En tjuv är inte en mördare.

Obs att rubriken inte är ett försök att antyda att någon i detta inlägg nämnd person är en tjuv. Jag kritiserar i stället att man man försöker bevisa skuld till ett mord genom ovidkommande argument.

Jag har inte ändrat åsikt om Åsa Waldau, trots att jag läst ännu fler bloggposter om hur hemsk hon är. Trots att jag hört TV 4-intervjun med Åsa och lyssnat på skämtet till professor i sociologi, Eva Lundgren. Hon blev ju politiskt tillsatt som professor av dåvarande jämställdhetsministern Margareta Winberg, på meriten att hon tyckte som ministern i genus-frågan. Nu menar hon att Åsa är något slags anstiftare till mordet, genom sitt sätt att leda församlingen. Men det gör inte Åsa till mördare.

I så fall skulle det begås mord i många pingstförsamlingar - och i andra frikyrkoförsamlingar. Pingströrelsen fyllde ju 100 år i fjol. En som har hängt på Lundgrens anklagelser är en katolsk bloggare. Två långa inlägg på dennes blogg, förutom de han skrivit tidigare, med massvis av länkar, gör mig inte övertygad. Jag har skickat en kommentar, som han dock inte har publicerat, där jag skrivit att Knutbyförsamlingen inte är unik.

Att det finns sekteristiska drag över både pingströrelsen och andra frikyrkorörelser, kan katoliken inte se. Han är ju själv medlem i en sekt - Katolska kyrkan i Sverige. Det unika med Knutby var att Helge Fossmo och Sara Svensson båda råkade befinna sig där. Samtidigt. Samma sak hade kunnat hända i vilken pingstförsamling som helst, om båda hade varit där samtidigt.

Helge hade nog hoppat i säng med lika många kvinnor som Knutby. Det räcker att kunna de sociala koderna. Och det råder ju nästan sex- och äktenskapstvång i Frikyrkosverige. Det då är klart att många går och trånar efter sex.

Av ekumeniska skäl har jag hittills undvikit att skriva vad jag verkligen tycker om den frikyrkliga sekterismen. Men jag har mött den i frimicklarnas utstötningsmekanismer i kd. Bland annat.

Det finns många bra människor också i både Katolska kyrkan och frikyrkorna. Kristendomen är så trängd i Sverige, att vi inte kan hänga upp oss på samfundsskiljande frågor som olika dopsyn.

Om Åsa Waldaus personliga vandel vet jag ingenting. Men det är orimligt att kräva att hon ska uppträda "normalt" sedan en person som hon verkligen har litat på anstiftat mord på hennes syster. Vanliga psykologiska försvarsmekanismer i kombination med hennes typiska pingströrelsejargong, gör förvisso att en del av hennes uttalande framstår som ganska märkliga i det sekulariserade Sveriges öron.  För en vanlig sekulariserad svensk framstår det som nästan makabert att höra just Åsa Waldau tala om att vi ska alla flytta hem till himlen.

Men det bevisar inte att hon är skyldig till anstiftan av mord.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0