En murbräcka mot solidariteten
Vindkraftel kan lagras i vattenmagasin med hjälp av pumpkratverk, men elen blir då mist 25 % dyrare. Pumpkraftverk i de sydsvenska åarna torde dock vara en mer ekonomisk variant än att använda Norrlandslälvarna som reglerkraft för vindkraften. Det är dags att redovisa de verkliga kostnaderna för kärnkraftavvecklingen, som har blivit en avveckling av det svenska välfärdssamhället. Det behövs mer än ett regerinsskifte för att återinföra den svenska modellen! Vill skåningarna verkligen betala med dyrare el för förstörda landskap?
"Fortsatt färd in i kärnkraftsamhället" eller ej, tycker jag ska avgöras av säkerhet och miljö, och inte av politiska mantran från Fälldin-tiden. Jag vill minnas att "Marschen in i kärnkraftsamhället" var en av Fälldins favorituttryck í debatterna mot Olof Palme, alltså en omskrivning av det solidariska samhället.
Vi behöver utveckla förnybar kärnkraft, alltså kärnkraft som återvinner använt kärnbränsle, så att det inte behöver slutförvaras under tusentals år, och under tiden bygga nya reaktorer som utnyttjar energiinnehållet i kärnbränsliet bättre än nuvarande reaktorer.
Med ökad utnyttjandegrad blir det både mindre avfall och mindre bränsle i härden under drift och därmed färre radioaktiva partiklar som kan spridas vid ett haveri, kort sagt säkrare kärnkraft. För övrgt finns ju på svenska kärnkraftverk ett utsläppsfilter*, som reducerar mängden radioaktiva partiklar med 99,9 % vid en eventuell härdsmälta.
Vi ska självfallet inte investera fast oss i föråldrad kärnkraft, men Sverige måste ta sitt ansvar för utvecklingen av ny kärnkraftteknologi. Vi måste släppa de borgerliga inskränkningar av debatten och börja diskutera ägarfrågorna och vinstutdelningen på samma sätt som inom vård och omsorg.
Ett ändlöst ältande av kärnkraftens farlighet leder ingen vart, eftersom varje sådan diskussion måste relateras till vilken teknik som används, vem som äger reaktorerna och vilka offentliga regelverk som finns.
Så länge vi inte har den ideala kärnkraften som återanvänder använt kärnbränsle eller utvinner 85 - 90 % av energiinnehållet, kan det vara skäl att kräva en återinvestering av hela vinsten i verksamheten. Driva kärnkraftverk är ingen uppgift för småföretagare, som måste ha ränta på sitt satsade kapital. För mig framstår det som mer rimligt att förbjuda all vinstutdelning i privat kärnkraft än i privat vård och omsorg!
Således delar jag inte åsikten att kraftproducenterna själva ska få välja den mest konkurrenskraftiga energimixen. Jag delar däremot åsikten att konkurrens-snedvridande subventioner och CO2-skatter ska avskaffas.
Och då speciellt elcertifikaten, som lägger ökade bördor på elkunder med låga inkomster, så att de inte vågar investera i värmepumpar och andra energisparprylar.
De rika kan däremot köpa sig förbi miljöavgifterna genom genom investeringar, som kostar en slant initalt men ger stora vinster på sikt. Miljö- och klimatalarmismen används som en murbräcka mot solidaritet och inkomstlutjämning, lättar ekonomiska bördor för rika och ökar den för de fattiga.
De flesta bilköpare har att välja mellan vad som finns på begagnat marknaden, och därför måste CO2-delen av skatten på privatbilar avskaffas. Denna ytterst orättvisa bilskatt slår hårt mot barnfamiljer i glesbygd och mot fattigpensionärer, som för dyra pengar har köpt vad de hade tänkt skulle bli den sista bilen i deras liv.
Nu straffbeskattas de av en miljöpolitik som går nybilsförsäljningens ärenden. Ändå kunde inte Saab räddas, utan det är utländsk eller utlandsägd bildindustri som gynnas. "Die dumme schweden", som tyskarna säger.
Det är alltså de, som köpte nya bilar för fem år sedan, eller tidigare, som har bestämt vilka bilar som finns på begagnatmarknaden idag. De belönades med befrielse från bilskatt - nuvarande ägare av samma bilar straffbeskattas. De, som har köpt nya bilar idag, har lägre bensinkostnader än ägarna till de fem är gamla bilarna hade före bensinprishöjningen. Hur kunde man skattebefria bilar med så kort ekonomisk livslängd?
Det är denna slit och släng-mentalitet som kallas "klimatomställningen". Som vän av kollektivtrafiken har jag iofs inget emot höga kostnader för bilåkandet, vilket är en förutsättning för så höga kollektivtrafiktaxor som behövs för finansieringen av en utbyggd kollektivtrafik, som passar alla. Men valfriheten ska gälla alla, och inte bara de rikaste.
Alla måste ha råd att äga en bil, och ingen borde straffbeskattas för att han /hon kör lite och vårdar sin bil så att den håller i många år. Har man råd att byta bil i kvartsmiljonklassen vart 5:e år har man också råd att åka 1 klass tåg utan extrema lågpriser. Och det är hög komfort och inte extrema lågpriser som höginkomsttagarna efterfrågar, när de väljer färdmedel.
Jag vill att Socialdemokratin säger nej till kärnkraftnojan och miljö-illusionerna (vindkraften är inte miljövänlig) när det gäller energiproduktionen och i stället inför en mer social prissättning på både elen, bilägandet och kollektivtrafiktaxorna. Det måste bli ett slut på lärare - elevförhållandet mellan mp och s i både energi- och trafikfrågorna.
Jag vill att vindkraften ska fråntas utnämningen som "Bra miljöval", fråntas subventionerna från elcertifikaten samt påföras kostnaderna för reglerkraften. I stället ska el från kärnkraftverk, som uppfyller särskilt högt ställda krav på säkerhet och miljö kunna klassas som "Bra miljöval". Det vore inte mer än rätt, nu när fjärrbussar som alldeles i onödan konurrerar med de energisnåla eltågen är märkta med "Bra miljöval".
Centern har nu gått med på statliga investeringar i ny kärnkraft. Detta är en logisk följd av partiets vurm för ohämmad vindkraftutbyggnad. Ju mer vindkraften byggs ut, utan att man samtidigt anlägger nya pumpkraftverk** till höga kostnader i de sydsvenska åarna som reglerkraft, desto mer av de norrländska vattenkraften kommer att behövas som reglerkraft för vindkraften.
Och då ökar behovet av kärnkraft för basproduktion av el. En logisk konsekvens vore att stoppa vindkraftutbyggnaden nu, och satsa på långsiktigt hållbar elproduktion i stället. S bör göra upp med fp om energipolitiken och sedan inbjuda övriga partier att stödja det som man kommit fram till.
C och mp bör uteslutas från förhandlingarna, eftersom de har sålt sig till vindkraftlobbyn. M bör uteslutas eftersom det partiets syn på privatisereingar och vinster i vård och omsorg inte tyder på att det partiet är berett att sätta säkerheten före vinstintresset i kärnkraftindustrin.
En energiuppgörelse med fp kan också vara en språngbräda till en blocköverkridande regering (s + fp). Men den prioriteringsordning, som jag angivit i sex punkter i en kommentar på en annan blogg, bör dock gälla för s:
1) En socialdemokratisk enpartiregering med egen majoritet i riksdagen.
2) En socialdemokratisk enpartiregering med stöd av vänsterpartiet, men utan vare sig ministerposter eller kohandel om politiken.
3) En socialdemokratisk vågmästarregering, som söker stöd hos både höger- och vänsteroppositionen, i fråga för fråga (s.k. hoppande majoriteter) för att få igenom sin poliltik.
4) En s + fp regering, med egen majoritet i riksdagen.
5) En s + fp koalitions-vågmästarregering, med stöd av hoppande majoriteter.
6) Rödgrön röra.
Som en del av en solidarisk energipolitik måste konsekvenserna för den globala livsmedelsförsörjningen av ökad produktion av energigrödor penetreras mycket noga. Liksom hur klimatet påverkas av de agrikulturella monokulturena. Det värsta hotet mot klimatet kan ju vara klimatalarmismen själv.
Liksom de sociala konsekvenserna för den jordbrukarbefolkning i uländerna, som drivs bort från sina byar till storstädernas slumområden av den nya aggresiva grön energi-kapitalismen. Dessa fattigbönder har alltså på kort tid gått från självhushåll till arbetslöshet och beroende av köpta livsmedel på en marknad med kraftigt höjda livsmedelspriser. Prisstegringarna beror på att världens livsmedelsreserver är mycket små och bara skulle räcka några få månader vid en global missväxtkatastrof. En sådan kan bli följden av ett stort vulkanutbrott***.
________
*) Se: http://www.okg.se/templates/Page____236.aspx samt
**) Se: http://newsroom.vattenfall.se/2011/09/05/sa-gor-vattenfall-vattenkraft-av-vind/ samt http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Juktans-pumpkraftverk-_GZ02N368/?text=true
***) Se: http://sv.wikipedia.org/wiki/Vulkanvinter
_________
Pumpkraft kan alltså vara ett sätt att lösa vindkraftens lagringsproblem. Men eftersom drygt var 5:e kW går förlorad, krävs ett påslag på 25 - 30 % på elpriset från den redan olönsamma vindkraften. Det är troligt att överföringsförlusterna i ledningsnätet från Norrland är högre än så. Hur kan man då komma på den vansinniga idén att bygga ut vindkraften i Norrland, som redan har vattenkraften? Med pumpkraftverk i Norrlandsälvarna, so m föreslås i en riksdagsmotion (m), blir det ju energiförluster både i pumpkraftverken och överföringsledningarna. Men kärnkraftmotståndarna bland de skånska politikerna kan ju föra sina väljare bakom ljuset och redovisa detta som en kostnad för vattenkraften och inte för vindkraften.
Med pumpkraftverk i de sydsvenska åarna hade det reptricket lättare kunnat genomskådas av väljarna. Att de sydsvenska väljarna drabbas av högre elpriser än de norrländska är inte mer än rätt, och inte bara för att Norrland har kallare vintrar och kortare somrar. Det är ju rimligt att de sydsvenska elkunderna får betala för den el som stoppas in i ledningarna i Norrland, och inte bara för den el som kommer fram till södra Sverige.
Men är det inte ett politiskt bedrägeri av gigantiska mått av både regering och opposition att låta konsumenterna av kärnkraftel betala elcertifikat för subventionering av en kraftform, som inte ens behöver bära sina egna lagringskostnader? Det borde i stället betalas elcertifikat på vindkraften för utbyggnad av pumpkraftverk i de sydsvenska åarna.
I stället för skattelättnader för nytillverkade bilar, som kommer att påföras höga CO2-asvgifter, när de kommer ut på begagnatmarknaden, borde man införa kraftigt höjda skrotningspremier på utvalda äldre bilmodeller med särskilt höga utsläpp. Premien ska vara så hög, så att den inte bara täckere själva skrotningskostnaden utan också utgör en grundplåt till köp av en nyare bil.
Miljö- och klimatalarmismen har blivit en murbräcka mot solidariteten med låginkomsttagare och fattiga människor både här hemma och i resten av världen. Avvecklingen av det svenska väldärdssamhället inleddes redan under Fälldin-regeringen, som tillträdde 1976. Avvecklingen har administrerats av de s-regerings som följt och tog fart ordentligt sedan s börjat förhandla med mp om energipolitiken.
