritiken med att den polyamorösa kärleken är något nytt och ovant, själv hade han inte ens hört begreppet, och att kritikerna helt enkelt inte hunnit sansa sig. Han flaggar tydligt för att polyamorösa "äktenskap" kan komma att ingås i kyrkan.

Men är då sex bundet till en kärleksrelation eller kan man, utifrån kyrkans synvinkel, låta sexualiteten få vara något härligt som man kan leva ut fullt ut utan att ha en fast relation, frågar Bonnier på sin blogg och besvarar själv frågan med: "Jag menar att sex ska vara något som man ger och får inom ramen för ett kärleksförhållande där kontrahenterna uttrycker kärlek till varandra."

Men för mig var inte ens begreppet en nyhet. Jag hörde det förra året i källarplanet på Pride House, sedan jag hör äktenskapsdebatten med bl.a. domprosten och Åke Bonnier och pastorsadjunkten Helle Klein. Den senare tog på sig maktfasonerna som pålitisk chefredaktör för Aftonbladet och hotade kyrkomötet med att Svenska kyrkan skulle fråntas vigselrätten om inte kyrkomötet skulle säga ja till samkönade kyrkvigslar. Kyrkans lära bestäms som bekant i medias styrelserum, och sex säljer. Läs bara vad de unga kvinnliga kolumnisterns skriver!

Det finns de som viker ut sig i bild och de som viker ut sig verbalt - gärna med några slängar mot den manliga sexualiteten. Och Bonnier och Klein är ju båda i den branschen...

Att man kan ha erotiska känslor till flera personer är ingen nyhet. Kär eller bara kåt är frågan som prästen ska besvara inför vigseln, viga eller vägra viga är frågan: "Ni är inte kära utan bara kåta, som det blir inget bröllop, åtminstone inte i min kyrka" kan alltså bli prästens svar. Både när en man ska gifta sig med en kvinan eller nära tre män ska gifta sig med två kvinnor.

Historiskt finns åtskilliga exempel på rika män som har haft ett kärleksfullt förhållande med en prostituerad kvinna. av lägre klass. Han har kanske varit hennes enda stamkund. Och i hemlighet har pengar förts över till de barn, som har avlats i sådana förhållanden. Hemma har han haft en oälskad hustru ur sin egen klass.

Kanske har hon haft två eller tre sådana stamkunder. Som har varit "buksvågrar". Så kallas män som har sex med samma kvinna. Har domprosten inte ens hört det begreppet? Då har det varit riktigt polyamoröst. Men naturligtvis förstår jag att den nutida polyrörelsen menar att allt ska ske öppet och legalt och att medlemmarna ska vara ekonomiskt självförsörjande, eller att man ska ha ett system för inkomstutjämning inom "familjen".

Vad finns att säga? Det är ju inte förbjudet. Men ska allting som lagen tillåter upphöjas till kulthandlingar i kyrkan? Och behöver inte äktenskapet en fastare grund än att kyrkan genom sina ceremonier "bekräftar kärlek"? Och vilken kompetens har utanför sina egna äktenskap sexuellt oerfarna präster at bedöma om andra är kära eller bara kåta? Den äktenskapssyn som Bonnier och Långström-Vinge företräder är i själva verket mycket exkluderande.

Och vad säger vi om påståendet att kärlek /sex är bra så länge man inte skadar sig själv eller någon annan? Det är en vacker tanke, att och en själklar grund för en avkristnad stats lagstiftning. Men är det kristendom - eller politisk ideologi?

Men religionens roll är kanske att bekräfta den statsbärande politiska ideologin som gudomlig?

Religionssociologi!


Polyrörelsens symbol: en regnbågsfärgad papegoja.