larsflemstroms

Kristendomen tas som intäkt för alla möjliga politiska åsikter - från extrem marknadstro till extrem teknikfientlighet. Detta motiveras förstås med omsorg om "skapelsen". Som bekant har förstörelsekrafterna drabbat Japan. Det är inte något reaktorhaveri som har orsakat jorebävningen och tsunamin. Naturkrafterna har återigen visat sig vara större än något som människan har skapat och släppt loss. Tack vare vetenskapens och teknikens landvinningar vet vi var i världen jordbävningar och vulkanutbrott är att vänta. Tyvärr går det fortfarande inte att förutsäga när.

Reaktorinneslutningen i Fukushima klarade påfrestningarna från jordbävningen. Men verket snabbstoppades utan möjlighet att leda bort överskottsvärmen, eftersom elnätet slogs ut. Svenska kärnkraftmotståndare säger att en liknande incident inträffade i Forsmark 2006, men att en härdsmälta kunde undvikas eftersom personalen tog rätt beslut. Frågor man ställer sig när man hör detta påstående är: Tog personalen i Fukushima fel beslut? Vad hade hänt om personalen i Forsmark inte tagit rätt beslut? Jojo, den mänskliga faktorn...

Problemen i Fukushima-verket beror inte på att driftpersonalen tagit felaktiga beslut. Och driftpersonalen i Forsmark tog inga beslut alls under de första minuterna, eftersom de inget visste. Elen slogs nämligen ut. Men två av de fyra dieseldrivna nödkylaggregaten gick igång automatiskt. Om de inte hade gjort det, hade de fått startas manuellt, så snart personalen förstått vad som hänt. Det gick inte mer än 24 minuter innan personalen tog kontroll över den fortsatta händelsutvecklingen. Fukushima-verket förblev däremot utan nödkylning under flera dagar efter jordbävningen, utan nämvärda radioaktiva utsläpp.

Idag är emellertid utsläppen i högsta grad nämnvärda. Man har uppmätt mycket höga och ökande halter radioaktivitet i havet utanför Fukushima. Som jag visat i tidigare inlägg om redan gjorda uppfinningar hade situationen varit avsevärt bättre med kylvattentorn eller högt belägna vattendammar. Men tydligen behövs också uppsamlingsdammar för använt kylvatten, så att det inte rinner ut i bäckar och åar. Jag håller dessutom på att man borde ha vedeldade ångmaskiner som en yttersta reserv. Eventuella nya kärnkraftverk i Sverige bör kanske inte som de nuvarande ligga direkt vid havet.

Sverige får i runda tal häften av sin elproduktion från kärnkraft och häälften från vattenkraft. Det finns c:as 1800 vattenkraftverk i Sverige, varav c:a 200 större. Av dessa ägs 102 av statliga kraftbolaget Vattenfall, som även äger sju av de tio kärnkraftreaktorer som är i drift efter stäningnen av Barsebäck. Kartan visar var de större och medelstora vattenkraftverken finns. De privata kraftbolasgen E-on och Forum äger alltså en betydande andel av de större vattenkraftverken, samt tre av de kvarvarande kärnkraftreaktorerna, samtliga tillhör Oskarsahamnsverket. E-on och Fortum äger dessutom flera mindre vattenkraftverk i Syd- och Mellansverige, bl.a. i Emån i Oskarshamns-trakten samt i Mörrumsån och Ronnebyån i Blekinge. Detta gör Blekinge till ett av de kraftrikaste landskapen i Sydsverige, efter stängningen av Barsebäcksverket.

Bidragen till den totala elförsörningen från vindkraften och de små kraftstationerna i Sydsverige är dock marginella. Södra Sverige får kraften från norra Sverige, vilket medför stora energiförluster i de långa och - efter stängningen av Barsebäcksverket - underdimensionerade överföringsledningarna från Norrland. Ett sätt att minska överföringsförlusterna är att öka spänningen i överföringsledningarna, vilket befaras ge skador på människor och djur i närheten av ledningarna. En ny högspänningsledning projekteras nu öster eller västern om Vättern genom relativt orörd natur. Mil efter mil kommer det nya kalhygget att dra fram. Men det talas det tyst om. Svenska naturskyddsföreningen har sedan länge upphört att göra skäl för namnet.

En storskalig naturskövling och förstörelse av landskapsbilden pågår dessutom till både lands och sjöss för att göra profitörerna i vindkraftbranschen. Tydligen väljar man att lokalisera vindkraften till landsdelar och platser, där protesterna är som minst och naturen som mest orörd och behovet av mer elproduktion också är som minst. Bl.a. projekteras en enorm vindkraftpark i Piteå kommun vid övre Norrlandskusten. Samma kommun som ståtar med en av de fyra orörda Norrlandsälvarna. Får man inte förstöra naturen på det ena sättet får man väl förstöra den på något annat sätt, tycks Piteå-sossarna resonera. Ty det är ett kommunalt projekt!

Gissningsvis kommer hälften av den producerade energin att försvinna under transporten till Malmö. Och hur har man tänkt lagra energin till vindstilla dagar? Det är många kostnader för den statligt subventionerade vindkraften som inte räknas med, medan alla kostnader för vattenkraft och kärnkraft ska med i kalkylen. Pumpkraftverk, d.v.s. vattenkraftverk som kan köras baklänges, torde vara det bästa sättet att lagra vindkraft. Alltså behövs nya kraftverksdammar.

Folkpartiet, som är det mest kärnkraftvänliga partiet, har fått med sig regeringen på ett beslut att tillå199ta byggandet av nya kärnkraftverk som ersättning för sådana som har tagits ur bruk. De båda Barsebäcksreaktorerna togs ur drift i förtid - enligt uppgift efter kohandel om Svenska kyrkans framtid - åren 1999 och 2005. Rivningen av den första urbruktagna reaktorn planeras inledas 2017. Just nu diskuteras om man ska renovera reaktorn Oskarshamn 1 eller ersätta den med en ny.
Det kan alltså bli aktuellt att bygga två - tre nya kärnkraftreaktorn. Frågan är var. En blick på kartan ger väl besked om att det i så fall måste bli någonstans i norra Skåne, södra Småland eller Blekinge. Fördelar med en sådan lokalisering kan vara att ledningsgator redan finns, att det kanske räcker med 400 kW överföringsspänning p.g.a. det relativt korta avståndet till elkunderna i Öresundsregionen, samt att viss samordning kan ske med vattenkraft och vindkraft. 

Och dessutom kan överskottsvärmen från kylningen av reaktorerna vid normal drift användas för bostadsuppvärmniging. Ett utbyggt distributionsnät för hetvatten skulle kunna användas långt efter en eventuell avveckling av kärnkraften. Om den skulle bli möjlig att ersätta med andra energislag i framtiden. Det mest troliga i så fall vore väl solvärme. Som dessutom kan lagaras i tusentals år i tillräckligt stora värmelager. Enligt uppgift kommer det att dröja 10.000 år innan Kvarntorpshögen har svalnat till samma temperatur som omgivningen. Kvarntorpshögen är en 100 m hög slagghög sydost om Örebro, vilken har bildats av fler hundra grader heta restprodukter från framställningen av flygbränsle ur närkeskiffer under åren 1940 - 1960. Någon teknik för att utvinna värmeenergin ur kvarntorpshögen har man dock ännu inte lyckats uppfinna.



Från toppen av världens största sophög, kvarntoripshögen, har man en bedårande utsikt över Närkeslätten, ända bort till Kilsbergen i Bergslagen. Närkeskiffer innehåller ungeför en procent mineralolja. Trots att det har gått över 50 år sedan bensintillverkningen i Kvarntorp upphörde brinner det fortfarande under marken. Det finns inget material som skulle klara att köras ner i marken för att hämta upp den lagrade energin. Hur länge energi kan lagras i ett värmelager är en produkt av förhållandet mellan yta och volym. När volymen fördubblas ökar ytan med ungefär en tredjedel. Och det är ju från ytan som värmen ventileras bort.