larsflemstroms

Ett minskat personalbehov i kombination med ett idiotiskt sjuklönesystem, som gör att en arbetsgivare inte kan förutse den faktiska arbetskraftkostnaden ens en vecka i förväg, har lett till uppdelning av befolkningen i arbetande del och en permanent bidragsförsörjd del, som nu lämnas att svälta ihjäl. När rationaliseringsavtalet, som innebar att facket inte skulle protestera mot rationaliseringar och nedskärning av personal, skrevs under av LO och SAF 1970, motiverades det med att vi skulle få mer fritid i framtiden.

Den framtiden är nu. Men under alla år som gått har det inte genomförts en enda väsentlig arbetstidsreform, utan hela "fritidsökningen" har hamnat på dem, som redan har mer fritid än de kan använda till något meningsfullt - de arbetslösa. När S-kvinnorna lancerade 6-timmarsdagen under 1970-talet, var frågan för tidigt väckt, med sedan dess har samma invändningar, att det kommer att behövas fler anställda i de traditionella kvinnoyrkena (vården, mm) upprepats som ett mantra, inte minst av ledande S-företrädare.

Men det som har hänt sedan 1970 är att just kvinnoyrkena har dragits in i rationaleringsprocessen som aldrig förr. Detta är ett stycke ekonomisk historia - utan mottycke under några tidigare historiska skeden, då rationaliseringarna huvudsakligen gick ut över de traditionellt manliga yrkena. Nya behandlingsmetoder inom sjukvården, har minskat antalet inneliggande patienter - med massuppsägningar av vårdpersonal som följd. EAN-koden - och nu även den senaste uppfinningen: självscanning - har minskat tidsåtgången i butikskssorna. Datoriseringen har ersatt det manuella kontorsarbetet, mm.

Hela livsmedelsproduktionen sysselsätter nu 5 % av befolkningen, varav 3 % är bönder och resten anställda inom livsmedelsindustrin. Kor, som mjölkar sig själva (sätter igång en mjölkningsrobot) var ett dåligt skämt 1970, men verklighet idag. Mjölkning var ett typsikt kvinnoyrke, när det gjordes manuellt, men har sedan blivit alltmer mansdominerat och rationaliserat, så att den mänskliga arbetskraften nästan inte behövs längre.

Ett sista halmstrå för bakåtsträvarna är den s.k. åldringsexplositionen. Men det pratet är idag mest ett uttryck för 50-och 60-ung .k forskare, utan verklighetsförankring men med godkänd akademisk examen, uttade i nyårshelgen att vårdbehovet för 40-talisterna varken kan tillkodoses genom högre födelsetal eller ökad invandring! Men vårdbehovet ökar ju inte dramatiskt samma år som man fyller 65, utan möjligen 20 - 25 år senare, om man inte dör knall och fall.

Och de födelsetal som klarar det vårdbehovet har vi redan haft och har fortfarande. Trots de skrämmande höga aborttalen, speciellt bland unga kvinnor, har Sverige inte världens lägsta födelsetal. Utan det har Japan och det katolska preventivmedelsförbudets Italien. Teori och praktik ... Ju längre medellivslängden blir, desto senare i livet debuterar de åldersrelaterade sjukdomarna. Om om medellivslängden då ökar, så minskar ju andelen mycket vårdkrävande åldringar jämfört med totala antalet åldringar.

Dessutom har de kraftiga satsningarna på arbetsmiljlön från och med 1970-talet minskat antalet mycket vårdkrävande patienter med allvarliga förslitnings- och förgiftningsskador. Under 1950-talet fick många arbetare hantera mycket farliga kemikalier utan någon skyddsutrustning alls. Många av dem fick aldrig uppleva sin 65-årsdag och kom alltså aldlrig att tillhöra gruppen åldringar. Men vård behövde de.

Detta är saker som Olof Palme bortsåg från, när han sågade kravet på 6 timmars arbetsdag, med hänvisning till  arbetskraftbehovet inom den framtida åldringsvården - i stället för att hänvisa till det då aktuella arbetskraftbehovet. De första åren av 1970-talet kom att bli de sista åren med full sysselsättning, om man ser till det verkliga arbetskraftbehovet. Och räknar bort alla åtgärder för att upprätthålla den fulla sysselsättningen med konstgjorda medel.

6-timmars arbetsdagen borde ha genomförts senast i början av 1990-talet. 1970-talet var för tidigt. Men det var då, eller senast under 1980-talet, som den politiska kursen borde ha lagts om. Så att vi hade fått en tillräcklig förberedelsetid för den rejäla arbetstidsreform, som måste komma men ännu inte har kommit. De enorma belopp som har satsat på verkningslösa arbetsmarknadsåtgärder hade då kunnat växlas in som löner till alla för verkligt arbete.

Socialdemokratin hade tappat kontakten med ett arbetsliv, som präglades av hårdhänta rationaliseeringar och industrinedläggningar i ett rasande tempo. Det var under denna tid som kollektivanslutningen av LO-medlemmar avskaffades och LO-medlemmarna fick se sitt eget parti tas över av pärmbärare som inte hade arbetat med annat än politik under hela sina vuxenliv.

LO-medlemmarna sågs som offer antingen för en obeveklig utveckling eller för en iskall kapitalism och inte som aktörer i ett nytt samhälle. Industrifientliga stämningar började breda ut sig, och en borgerlig regering (den första sedan 1932) tillträdde redan 1976, under ledning av en statsminister som ville ersätta kärnkraften med bl.a. tomatodlingar. Billig elkraft skulle ersättas med mänsklig arbetskraft.

Samma dag som bilindustrins kris var den stora nyheten proklamerade S-ledaren Mona Sahlin långsiktigt samarbete mellan S och Mp. Väljarstödet för S, som börjat närma sig vad som hade behövts för egen majoritet i riksdagen, sjönk som en sten i klart vatten. Av alla dem som röstade på det gamla arbetarpartiet, hade endast 22 % arbete. Moderaterna hade lancerat sig som det nya arbetarpartiet.


----------
Den som först gissar vad bilden föreställer belönas med 1 liter mjölk, som han /hon själv får köpa i någon butik med självskanning. Förutom att priset dras automatiskt från köparens konto, registreras köparens identitet, så att han hon automatiskt får reklamerbjudanden om liknande produkter. Butikspersonalen behöver inte räkna kvarvarande mjölkpaket, utan beställningar från butiken till mejeriet görs automatiskt. Om det är extra stor åtgång på mjölkprodukter i butikerna, så är det tekniskt möjligt att locka korna att mjölka sig själva lite mer, exempelvis genom en extra stor fodergiva, som också vägs upp automatiskt.

Akutoperationer nattetid vid svenska sjukhus kan i framtiden komma att göras av kirurger i Australien under vad som är normal arbetstid i den världsdelen. En robot i Sverige kommer att härma den australiske kirurgens rörelser. Det finns ingenting som säger att yrken, som kräver lång utbildning inte skulle kunna utföras av robotar i framtiden. De till synes enkla jobben, som inte kräver någon speciell utbildning alls, blir kanske de enda jobben som blir kvar?