Kristet och okristet

Jag har deltagit i Gardell-debatten på Stefan Swärds blogg, och bl.a. kommenterar replikskiftet mellan sig Wildwest, som är en frikyrkokristen person som inte tror på barndopet, och sign Jag tror inte "rätt".... , som tycks mena att alla former av gudstro är kristendom. Detta har jag skrivit:



Fastän jag själv är döpt i Svenska kyrkan
vid fyra veckors ålder och verkligen tror på både barndopet och folkkyrkotanken, håller jag med Wildwest i det mesta. Hälften av alla medlemmar i Svk är ateister. Hur stor andel av frikyrkornas medlemmar är ateister? Hur många av frikyrkornas medlemmar var ateister redan när de döptes? Den som var barndöpt var i varje fall inte ateist när han döptes, och har alltså inte bluffat till sig dopet. Men det finns förstås de, som aldrig fått den kristna undervisning, som barndopet förutsätter, och då har de glidet ur den kristna tron i takt med att de blivit medvetna om vad kristendomen är.


Frikyrkokristna skulle väl antagligen säga att dessa personer aldrig har varit kristna och att deras dop har varit "ogiltigt" från början. Jag svarar: Om kristen tro förutsätter någon form av intellektuell förståelse utesluter man gravt förståndshandikappade, senildementa som inte varit kristna tidigare, och hjärnskadade från möjligheten att bli kristna. Men det är skillnad mellan att inte tro "rätt" på grund av avsaknad av intellektuella resurser att förstå vad det handlar om, och att aktivt tro på något annat. Eller att inte tro något alls, fastän man har de intellektuella resurserna att sätta sig in i vad det handlar om.


Om man då har de intellektuella resurserna,. men aldrig har hört talas om kristendomen, eller har blivit undervisad i och tror på någon religion, så är man inte kristen. Om det bara hade handlat om att ha någon form av "gudstro", så hade vi kunnat fortsätta att blota till de gamla asa-gudarna, och hade varit kristna ändå. Vi vet visserligen inte hur Gud kommer att döma, men den som för ut en helt annan lära utsätter i varje fall sina medmänniskor för en risk att de inte kommer att få det eviga livet. Och då är det särskilt allvarligt om denna annorlunda förkunnelse sker under falsk "varubenämning".


Wildwest har alltså rätt när han/hon skriver: "... kan man verkligen kalla sej för kristen och tro nåt helt annat? Får ingen nånsin yttra sej om andras påstådda kristendom? - - -  Trosbekännelsen är grunden. Därutöver kan vi ha många olika uppfattningar om detaljer, ibland stora detaljer. Men utan att ställa upp helhjärtat på trosbekännelsens grund så går det inte att vara kristen! - - -  Stämmer inte att Jesus var Guds son och sann människa, att han dog och uppstod, då finns ingenting som heter kristendom. Då är det i bästa fall en god sedelärande saga,"


Sign Jag tror inte "rätt".... blandar ihop juridik med lingvistik och teologi, och skriver hånfullt till  Wildwest: "Om du inte märkesskyddar ordet Kristen kan vem som helst som vill kalla sig deta göra det, oavsett vad du tycker. Du får väl söka hos Patent och Registreringsverket ett skydd för vad som Kristen ska innehålla....som Falukorv ungefär...."

Att det inte går att juridiskt varunamnsskydda begreppet kristendom innebär inte att kristendomen inte skulle vara en särskild religion med sina egna, särskilda grundsatser (som sammanfattas i trosbekännelserna). Kristendomen är som religion alltför gammal och det finns alldeles för många kristna samfund för att någon patentmyndighet skulle kunna administera ett varunamnsskydd.


Sign Jag tror inte "rätt"....skriver vidare; Visst får du yttra dig om vad DU tycker att en kristen ska tro och tycka, vi har den friheten här men det är fritt fram för andra att tycka annorlunda.  Det är till och med fritt fram att tro och tycka annorlunda och använda Bibeln som stöd för detta."


Det är samma retorik som varunamnstuvarna kör med hela tiden. Wildwest anklagas alltså för att diktatoriskt försöka bestämma vad andra kristna får tro och tänka. Men det är ju inte vad debatten handlar om. Den handlar om definitioner av ordet kristenodom. Kristna får tro och  tänka vad de vill, och de får även lämna den kristna religionen, och de har rätt att locka med sig andra. Men gör de det under förespegling att deras egna läror är den sanna kristendomen, då ljuger dem.


Jag kan dock inte komma på att Gardell har påstått sig vara en sann kristen. Det har däremot hans anhängare, inte minst vissa avfälliga präster inom Svenska kyrkan, påstått. De hyllar Gardell som en profet, eller t.o.m som en gud, och påstår att Gardell har funnit den rätte guden i sitt eget inre, och att vi också kan finna den rätten guden i vårt eget inre, om vi är villiga att lära av Gardell. Detta är ren gnosticism!


Gardell har dock sagt att han ska vrida Gud är händerna på "idioterna". Har han han tagit patent på Gud? I ena stunden framstår han som en from, men lite vilsekommen, sökare och kanske som ett offer för felaktigt bemöta av homosexuella inom den svenska frikyrkligheten, och i andra stunden som en intollerant och dömande gudamänniska.

Vad Gardell egentligen tror på, har jag ingen aning om,. men hans lära är inte kristen. Men han kan likväl vara sänd av Gud, för att likt en dammsugare dra fram skrymtarna ur vrårna, så att alla kan se vilka de är.


Kommentarer
Postat av: Anonym

Tänk på att han har en Gudstro och en tro på uppståndelsen. Det är ett steg i rätt riktning jämfört med biskop Spong. Åhörarna är kanske rentav de samma.



Det finns numera en akademisk avhandling som visar att även "den historiske Jesus" nog förlät synder:

http://www.lir.gu.se/om-institutionen/personal/Doktorander/tobias-hagerland/

2009-04-10 @ 10:42:11
Postat av: Lars Flemström

Jämfört med biskop Spong, ja!

2009-04-11 @ 19:24:17
Postat av: Anonym

Men i jämförelse med Jesus Kristus, ett självklart nej!

2009-04-12 @ 14:04:15

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0