Kondom på pensionsförsäkringen hjälper mot oönskad tillväxt?

 Handelsbankens pampiga bankpalats på Barnhusgatan i Stockholm. Pensionsfondförvaltarna sitter på tredje våningen. Nils Adamsson-butiken låg i källarplanet i huset till höger på bilden. Pensionsfonderna har numera konkurrerat ut kondomkramarna


Häromdagen var jag i Stockholm, och nu tänker jag göra reklam för Handelsbanken, som är en "riktig bank" enligt sin egen reklam. Jag vet inte om gratisreklamen på min blogg uppskattas av bankens marknadsstrateger. Men en riktig bank är det, som väl förvaltar de rikas stora kapitaltillgångar utan att förakta sina fattiga småkunder. Det kan man verkligen inte säga om alla storbanker. Således har Handelsbanken ett brett utbud av pensionfonder, med allt från "högrisk" till "dubbel säkerhet".

Både hängslen och svångrem, som banken säger i sin reklam. 

I fattiga länder är stora familjer med många barn den pensionsförsäkring man har. Att ha bara ett eller två barn är en högrisk pensionsfond. Att ha stora barnskaror är dubbel säkerhet. 

Jag gick in på Handelsbankens kontor på Barnhusgatan. Gatan heter så eftersom de som hade alltför  stora pensionsförsäkringar, som de inte kunde förvalta (försörja), brukade dumpa överskottet i en s.k. social inrättning på den gatan förr i tiden. Jag frågade: "Har ni kondomer?"

Kassörskan, modell äldre (högst ett par år yngre än mig) tittade strängt på mig: "Herrn är nog för sent ute. Nils Adamsson, som fanns här när herrn var ung, slog igen 1966."

Jag svarade: "Men det står ju i reklamen för era pensionsfonder att ni kör med dubbel säkerhet. Både p-piller och kondomer." 

Nu blev kassörskan nyfiken, och frågade: "Och på vilket sätt skulle kondomer öka tillväxten i pensionssystemet? Jag trodde att man använder kondomer för att det inte ska bli någon tillökning."

Jag pekade på ett skyltställ med reklam för olika fonder. "Europa Aggresiv. För dig som vill ta riktigt stora risker. Var med och bygg det nya Europa." "Nordiska småbolagsfonden med livboj". "Rysslandsfonden. Om du gillar berg- och dalbana.""

Jag frågade: "Har ni ingen Afrikafond? Men de kanske inte placerar sitt pensionskapital i fonder?"
 Bankkassörskan sken upp: "Nej de placerar sitt pensionssparande i många barn. Jag tror faktiskt inte att de är särksilt intresserad av kondomer."

"Men om man nu inte har råd att förvalta sitt pensionskapital, kan det väl vara bra med kondomer?", försökte jag. Annars måste de ju abortera sitt pensionskapital. Gör ni det på Handelsbanken också, aborterar pensionskaptitalet? Och sedan berättade jag hur Aktie-invest hade aborterat mitt aktiesparande i ABB Ltd, som jag trodde var ett stabilt företag. Men sedan jag köpt aktier för 2000 kr i företaget, fick ju VD Percy Barnevik för sig att köpa det amerikanska företaget Combustion, som dragit på sig astronomiska skadeståndskrav. Den sista resten av mitt aktieinnehav i ABB Ltd försvann i förvaltningsavgifter till Aktie-invest. Så det blev inga pensionspengar av den aktieposten. Aktie-invest aborterade mitt pensionskapital. Glad blev jag inte

Sexradikalerna i Svenska kyrkan tror däremot att invånarna i de fattiga länderna gladeligen aborterar sitt pensionskaptial. Och nu pratar Sven Wollter i den statskontrollerade radion. Han talar om lyckan att få barn. Men lyckan är inte stor, säger han, för den som får sitt åttonde barn och har två kilometer till brunnen. Han har inte hört talas om Handelsbankens Afrikafonder, med balanserad tillväxt!

Kassörskan på Handelsbankens kontor på Barnhusgatan hade länge granskat mig intensivt. Och jag tittade tillbaka. Hon verkade bekant på något vis. Hade hon barn på barnhusgatan? Tanken for genom mitt huvud. Hade det inte funnits en Nils Adamsson-butik där borta. Plötsligt pekade hon åt motsatt håll: "Det fanns en krog där borta. Delade inte vi en taxi hem till mig?"

Tanken svindlade. Men så sa hon: "Jag hade ju mina säkra perioder. Har de inte det i Afrika också?"

Naturlig familjeplanering är ingenting nytt. Det sysslade man med lite till mans, och lite till kvinns, innan läkemedelsindustrin tog kvinnokroppen i besittning. "P-pillren har befriat kvinnan", utropa en manlig liberal ledarskribent. Så sjutton heller. Kvinnokroppen har gjorts till ett kemiskt fängelse för kvinnosjälen. "Unga kvinnors psykiska hälsa", som det kallas på byrkratspråk, har blivit ett nationellt katastrofområde. Det skrivs ut psykofarmaka som aldrig förr till unga kvinnor, Är det inte mot posttraumatiskt stressyndrom efter en abort, så är det mot p-pillrens biverkningar: depression och minskad sexlust. Men de manliga liberala ledarskribenterna kan förstås glädja sig åt ekonomiskt riskfria kompisknull med unga karriärsugna journalissor.

Demografisk transition.

1) I utgångsläget råder hög barnadödlighet. Låt oss ta ett mycket enkelt exempel: Av fyra barn överlever två till så hög ålder att de kan försörja sina gamla föräldrar. Om barnadödligheten minskar till nära noll, kommer dubbelt så många att överleva. Landets folkmängd fördubblas. I praktiken är det omöjligt för dem, som investerar i barn som pensionsförsäkringar, inte förutse hur många barn som kommer att överleva. Trots att det i exemplet räcker med fyra barn per kvinna, sätter många kvinnor åtta - tio, eller ännu fler barn till världen. Detta redan innan barnhälsovården förbättrades.

2) I utgångsläget är medellivslängden låg. Låt oss ta ett mycket enkelt exempel: Medellivslängden är i utgångsläget 37.5 år. Den ökar till i genomsnitt 75 år. Landets folkmängd fördubblas. Nu måste vi väl ändå skicka kondomer? För utan kondomer kommer ju folkmängden att fördubblas en gång till. Men är då medellivslängden i utvecklade länder som Sverige 150 år? 

Nu märkte jag att chefen för bankkontoret hade lyssnat på vårt samtal. I handen höll han ett papper, som han nödtorftigt försökte dölja. "Hemlig marknadsutvecklingsplan". 

"Bättre än kondomer".

"Jag ska tipsa bankledningen", sa han. "Vi borde nog starta en Afrika-fond. Pensionsfonder är bättre än kondomer, om vi vill bromsa befolkningsexplositionen. Annars använder de ju inte ens kondomerna. Om jag förstått ert samtal rätt, så besökte herrn aldrig Nils Adamsson-butiken. Jag beklagar. Men min fru hade inga barn, när vi gifte oss. Men nu har vi två vuxna barn och fyra barnbarn, och ett barnbarnsbarn är på gång. Vi jobbar ju båda på bank." 

Jag gick bedrövad ut i snålblåsten. Inga barnskratt hördes på Barnhusgatan. Vilken glad nyhet, det hade varit, om jag fått veta att jag var pappa till ett barn, vars existens jag inte hade känt till.

Mina tankar gick till prästen Karin Lånström-Vinge, som ska viga samkönat. Om hon inte redan har börjat. Hon kan ju passa på och kränga pensionsförsäkringar åt Handelsbanken, när hon viger. Särkönat eller samkönat spelar inte längre någon roll för tryggheten på ålderdomen.
_______

Anm: I början av 1960-talet var det fortfarande förbjudet att göra reklam för preventivmedel. Men alla visste ju vad som såldes under disk i Nils Adamssons sjukvårdsaffärer, som fanns över hela Sverige. Nej, dit gick man inte för att köpa plåster och mitellor.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0