Arbetstidsreform
Rulla ner en bit, så finner du flera inlägg om arbetstidsreform. Du kan också klicka på länkarna i spalten till höger.
En tankesktällare: Införandet av 8-timmars arbetsdagen i början av 1920-talet innebar en arbetstidsförkortning på 37 % nästan över en natt. Naturligtvis blev det problem, men de blev inte långvariga. Efter tio år med de rationaliseringar som följde med arbetstidsförkortningen var massarbetslösheten ett faktum igen. Under en period på ungefär 40 år följde flera reformer (övergången från sex till fem arbetsdager per vecka, samt införandet av semester, som succesivt förlängdes från två till fem veckor), varigenom årsarbetstiden minskade med 32 %.
Under den senaste 40-årsperioden har det inte skett en enda väsenligt arbetstidsreformn, utan ledande politiker - sossar såväl som borgare - har iskallt sett på hur utslagningen av människor i arbetsför ålder har blivit allt värre. Motsåndarna till en ny och genomtänkt arbetstidsreform återfinns främst inom kategorin yrkespolitiker utan verklig arbetslivserfarenhet.
Det är just denna kategori människor, ykrespolitikerna, som hotar med arbetskratbrist inom vård och omsorg, som ligger bakom de mycket stora personalminskningarna inom just vård och omsorg. Personalen har fått läras sig arbeta mer effektivt - och till detta kommer ju både nya hjälpmedel och den medicinska utvecklingen, som minskat behovet av vårdplatser på sjukhusen.
Att personal inom vård, omsorg och skola, kommer att öka som andel av den totala arbetskraften, motsäger inte alls antagandet att det totala arbetskraftbehovet kommer att fortsätta att minska.
En tankesktällare: Införandet av 8-timmars arbetsdagen i början av 1920-talet innebar en arbetstidsförkortning på 37 % nästan över en natt. Naturligtvis blev det problem, men de blev inte långvariga. Efter tio år med de rationaliseringar som följde med arbetstidsförkortningen var massarbetslösheten ett faktum igen. Under en period på ungefär 40 år följde flera reformer (övergången från sex till fem arbetsdager per vecka, samt införandet av semester, som succesivt förlängdes från två till fem veckor), varigenom årsarbetstiden minskade med 32 %.
Under den senaste 40-årsperioden har det inte skett en enda väsenligt arbetstidsreformn, utan ledande politiker - sossar såväl som borgare - har iskallt sett på hur utslagningen av människor i arbetsför ålder har blivit allt värre. Motsåndarna till en ny och genomtänkt arbetstidsreform återfinns främst inom kategorin yrkespolitiker utan verklig arbetslivserfarenhet.
Det är just denna kategori människor, ykrespolitikerna, som hotar med arbetskratbrist inom vård och omsorg, som ligger bakom de mycket stora personalminskningarna inom just vård och omsorg. Personalen har fått läras sig arbeta mer effektivt - och till detta kommer ju både nya hjälpmedel och den medicinska utvecklingen, som minskat behovet av vårdplatser på sjukhusen.
Att personal inom vård, omsorg och skola, kommer att öka som andel av den totala arbetskraften, motsäger inte alls antagandet att det totala arbetskraftbehovet kommer att fortsätta att minska.
Kommentarer
Trackback
