larsflemstroms

 Bikupan på bilden ser ut som de flesta människor föreställer sig en bikupa. Den ser ut som en trågkupa, men är uppenbarligen ett ytterhus till uppstaplingskupa. Två eller tre lådor i höjd får plats inne i kupan. Har man fler lådor måste taket vara avtaget - och det regnar in i mellanrummet mellan ytterhuset och lådorna, där man under vintern har gamla täcken eller annan isolering. Det är ganska opraktiskt att göra ingrepp i yngelrummet. Men om man inte har några ekonomiska biavsikter, utan bara tycker att det är trevligt med något som surrar i trädgården - så visst är denna modell en prydnad för varje trädgård! Och man kan ha en bikupa (eller flera) i varje trädgård, där det är minst 10 m till tomtgränsen bakåt och åt sidorna och minst 20 m i utflygningsriktningen, förutsatt att kupan står på samma nivå (eller högre) som omgivande mark.



Nu är det kallt. Hur klarar våra bisamhällen kylan? Alldeles utmärkt! Drottningen har slutat lägga ägg och alla yngel är kläckta. Det finns bara vuxna bin i kupan, och de har samlats till ett klot i mitten av kupan för att hålla värmen gemensamt. Vinterförråden av honung, bifoder eller sockerlösning är fortfarande välfyllda. Varmblodiga djur klarar kylan genom att öka förbränningen, och förbrukar alltså mer foder när det är kallt. Bin är kallblodiga djur, som anpassar i stället kroppstemperaturen efter omgivningen. Insekter kan bli stela av köld, men överlever så länge det inte är minusgrader. För då fryser vattnet i deras kroppar till is, och de sprängs ihjäl.

Bina i vinterklotet byter oupphörligt plats med varandra, från centrum till periferin och från periferin till centrum, så att temperaturen inte sjunker under noll i någon del av vinterklotet. I människosamhället finns däremot uteliggare, som aldrig får komma in i värmen.

Biodlaren behöver inte göra någonting, om han inte gör vaxljus till julen, utan kan använda tiden till att planera inför den kommande säsongen. Detta är alltså rätt tid att planera även för den som tänker börja med bin. Att skriva önskelista, om man vill ha en bikupa i julklapp. Jag har räknat på de katalogpriser* om finns. En komplett kupa kostar från 2.000 kr och uppåt. Det finns nybörjarpaket med kupa och annat som man behöver från knappt 2.000 kr och uppåt. Dessa nybörjarpaket rekommenderas dock inte, då man binder upp sig för ett system som kan bli dyrt i längden. Be i stället om nybörjar-rabatt på en kupmateriel, som du väljer själv.

I nybörjarpaketen finns två kompletta lådor, varav den ena är avsedd som yngelrum och den andra som skattlåda. Innan du anskaffar något, bör du bestämma om du ska övervintra bina (vilket kallas "invintra" på biodlarspråk) på en eller två (eller rentav tre) lådor som yngelrum. Lågnormalramen är 222 mm höger medan langstrothramen är 232 mm hög (sam längre än LN-ramen). Denna enda centimeter i höjd gör stor skillnad i vinterklotets förmåga att hålla värmen under riktigt kalla vinterdagar. Om man har LN-ramar bör man invintra på två lådor, medan det räcker med en låda om man har langstrothramar. Langstroth-ramen finns emllertid i 1 /1,  3 /4 och 1 /2 höjd**, avsedda för invindring på en respektive två eller tre lådor.

Det är en avgjord fördel med ett enhetligt rammått, eftersom alla ramar då kan användas i alla lådor. Men ännu viktigare är att alla lådor har samma längd och bredd, så att de kan ställas på varandra. Annars måste man använda en adapter, som består av en kraftig plywoodskiva med den stårre lådans yttermått, i vilken är sågat ett hål, som mostavarar den mindre lådans innermått. Det torde då inte dröja innan man har den mindre lådan underst, och hela stapeln rasar. Efter några sådana missöden tröttnar man kanske. Inte minst på alla bistick, som man får när man ska schasa in bina i kupan igen.

Till varje normalstort samhälle bör man ha minst två skattlådor. Samt minst en, men helst två,  extra skattlådor som är gemensamma  för flera samhällen. De flesta slungare, som inte är alltför dyra, rymmer fyra ramar. Med tio ramar per låda blir det alltså fem slungningar med två lådor, vilket är ett lagom långt arbetspass i slungrummet. Man ska eftersträva att bara köra välfyllda ramar, eller i varje fall lika mycket fyllda ramar i slungaren, för annars börjar slungaren vibrera och bullra så att det blir rent obehagligt. Man bör alltså undvika att ta av skattlådorna innan de verkligen är fyllda.

Om man har invintrat på en låda, så fördubblas inom några minuter den volym, som bina ska värma upp, när man ställer på den första skattlådan. Temperaturen sjunker drastiskt och aktiviteten i kupan sjunker. Samhället överlever visseligen om det inte blir frostnätter, men bistyrkan ökar inte lika mycket och honungsskörden blir mindre. Volymen minskas genom att ersätta förslagsvis fyra vanliga ramar med packramar. En packram har samma mått som en vanlig ram plus mellanrummet mellan två vanliga ramar. Man fyller packramen med frigolit i stället för vax, och sätter masonit på sidorna. Förutom att lådans volym minskar med 40 %, blir lådan rejält isolerad på båda sidorna.

Under senvåren, när den första skattlådan - med packramar - sätts på, går äggläggningen på högvarv, så att utrymmet i yngelrummet inte räcker till. Man flyttar då fyra täckta yngelramar till skattlådan - ovanför spärrgallret (som hindrar drottningen att gå upp och lägga ägg i skattlådan), med en tom honungsram på vardera sidan. Man måste eventuellt göra en ytterligare yngeluppflyttning. När bistyrkan ökar tar man bort packramarna. När full bistyrka har uppnåtts i den övre lådan, vilket man enkelt kan konstatera utan att öppna kupan, om kupan är täckt med en plexiglasskiva***, är det dags att sätta på nästa skattlåda.

Vad händer om man inte flyttar upp ynglen (eller gör avläggare)? Man får tidigare och eventuellt fler natursvärmar. Människor behöver bin, men bin behöver inte människor! Dock: Om det finns sjukdomar i bisamhället, och samhället svärmar så sprids sjudomarna, och det kan ägaren ställas till svars för. Av samma orsak krävs friskintyg och tillstånd för att flytta bisamhällen - och t.o.m. tomma begagnade bikupor och biredskap - längre än korta sträckor. Här utfärdar jag en kraftfull varning. Gör inget oplanerat!

När det är full bistyrka även i den övre lådan kan man tro att båda lådorna är fyllda med honung. Men troligen är bara den undre lådan full, och den övre lådan just påbörjad eller halvfull. Man tar bort den fyllda lådan, som ersätts med den nämnda extralådan. Om man har gott om lådor, kan man i stället sätta på fler lådor. Man kan ibland se uppstaplingskupor av nästa ett par meters höjd. Det ligger mycket prestige i detta. Men storbioldare med flera tiotals bikupor spridda över hela socknen har faktiskt dåligt med tid för slungning under högsommaren.

Jag hoppas att du nu har fått tillräckligt underlag för att bestämma vilket system du ska använda. Rammått, invindring på en, två eller tre lådor. Det är en djungel med olika rammått, och många har försökt konstruera ett system som passar alla. Men det handlar om relativt tunga lyft, och biodlare har olika längd och kroppsbyggnad. Man måste arbeta med långsamma mjuka rörelser, utan häftiga ryck och stötar. Alla rådgivare som säger att man inte ska använda skyddsläder blir utskällda som ansvarslösa. Och visst ska varje biodlare äga minst en omgång skyddskläder. Men lär man sig inte att arbeta utan skyddskläder har man antingen valt fel system, eller så har man fel personlighet för att vara biodlare.

Man kan emellertid råka ut för situationer, då bina är våldsamt uppretade och skyddskläder är nödvändiga. När jag köpte mina två första samhällen, sålde den gamla biodlaren sina båda återstående samhällen till en annan person. Vi körde hem samhällena på hans släpvagn. Som han parkerade hemma hos sig över natten, så att bina hann lugna ner sig innan han lastade av. Själv fick jag lasta av mina samhällen, medan han satt kvar i bilen med alla fönster stängda. Det gick inte lång tid innan det kändes som om jag hade fler bin innanför än utanför skyddskläderna. Men naturligtvis hade jag fått flera tusen fler bistick utan skyddskläderna.

I ett bisamhälle finns under högsommaren mellan 70.000 och 120.000 vuxna bin.

Det finns alltså inget system som passar alla. Storbiodlare tenderar dock att alltmer gå över till 1 /2 eller 3 / 4 langstroth, med invintring på tre respektive två lådor. Om jag ändå ska försöka ge råd, så är det (förutsatt att du inte har problem med ryggen):

Om du är över 2.00 m lång kan du välja 1 / 1 dadant.
Om du är 1,90 - 2,00 m lång kan du välja 1 /1 12 ramar langstroth
Óm du är 1,80 - 1,90 m lång kan du välja 1 /1 10 ramar langstroth
Om du är 1,70 - 1,80 m lång kan du välja 3 /4 10 ramar langstroth
Om du är under 1,70 m lång kan du välja 1/2 10 ramar langstroth eller lågnormal.

Styrka kan väl i viss mån kompensera längd, men en längre person har längre armar, och kan lättare hantera stora lådor utan att spänna musklerna. En fråga om ergonomi! Vikten på honungen i en LN-ram är c:a 1,8 kg och en 1/1 langstroth-ram c:a 2,6 kg. Honung är tyngre än vatten.

Om du har allvarliga ryggproblem kan du välja 1 /2 8 ramar svea. Men får då mycket högs staplar om du inte skattar ofta. 1 /1 svea lämpar sig bäst för trågkupor, som utvidgas på längden i stället för höjden. Svea,  som nu framstår som ett ganska opraktiskt rammått, var tänkt som  ett optimalt rum för vinterklotet. 1 /1 svealådan med sin kubiska form är något större än ett normalstort vinterklots diameter - för bästa hushållning med värmen. Man har numera upptäckt att bin tål kyla bättre än man trodde, när svea-måttet lancerades.

________

*) De ledande leverenantörerna av biredskap är Biredskapsfabriken i Töreboda nordost om Skövde, Oscar Gustafsson i Torpa (OGT) utanför Varberg, samt Joel Svenssons vaxfabrik  utanför Ängelholm i Skåne. I stort sett i alla landskap finns lokala återförsäljare av produkter från alla tre leverantörerna, ibland kombinerat med produkter av egen tillverkning. Se annonser i Bitidningen!

**) En halvram rymmer mindre än hälften så mycket yngel eller honung som en helram, eftersom en del (c:a 3 cm) av höjden går åt till ramvirket och bigång över ramen. Således rymmer två 3 /4-lådor mindre (motsv 1,5 cm i höjd) än 50 % mer yngel respektive honung än en 1 /1-låda. Om man invintrar på två lådor kommer vinterklotet att samlas i den övre lådan, där det är varmare. Om man utfordrar med en foderlåda, som får sitta på hela vintern, är det viktigt att det inte blir för kallt där vinterklotet vistas. Höjden på en 1 /2 langstrothlådor lär överensstämma med lådvirke (plankor), som man koper  på brädgården, om man tillverkar lådorna själv. Det kan löna sig. En hafsigt hopspikad låda förbättras av bina själva, som tätar alla springar med propolis (bikitt).

***) Plexiglas av tillräcklig tjocklek är inte billigt. Men tro bara inte att det går lika bra med en tunn plastskiva. Det räcker att en vindpust får fäste i ett hörn av pastskivan för att den ska flyga iväg som en drake. Men ett ryck förstås, så att alla bin flyger upp och är riktigt förargade och sticklystna. Om man inte vill kosta på sig plexiglas, fär man nöja sig med en ogenomskinlig plywoodskivor eller täckbredor. Det är faktiskt mindre risk för bistick, om man försiktigt öppnar kupan än att ha en plastskiva som okontrollerat flyger iväg.

 Uppstaplingskupor, som är lämpliga för stordrift. De understa lådorna,yngelrummet, är troligen isolerade plastlådor. Men det går lika bra att använda trälådor genomgående. Inuti plåthuvarna finns isolering av frigolit. Och detta är faktiskt den enda isolering som behövs, även om man har helt oisolerade trälådor. Om man låter foderlådan sitta på hela vintern, är det viktigt att huvarna täcker yngelrummet helt.