Allt värre profanering av det allra heligaste sakramentet
Jag har tagit emot nattvarden av kvinnliga präster sedan jag första gången bevistade en gudstjänst med en kvinnlig präst. Men då har det handlat om kvinnliga präster, som själva trott på sin prästkallelse, trott på det de varit kallade till, trott att Gud har verkat genom dem, så att Jesus verkligen blivit närvarande i brödet och vinet, och därför har använt riktigt vin och uppmanat församlingen att visa sin vördnad för den Närvarande genom att knäfalla vid altarrundeln. Om sanningen ska fram så har jag kompromissat om det sistnämnda och deltagit s.k gående nattvard.
Men när man dessutom byter ut vinet mot något som smakar ättika, har det gått för långt. Det kändes faktiskt väldigt "oheligt" förra söndagen, då man hade "avalkoholiserat" vin, alltså någonting som åtminstone hade varit vin. Men idag gick jag med fästmön i en annan kyrka, en kyrka i hennes hemförsamling, där jag tagit nattvarden en gång tidigare och upplevt att den alkoholfria nattvarden smakade ättika. Fästmön berättade att det har hänt att hon har doppat oblaten i kalken, men inte så djupt så att oblaten har fått kontakt med "vinet".
Så jag gjorde tecket, som protestanter tvingas göra i katolska kyrkor i Sverige och som katoliker brukar göra i Svk-kyrkor, som betyder att man vill ha välsignelsen i stället för nattvarden. Fästmön blev irriterad och menade att jag hade kränkt prästen för att hon är en kvinnlig präst. Nog hade jag tänkt på risken att den kvinnliga prästen skulle uppfatta mig som en kvinnoprästmotståndare, men... Frågan är hur långt man ska gå i låtsasdeltagande för att inte såra prästerna. Och nog måste det vara något fel på vår kyrka när det som skulle vara till Jesu åminnelse utsår splittring bland människor som älskar varandra, i stället för att stärka deras inbördes kärlek ytterligare!?
Om jag ska visa min solidaritet med någon kvinnlig präst så borde ju det i stället vara att åka till en församling i en annan landsdel, vilken var på lokalpressens förstasidor på grund av den kvinnliga kyrkoherdens vägran att följa kyrkofullmäktiges beslut om alkoholfri nattvard. Naturligtvis blev hon utskälld för av journalisterna för "bristande solidaritet" med de stackas alkoholisterna. Beslutet hade drivits fram av ett gäng nykterhetsfundamentalister, med frikyrklig kyrkotillhörighet (om de öht är troende - man behöver ju inte vara troende för att vara helnykterist), och beskrevs som "en seger". Nej, de tror inte på Jesu verkliga närvaro (realpresens) i nattvarden!
Vi som tror på mysteriet skulle alltså inte få fira riktig nattvard för att... Det börjar alltmer att likna något slags diktatur. Jag har varit på en ekumenisk gudstjänst i en Svk-domkyrka där man löst problemet med olika nattvardstro utan att tvång mot någon. Domprosten läste instiftelseorden över tre kalkar, två med riktigt vin och en med druvjuice. De båda frikyrkopastorer, som flankerade domprosten under konsekrationen tog sedan varsin kalk, den ena med vin i och den andra med druvjuice i och gav till sina respektive församlingsmedlemmar. Medan domprosten själv tog den tredje kalken, även den med riktigt vin i, och gav till oss Svk-medlemmar.
I senaste utfrågningen av biskopskandidaterna i Växjö; var kvinnoprästkommunicerandet en fråga till kandidaterna. Allt ska avgöras på HBTQ-vänligheten och kvinnoprästdogmen...
Tragist
Varför hackar du på Anders Wejryd? En prästkandidat kan ju säga att han ska samarbeta med kvinnliga kollegor och be om förlåtelse för att han har ljugit. Men tar han emot nattvarden av en kvinnlig präst hjälper inga "förlåt". För enligt hans egen tro kommer han ju att hamna i Helvetet. Vad är du egentligen emot? Du kan väl inte vara tvånget? Vi tvingas ju alla att göra saker som vi inte gillar på jobbet. Varför fokuserar du inte i stället på alla läkare och sköterskor som tvingas medverka i aborter. Eller tror du på det där gamla skrocket om att nattvarden är till frälsning eller fördärv? Akta dig, du har ju själv som du skriver både tagit emot nattvard av kvinnliga präster och taget emot nattvarde som inte innhöll riktigt vin. Det kanske blir till ditt fördärv?
Svar till Excalibur:
Sakramenten ska vara Gud till ära och människor till frälsning. Därför ska vi göra vårt bästa och inte vanära Gud med fusk. Jag ska skriva ett särskilt inlägg om detta när jag får tid.
Vanärar man verkligen Gud om man tar emot nattvard som inte beretts av en behörig? Är det inte mer som att dricka vin och äta kex en fredagkväll?
Hej!
Du skriver: ” trott på det de varit kallade till, trott att Gud har verkat genom dem, så att Jesus verkligen blivit närvarande i brödet och vinet, ”
[Att differentiera,]Den historiska människan hette Ribi Yehoshua. Han föddes i Betlehem av Miriam och Yoseiph (försvenskat till Josef) 7 år f.v.t. Han blev dödad av romarna 30 år v.t. Han växte upp i Nasaret. Han undervisade i Israel, inklusive i fariséeiska ”synagogor”. Han var Messias som det profeterades om i den judiska Bibeln.
Hans namn redigerades av hellenister till ”Jesus”.
Ribi Yehoshuas – Messias - ursprungliga undervisning var i enlighet med ”Moseböckerna” och den förvrängdes sedan av hellenister. Den förvrängda undervisningen finns nu att läsa i ”Matteusevangeliet” [not 1]. Ribi Yehoshuas – Messias - efterföljare hette Netzarim. Deras undervisning finns att läsa på hemsidan www.netzarim.co.il
Skaparen förbjuder mänskligheten i ”Moseböckerna” att fira högtider från andra religioner än judendom. Den historiska Ribi Yehoshua - Messias och hans efterföljare Netzarim firade aldrig nattvard. Det Ribi Yehoshua beordrade sina efterföljare var att åminnas honom när de firade den Bibliska högtiden Pesakh (som på engelska kallas ”passover”). Nattvardsriten har sitt ursprung ur religionen ”mithraism” [”Mithra” – den persiska ”solguden”]. Den är man enligt ”Moseböckerna” – och således enligt Ribi Yehoshua – förbjuden att fira.
Ribi Yehoshua var en människa, ingen inkarnerad ”människo-gud”.
Not 1: http://bloganders.blogspot.com/2010/07/matteus-517-20-i-den-ursprungliga.html
Not 2: Alla uttalanden bevisade genom den judiska Bibeln samt vederhäftig forskning på www.netzarim.co.il
Jag förmodar att Anders Branderud gör reklam för den s.k. messianska föreningen Shalom. Enligt min mening är det som Anders Branderud skriver inte kristendom, möjligen judendom, men jag tvivlar på det. Muslimerna tror inte heller på Jesu gudom. Det finns ingen logik i påståendet att alla som säger sig tro på en enda gud tror på samma Gud. Men det är ju ett användbart retoriskt grepp.
