Får man kritisera socialdemokraterna?
Det är klart man får. Jag gör det ju själv, när jag kritiserar att varmt troende kristna socialdemokrater slukar obibliska påhitt med hull och hår. Men i vilken förpackning serveras de den bekännelsetrogna, traditionella kristendomen?
Apropå Katobs och SSPX (se inlägget Rekommenderad läsning) skriver Katobs om SSPX' grundare, ärkebiskop Marcel Lefebvre:
"Detta var Lefebvres och hans rörelses tragedi: de räddade den gamla liturgin men kopplade samman den med de politiska partiernas kamp under nyare fransk historia."
Claphaminstitutet och mängder med bekännelsetrogna kristna med borgerlig politisk hemvist gör precis samma misstag. De kopplar ihop den bekännelsetrogna kristendomen med förre kd-riksdagsmannen Tuve Skånbergs försök att komma tillbaka till riskdagen med ett reaktionärt pseudokristet politiskt program. Skånberg är direktor för Claphaminstitutet.
Den bekännelsetrogna kristendomen används alltså av Claphaminstitutetsom ett politiskt vapen mot i synnerhet Socialdemokraterna, i syfte att lura kristna väljare att rösta på kd.
Jag har inget emot att personer med borgerliga politiska åsikter försöker reducera Socialdemokraternas väljarstöd. Men det ger dem ingen rätt att korsfästa Jesus en gång till på sitt partipolitiska altare. För det är vad de gör!
Och dessutom försvårar dei evangelisationen bland socialdemokrater och deras väljare - som de i stället gör till en tacksam grogrund för de personer - ofta med en hög teologisk utbildning - som planterar de obibliska lärorna!
Bengt Malmgren, som är "fellow" vid Claphaminstitutet har skrivit på sin blogg www.katolsktfonster,se/forum att socialdemokraterna i svenska kyrkan följer en hemlig agenda från Arthur Engberg (socialdemokratisk minister under 1930-talet), som går ut på att förstöra Svenska kyrkan inífrån. Det är en konspirationsteori som liknar den fascistiska propagandan under 1930-talet., och fick mängder med katoliker att stödja diktatorerna Mussolini och Franco. Så stort inflytande hade Engberg inte. Han möttes av motstånd inom sitt eget parti.
Apropå Katobs och SSPX (se inlägget Rekommenderad läsning) skriver Katobs om SSPX' grundare, ärkebiskop Marcel Lefebvre:
"Detta var Lefebvres och hans rörelses tragedi: de räddade den gamla liturgin men kopplade samman den med de politiska partiernas kamp under nyare fransk historia."
Claphaminstitutet och mängder med bekännelsetrogna kristna med borgerlig politisk hemvist gör precis samma misstag. De kopplar ihop den bekännelsetrogna kristendomen med förre kd-riksdagsmannen Tuve Skånbergs försök att komma tillbaka till riskdagen med ett reaktionärt pseudokristet politiskt program. Skånberg är direktor för Claphaminstitutet.
Den bekännelsetrogna kristendomen används alltså av Claphaminstitutetsom ett politiskt vapen mot i synnerhet Socialdemokraterna, i syfte att lura kristna väljare att rösta på kd.
Jag har inget emot att personer med borgerliga politiska åsikter försöker reducera Socialdemokraternas väljarstöd. Men det ger dem ingen rätt att korsfästa Jesus en gång till på sitt partipolitiska altare. För det är vad de gör!
Och dessutom försvårar dei evangelisationen bland socialdemokrater och deras väljare - som de i stället gör till en tacksam grogrund för de personer - ofta med en hög teologisk utbildning - som planterar de obibliska lärorna!
Bengt Malmgren, som är "fellow" vid Claphaminstitutet har skrivit på sin blogg www.katolsktfonster,se/forum att socialdemokraterna i svenska kyrkan följer en hemlig agenda från Arthur Engberg (socialdemokratisk minister under 1930-talet), som går ut på att förstöra Svenska kyrkan inífrån. Det är en konspirationsteori som liknar den fascistiska propagandan under 1930-talet., och fick mängder med katoliker att stödja diktatorerna Mussolini och Franco. Så stort inflytande hade Engberg inte. Han möttes av motstånd inom sitt eget parti.
Kommentarer
Trackback
