larsflemstroms

Sköna landskap? Här har varje teleoperatör sin egen mobilmast. Men hur är det med mobiltäckningen nägra kilometer längre bort? Det borde kanske finnas ett konkurrensneutralt statligt televerk som äger mobilmasterna
och inte bara fasta nätet?




Det handlar nu om statens välskötta (påstår man i alla fall) telefonbolag Telia. Först delade man SJ i tåbolaget SJ och infrastrukturverket Banverket (som nu har slagits ihop med Vägverket, Sjöfartsverket och Luftfartsverket, som driver de statliga flygplatserna, till Trafikverket). Sedan delade man Vattenfall i elproduktionsföretaget Vattenfall och eldistributionsföretaget Svenska kraftnät, som äger stomlinjerna för överföring av elkraft.

Men Telia ville inte delas. I stället introducerades Telia på börsen, som en "folkaktie". Det var inte hela Telia som såldes ut. Aktien sjönk som en sten. Och nu förstår vi varför Telia inte ville delas.

Teleoperatörsdelen var inte mycket värd och hade dåligt anseende efter sexsamtalsskandalerna under fram för allt förre centerledaren Torbjörn Fälldinds tid som styrelseordförande för Telia.

Ansvarig för aktiesvindeln i Telia var dock infrastrukturministern Björn Rosengren (s), som även slog sönder Posten och förstörde tågbolaget SJ.

Med Telia torde det vara så att bolaget har ett hyfsat anläggningsvärde (åtminstone sett till nyanläggningskostnaden för alla teleledningar o.s.v), men ett marknadsvärde som inte är lika bra. Marknadsvärdet bestäms av den förväntade framtida avkastningen, och har alltså inget att göra med anläggningsvärdet. Och Telia har ju förlorat rejält med marknadsandelar till de privata teleoperatörerna.

Hur stor del av Telias vinst som kommer från den egna teleoperatörsverksamheten respektive från konkurrenternas nyttjande av Telias ledningsnät, känner jag inte till. Men det är ju en märklig ordning att de ska vara beroende av Telia. Om det nu inte är tvärtom så att Telia är beroende av sina konkurrenter.

Jag har ju deltagit en hel del i debatten på s-bloggarna, i ett kanske fåfängt försök att bidra till den förnyelse av socialdemokratin som är nödvändig om partiet ska lyckas med en samhällsomvandling i rätt riktning, d.v.s bli ett "folkhem" på nytt. Ett samhälle där tågen går i rätt tid och ingen lämnas kvar. Och där de statliga och kommunala verksamheterna och bolagen är till för medborgarna och inte för att bevisa att politiker är lika duktiga kapitalister som kapitalisterna själva. När politiker ska leka kapitalister härmar de ofta den nidbild av kapitalister, som de själva tror på, att kapitalister är särdeles iskalla och hänsynslösa människor.

Samhällsnytta med de s.k. samhällsnyttiga bolagen ser man ofta inte ett spår av. Enligt min mening ska samhället inte äga företag, om man inte har något annat och högre prioriterat syfte än maximal vinst. Politikernas uppgift i ett kapitalistisk samhälle borde ju vara att skydda medborgarna mot kapitalismens negativa verkningar. Och hur går det ihop med politiker som gör vinsten till ett huvudsyfte och - och i syfte att uppnå maximal vinst - uppför sig "värre" än kapitalisterna själva?

De samhällsägda företagen kommer ju då inte att uppfylla några sociala eller eljest samhällsnyttiga mål bättre än de privata företagen. Och fördelarna med ett särskilt infrastrukturverk på tele-omårdet tillvaratas ju inte alls. Den diskussion som nu har varit på s-bloggarna har handlat om hur otroligt "välskötta" de statliga bolagen är och hur stor avkastning de ger. Ingen diskussion alls om andra syften med det statliga ägande
Jag tycker att det är dags för skiljsmässa mellan staten och Telias teleoperatörsverksamhet. Telia bör delas i Telia, som säljs ut helt och hållet, och Televetrket, som äger mobilmasterna, teleledningarna och automatstationerna. Televerkets uppgift skulle då vara att:

1. Äga, förvalta och bygga ut den statliga teletekniska infrastrukture, som upplåts till teleoperatörerna.

2. Äga, förvalta och bygga ut den gemensamma teletekiniska infrastruktur som behövs för totalförsvaret, räddningstjänsten, polisen och sjukvården och andra viktiga samhällsfunktioner.

3. Dela ut gratis telefonabbonnemang i både mobilnätet och fasta nätet till privatpersoner. Man ska alltså inte behöva betala vara kund hos någon teleoperatör för att ta emot samtal eller ringa mottagaren betalar-samtal. Detta ska vara helt gratis, på samma sätt som man inte betalar för att få brev i sin brevlåda. Avsändaren betalar porto. För att ringa upp övriga samtal eller för att få tillgång till mer avancerade tetetjänster måste man däremot ha ett kontantkort eller ett abbonnemang hos något teleoperatörsföretag.