Reinfeldt har sagt någonting bra.






Det är i och för sig inte första gången han sa någonting bra. Jag hörde honom vid ett torgmöte ett par dagar före valet. Jag applåderade Renifeldts tal och gick sedan direkt och röstade på Socialdemokraterna. Så det förvånar mig inte ett dugg att Moderaterna fick många röster. Jag hoppas verkligen att Socialdemokraterna har lärt sig - det är ju det andra valnederlaget i rad - att inte underskatta en politisk motståndare och avfärda allt som högerpolitik.

Samtidigt som Moderaterna gick framåt backade Alliansen som helhet. Moderaterna hade faktiskt blivit ännu större om inte en del moderatväljare hade röstat på Kristdemokraterna för att inte partiet skulle falla ur riksdagen. Reinfeldt leder nu en minoritetsregering och det lär bli många överenskommelser över blockgränsen för att inte Sverigedemokraterna ska kunna spela ut blocken mot varandra.

Finansminister Anders Borg har sagt att "sjukförsäkringen kan diskuteras". Det behövs verkligen. Och jag tror säkert att det har förekommit påtryckningar från många av de borgerliga partiernas egna medlemmar. De gångna fyra åren har närmast varit en skräcktillvaro för de sämst ställda, sjuka utan egna ekonomiska reserver.

Det är klart att kyrkan inte ska tiga om stora ekonomiska orättvisor. Och det har kyrkan inte gjort. Men frågan har fått hanteras med "tyst diplomati" för att kyrkan inte ska framtså som en "sossekyrka" som tagit ställning för oppisitionen inför ett val. Det finns naturligtvis inget förbud för kyrkan att göra politiska uttalanden, men de måste leda till något.

Om inte Sverigedemokraterna hade tagit åt sig hela uppmärksamheten genom att rusa ut ur Storkyrkan under biskopens predikan, kunde vi kanske i stället ha fått en diskussion om innebörden av forumleringen "det som gör skillnad mellan människor". Brunne nämnde inte bara olika härkomst utan också olika ålder mm. som grund för diskriminerig. Man kan naturligtvis också anföra politisk uppfattning. Sverigedemokrater har samma människovärde som andra. Varför sa de inte, i stället för att rusa ut?

Nej, de ville inte ställa upp på att de själva har samma människovärde som alla andra. De ville inte stå under det gemensamma paraplyet. De skulle ha ett eget.

Vad sa Reinfeldt? Till Expressen igår har han sagt:

"- Jag tar avstånd från alla former av våld och hot. Men vill gärna påpeka att de som lever på att driva upp ett vi- och domtänkande och ett i grunden hatfullt sätt att på relationer mellan människor inte ska bli förvånade om sådant händer."

"- Jag noterar att man använder martyrskapet för att undvika att prata om grundproblemet. Vårt mål att prata om vår politik och hur vi vill förändra Sverige i en riktning som vi tror skulle vara konstruktiv. Vi vill inte prata om hot, våld, störda möten eller annonsbojkotter".

För naturligtvis har även Moderaterna drabbats av det hårdnande klimatet. Och Socialdemokraterna har fått två av sina minstrar mördade under de senaste 25 åren. Men varken Reinfeldt eller Sahlin har drivit valrörelse på temat att de känner sig så hotade att de inte skulle klara av att regera.

På frågan om SD har fått en martyrstämpel i Sverige svarade Reinfeldt:

"- Delvis, men det är fortsatt påverkbart och det är viktigt att vi håller fast vid att politik ska handla om viktiga samhällsfrågor."

Sverigedemokraterna lever i en bubbla, där de mest hyllade är de mest mobbade.  Det är samma sak som med 68-vänstern, fastän värre. Mest prestige hade förstås de som var registrerade av SÄPO och skulle bli de första som mördades av kontrarevolutionen i ett spänt läge. Det fanns ett ord för detta: SÄPO-noja.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0