larsflemstroms

Tyvärr har jag en ovana att ibland blanda olika ämnen i samma inlägg, som ett kåseri. Här har du en länk till inlägget "Månggifte mm"   http://larsflemstroms.blogg.se/2009/august/om-manggifte-mm.html

Jag hade alltså varit på Pride House och lyssnat på äktenskapsdebatten, där "heteronormen"  var så huggen i sten, så att den skulle krängas på homoparen också genom vigsel i kyrkan. Sedan lyssnade jag på de "polyamorösa" och deras förslag till äktenskapskontrakt, där man kunde kryssa i rutor för alla som man vill gifta sig med. Kontraktet skulle vara så finurligt utformat så att det till om med skulle finnas en kryssruta för "livslångt heterosexuellt paräktenskap". Alla ska få som de vill!

Äktenskapsfronten i Sverige idag kan väl med lätt överdrift beskrivas som avtalslös antalsneutralitet. De polyamorösa vill bringa ordning i kaoset med sitt flexibla äktenskapskontrakt.

Skillnaden mellan Afrika under den ganska nyligen avslutade missionstiden och Sverige inför den kommande missionstiden är att många människor i Afrika levde i månggifte, medan många svenskar lever helt ogifta, vare sig de lever ensamma eller tillsammans. Så här skrev jag om missionärernas huvudbry med månggiftet i Afrika


<< När jag kom tillbaka till mitt tillfälliga hem i Storstockholm, läste jag en bok som jag lånat på bibioteket. Den handlar om månggifte i Afrika, och vilka problem det blev för de från Europa utsända missionärerna.

"Bibeln förbjuder inte månggifte, men däremot skilsmässa. Men nu när jag har börjat tro på Bibeln kräver ni att jag ska skilja mig från den ena av mina båda hustrur. Och ni påstår att det är för att barnen ska växa upp i trygga familjer. Kommer barnen till den hustru som jag ska skiljas från att växa upp i en trygg familj?"

Problemet behandlades i kyrkostyrelserna i Europa som beslöt att ingen kvinna behövde skiljas från sin man, eftersom varje kvinna bara hade en man, men mannen fick inte bli döpt så länge han hade flera hustrur, utom på dödsbädden då döden strax skulle skilja honom från alla hustrurna.

Så blev en man döpt på vad som förmodades vara dödsbädden, men gubben kryade på sig och avlade fler barn med sina hustrur. Då kom ett brev från kyrkostyrelsen i Europa, som anklagade missionären för att ha haft för bråttom med att döpa. Därigenom hade missionären gjort gubben till en syndare, vilket han tydligen inte var så länge han var odöpt. >>

Sedan jag skrev detta har jag fått tips om en utläggning av Nya Testamentet faktiskt  förbjuder månggifte. (Nu blir de polyamorösa nervösa.) Det är den kände exegeten Tom Wright som skriver
http://www.timesonline.co.uk/tol/comment/columnists/guest_contributors/article6710640.ece

Men icke desto mindre blev det problem för missionärerna i Afrika. I det avkristnade Sverige har vi samma problem, men omvänt. 3/4-delar av alla tonårsgraviditer slutar med abort. Vilket är det största problemet i detta: att tjejerna är ogifta eller att de gör abort (ofta under informellt tvång)?

Att de utomäktenskapliga barnen inte ens får födas, för unga arbetslösa kvinnor ska ju inte ha barn utom äktenskapet,  är snäppet värre än tvångsskiljsmässor för att få stopp på månggiftena. 

Kampen mot aborterna måste gå före kampen för att återinföra äktenskapet som den självklara samlevandsformen för man och kvinna. Det senare får ta den tid det tar.

Nativiteten i Sverige ligger just nu på 1,77 barn per kvinna, vilket innebär att svenska folket håller på att utrota sig självt genom allt aborterandet. För ett folks långsiktiga överlevnad krävs minst 2,1 barn per kvinna. Utan några aborter alls hade nativiteten i Sverige legat på ungefär 2,4 barn per kvinna. Aborttalen måste halveras för att det ska bli balans mellan födda och döda. Med detta vill jag ha sagt att vi inte har ett onormalt högt antal påbörjade graviditeter i Sverige. Dessutom kan antas att många graviditeter är en följd av tidigare aborter. Kvinnorna ångrar sig, blir gravida på nytt och övertalas att göra abort en gång till. 

Vad jag menar med att Sverige är ett missionsfält, är att de som ska (åter-)kristna Sverige, inte kan ändra på allting hux flux, att de måste plantera kristen tro, innan de kan göra något åt samlevnadsformerna. 

Dags att inse att man inte kan tvinga fram en kristen livsstil genom att abortera barn som har avlats utanför äktenskapet! Gör det i stället lättare för tjejerna att fullfölja sina graviditeter!