larsflemstroms

De kan ju ändå inte få barn tillsammans! Och det kan inte heller en homosexuell kvinna som gifter sig med en egen mor. Hon kan förstås få barn genom insemination. Men motiveringen till förbudet mot äktenskap mellan nära släktingar, att barnet kan ärva anlag för någon ärftlig sjukdom från båda föräldrarna gäller ju inte i det fallet. Är det "heteronormen" som spökar?

Dom prosten Åke Bonnier i Stockholm har skrivit ett passionerat försvar för samkönade äktenskap på sin blogg:


"Störst av allt är kärleken skriver aposteln Paulus i 1 Kor 13:13. Det är underbara ord som ingår i en text som med största sannolikhet handlar om den gudomliga kärleken. Den är verkligen störst av allt. Gud älskar och har visat sin kärlek till oss människor på flera sätt men tydligast i Jesus Kristus och Hans liv, död och uppståndelse. / - - - / Ett sätt att visa på den gudomliga kärleken är att ingå äktenskap där två personers uppgift är att leva i ett troget och livslångt förhållande där man får växa till sin ande och själ tillsammans (jo också kroppen får växa på ett sådant sätt som är hälsosamt), där man kan utvecklas tillsammans, gråta tillsammans, skratta tillsammans.

Svenska kyrkan stödjer trofasta förhållanden med livslång inriktning. Det är vår grundhållning oavsett kön. Vi vill att två människor som älskar varandra djupt och innerligt och som inte skadar varandra eller sig själva ska kunna leva ihop under juridiska former som är lika för både heterosexuella och homosexuella par. / - - - / Svenska kyrkan menar, enligt kyrkomötets beslut, att det är viktigt att alla par behandlas på samma sätt, att alla par har samma kyrkliga rättigheter."

Sign Christina, som är gift och barnlös har kommenterat: 

Men visst är det så att barnlöshet i viss mån är socialt oacceptabelt! Det ses av många som onormalt att inte ha ett gäng ungar! Man ses inte som fullvärdig kvinna eller människa för den delen heller. För det är tydligen bara genom att vara gravid och föda barn som jag i kan ses människa fullt ut! Det är helt sjukt hur barn har blivit till en skyldighet!

Christina menar också att hennes särkönade äktenskap, " som tyvärr aldrig kommer att innefatta några barn" , har blivit mer accepterat och respekterat tack vare den könsneutrala äktenskapslagstiftningen. Tror jag inte ett dyft på. Sign Halbprister har kommenterat:

"Det som hr Bonnier bejakande skriver om Sv kyrkans syn på enkönade äkenskap, är och förblir människotankar och inte Guds tankar. Och det oberoende av hur mycket humanitet och kärlek som ryms däri. Det låg mycket rimlighet och omtanke i Petri invändelse mot Jesus. Men hans tankar var likväl inte Guds utan människotankar."

Mitt svar:

Halbprister
Verkligen sant och det var ju dagens predikotext denna söndag.

Christina
Har barn blivit en skyldighet? Och jag som trodde att abort har blivit en skyldighet! Det säger ju Svenska kyrkan också, försvararar aborterna utan minsta reservation, trots att Jesus sa "Låten barnen komma till mig".

Och hur kan du påstå att barnlöshet har blivit mer accepterat tack vare den könsneutala äktenskapslagen? Ja, om homopar inte hade rätt till insemination. För övrigt mycket diskriminerande mot manliga homopar!

Vad jag menar är att hela äktenskapsidén, som ju ändå bygger på att makarna har sex med varandra är väldigt orättvis. Men Gud är inte alltid rättvis. "Vi förstå hans vägar bättre ovan där", som de sjunger i frikyrkorna.

Men varför ska då kyrkan, självtaget och i strid med Guds ord, förmera  denna orättvisa genom att inkludera vissa (för att de antas ha sex med varandra) och exkludera andra (för att de inte har sex, eller har sex med för många, eller bara har sex med sig själva)? Varför inte låta singlar gifta sig med sig själva i kyrkan. Det handlar ju bara om att "bekräfta kärleken", och kan man inte älska sig själv (både sexuellt och icke-sexuellt)?

Varför får inte Kent gifta sig med sina mamma? Jo, det stod på Aftonbladets löpsedel - och var helt klart ett inlägg i debatten om Försäkringskassan: "Kent, 61, tvingas flytta hem till mamma." Politisk chefredaktör för Aftonbladet är "prästen" Helle Klein, som var med i debatten på Pride House, och hotade ledamöterna i kyrkomötet med att hon ska se till att Svenska kyrkan fråntas vigselrätten, om inte kyrkomötet skulle säga ja till de samkönade vigslarna.

Så nu tycker jag hon ska skrida till verket och frånta kyrkan vigselrätten om inte Kent får gifta sig med sin mamma i kyrkan!

Detta sexualiserade fruktbarhets-kärleksbegrepp gör mig arg.  Antingen ska kyrkan hålla sig bara  till det som är instiftat av Gud, eller också ska kyrkan inkludera allt! Varifrån kärleks-tramset kommer, kan du loäsa i föregående inlägg på denna blogg. Ren nyhedendom!

Och eftersom Stockholms stift ska vara medarrangör till nästa års Pride House förväntar mig ett svar på min hittills obesvarade fråga: Vad svarar ni den ensamme bögen (och heterosexuella i motsvarande situation), som jagar runt på gaybarerna i hopp om att finna den stora kärleken, utan att finna den och därför byter partner två - tre gånger om året?

Tror ni inte att även hans "inriktning" kan vara att varje ny relation ska bli  inledningen till ett troget och livslångt förhållande?

Och slutligen: "Oäkta" barn har idag samma rättigheter som barn födda inom äktenskapet. Så varför öht gifta sig, om teologin ska rättas efter riksdagsbesluten?

Vederhäftig kritik mot kärleks-tramset kan du läsa på Nineves blogg:  

"Ska alla som älskar varandra kunna ingå äktenskap? De flesta i kyrkomötet svarar ja. Detta innebär i praktiken att Svenska kyrkan endast kommer erkänna att det finns kärlek inom de sexuella relationerna, i homo och hetro parrelationer. I debatten är ju dessa = 'alla som älskar varandra'. Diskriminerande tycker jag, mot alla människor...."

Se spalt till höger eller klicka här: http://nineves.blogspot.com/2009/10/finns-karlek-utanfor-aktenskapet.html

Verkligen huvudet på spiken. Personer som inte lever i en sexuell relation, behandlas som icke-människor. Nineve ger också exempel på hur singlar diskrimineras:

"Personer som inte passar in i det duonormativa samhället diskrimineras ständigt. Behöver nog inte säga så mycket om de som är tre eller fler, de går fetbort direkt, usch sånt vill vi inte ha i vårt samhälle. Är man en utsätts man för en diskriminerande prissättning på allt man endast behöver 1 av i ett hushåll, på dessa saker får man betala dubbla priset, exempelvis TV licens. Är man en får man heller inte lika förmånliga priser på färskvaror då man inte i samma utsträckning har möjlighet att utnytja mängdrabatter och köpa storpack. Gifta sig får man inte heller."

Fler exempel på diskriminering av singlar finner du under kategorin "Duonormativet" på Nineves blogg.  Du kan också klicka här: http://nineves.blogspot.com/search/label/Duonormativet

Läs på Nineves blogg vilken diskriminerande attityd som varuhuschefen på Åhléns i Göteborg har mot singlar, och jämför med vad domprosten skriver på sin blogg:

"Vi vill att dessa par ska kunna få förbön och välsignelse i en gudstjänst i kyrkan. Vi vill sedan stötta dem på olika sätt genom återsamtal, genom dopsamtal, genom att vara livsguider för dem i deras gemensamma liv."

Alltså bara "dessa par". Det räcker tydligen inte ens att man är ett par. Utan man måste dessutom leva i en sexuell relation för att få all denna exklusiva service av kyrkan.  Det framgår ju klart att vigslarna blir en dyr historia för kyrkan, men "dessa par" betalar inte mer än andra i kyrkoavgift. Borde inte kyrkan föregå med gott exempel och ta ut halv kyrkoavgift av singlarna, som får betala dubbel TV-avgift och enkelrumstillägg, etc? Vilka är de, som måste skämmas inför hela församlingen för att de inte har pengar till kollekt, när kyrkoavgiften är betald, om inte fattiga singlar?

Varför får inte Kent gifta sig med sin mamma, som han tvingas bo hos? Får Kent behålla insatslägenheten, när mamma dör? Jag om han har varit gift med henne. Men Kents yngre syskon, som inter vill vänta tills Kent också dör, kan tvinga fram en försäljning för att få ut arvet direkt. Och då har Kent ingenstans att bo. Nejdu, Åke Bonnier, det handlar varken om kamp för rättvisa eller om att "bekräfta kärlek". Utan om att bekräfta diskrimineringen i lagstiftningen.