Ekologisk biodling
I föregående inlägg skrev jag lite om möjligheterna att bli yrkesbiodlare. Det är verkligen inte som i andra yrken, så att man bestämmer sig för vad man vill "bli", skaffar utbildning för yrket och "blir" det som man har utbildat sig till. Man måste veta att man kan spela fotboll innan man bestämmer sig för en proffskarriär. Ungefär samma sak är det att bli yrkesbiodlare. För övrigt tror jag att den, som har en karriär som idrottsman eller -kvinna bakom sig har en del förutsättningar för att bli yrkesbiodlare.
Man måste ha god fysik och bra syn utan glasögon. Därmed inte sagt att man måste lägga av, om synskärpan blir sämre. Har man några år som biodlare bakom sig, kan man kompensera den sämre synskärpan med den erfarenhet och rutin, som man hunnit skaffa sig. Men det är en uppenbar fördel att starta sin biodling, om man tänkt sig att den ska bli något stort, medan man fortfarande har god syn.
Innan du börjar kan du tänka på vad du vill med din biodling:
1) Jag har ett mycket välbetalt jobb som jag verkligen trivs med och vill ha biodlingen enbart som hobby för att det är så lärorikt - och därför kan jag tänka mig att studera livet i kupan timtals, även om jag inte får något speciellt uträttat, för att varva ner helt enkelt.
2) Jag trivs med mitt nuvarande jobb, men tjänar för dåligt för att ha en dyr hobby, utan jag måste ha en hobby som ger mig extra inkomster, som står i rimlig proportion till det arbete som jag kan lägga ner på min hobby.
3) Jag tjänar inget vidare på mitt nuvarande jobb och trivs inte speciellt bra, så jag funderar på att byta jobb, och kan tänka mig en framtid som yrkesbiodlare på hel- eller deltid.
Om du tillhör grupp 1 rekommenerar jag att du förutom vanlig kupmateriel köper en observationskupa med glasväggar, så att du kan studera livet i kupan utan att öppna densamma. Om du tillhör grupp 3 bör du också skaffa en observationskupa, men inte främst för din egen skull utan som ett led i marknadsföringen av dina produkter. Om du däremot tillhör grupp 2 tycker jag att det är en helt onödig utgift om du skaffar en observationskupa. Lägg pengarna på fler vanliga kupor i stället!
Om du har tänkt dig att ha en större hobbybiodling (grupp 2) eller en yrkesbiodling (grupp 2) måste du - oavsett hur det hela utvecklas i framtiden - börja med att satsa på en ekologisk biodling. Och det bör du väl göra även om du tillhör grupp 1, även om du inte har något ekonomisk drivkraft till det? Om man har en mycket stor biodling har man inte råd att tappa någon kundgrupp, och du vet dessutom inte hur efterfrågan på ekologiska produkter kommer att utvecklas på lång sikt.
En ekologisk biodling måste enligt min mening uppfylla följande krav (men du bör förstås också fråga Krav):
1. Du får inte använda kemiska bekämpningsmedel, som inte är naturligt nedbrytbara, mot bisjukdomar, vaxmott och kvalster. Det får inte finnas minsta tillstymmelse till bekämpningsmedelsrester i vaxet. Det gäller såväl egengproducerat som inköpt vax. Och detta är det absolut viktigaste. Icke nedbrytbara bekämpningsmedel är helt enkelt inte nedbrytbara. Det räcker inte ens att kassera vaxet. Bin som har varit i kontakt med förorenat vax har bekämpningsmedelsrester på sina kroppar och kommer alltså att förorena de nya vaxkakorna. Halterna bekämpningsmedelsrester i vaxet kommer visserligen att minska, men försvinner inte helt. Varje nybliven biodlare måste från början lära sig använda "ekologiska" bekämpningsmetoder.
2. Bina får inte föra med sig hem nämnvärda mängder kemiska växtskyddsmedel (mot ogräs och skadeinsekter). Förutom att bina själva kan allvarligt skadas, förorenas honung och andra produkter. Det är enligt lag förbjudet att använda sådana växtskyddsmedel under binas aktiva tid. Detta bör varje bonde känna till, men sämre beställt med kunskaperna är det bland villaägare. Så det är en sak som biodlaren kanske måste informera om. Den som uppsåtligen bryter mot bestämmelserna om användning av växtskyddsmedel ska polisanmälas. Biodlaren kan tillfogas betydande ekonomiska förluster med skadeståndsrättegångar som följd.
Gäller det okunniga villaägare är det förstås en fördel om biodlaren har en viss pedagogisk övertalningsförmåga - för grannssämjans skull!
3) Det bör inte finnas starkt trafikerade motortrafikleder inom binas aktivitetsområde. Det är framförallt genom slitaget på däcken som syntetiska kemikaler frigörs och sprids.
4) Använd naturliga bränslen i rökpustar och andra birepellenter.
---
Biodlaren kan också få frågor från konsumenter om han är snäll mot bina. Inga djur tycker om syntetiska material (plast). Naturliga material är däremot trä, metall och glas. Plastlådor i upstaplingskupor blir bara vanligare och vanligare, framför allt bland hobbybiodlare. Yrkesodlare brukar föredra de billigare trälådorna. Tvärtemot vad man kunde tro har detta inte haft någon negativ inverkan på honingsproduktionen. Det beror sannolikt på att bina själva täcker plastytorna med kittvax. Det har däremot visat sig att bina undviker drottningceller mm av plast, om inte biodlaren själv påför ett vaxskikt.
Bikross är ett stort problem vid användning av uppstaplingskupor (som är den mest rationella metoden). Bin sätter sig på lådornas ovansidor och krossas när nya lådor sätts på, och detta i synnerhet om biodlaren inte orkar hålla lådan i luften tills bina har flyttat på sig. Detta är alltså en fråga om förhållandet mellan lådornas vikt och biodlarens muskelstyrka samt förmåga att arbeta med jämna, långsamma rörelser. Återigen: Välj rammått med omsorg!
En hobbybiodlare, som inte fäster avseende vid ekonomiskt utbyte i förhållande till arbetstid kan i stället välja trågkupor, som ger mindre risk för bikross och dessutom är till större prydnad i trädgården, jämfört med uppstaplingskupor. Trågkupor utvidgas på längden i stället för på höjden.
Nedbrytbara kemikalier (organiska syror, såsom myrsyra, mjölksyra och oxalsyra) räknas visserligen till de ekologiska metoderna för bekämpning av varroakvalstret, och har starkt rekommenderats av svenska myndigheter, men användninga har likväl kritiserats hårt av vissa biodlare. Bina blir helt enkelt groggy av kemikalierna, men överlever medan flertalet kvalster, dock ej alla, dör. Kritiken har gått ut på att bina, har en egen förmåga att angripa och döda kvalster, och att denna förmåga försämras av kemikalierna.
Det finns en uppsjö av litteratur om naturliga metoder för varroa-bekämpning, varför jag avstår från att behandla det ämnet. Vad beträffar övriga bisjukdomar, så frodas de i ett varmt och alltför fuktigt klimat, speciellt under vintern, i kupan.
Denna blogg är ju dessutom inte avsedd att vara en lärobok i biodling, utan avsikten med inläggen om biodling är att ge incitament för att börja med bin samt att ge råd inför starten av en biodling samt att varna för de mest ödesdigra nybörjarmisstagen. Och det absolut värsta misstaget är att börja med förorenat vax! Och därnäst att inte ha tänkt igenom detta med rammått och lådvikter ordentligt.
Marknaden för andra biprodukter än honung är, som jag skrev i föregående inlägg, kraftigt underskattad, enligt min mening. Att efterfrågan på sådana produkter idag är mycket svag beror, enligt min mening, på dålig för att inte säga obefintlig marknadsföring. Konsumenterna vet inte ens vad som finns att efterfråga. Det handlar om vaxljus, hudvårdsprodukter samt produkter som har en läkande eller lindrande inverkan på vissa sjudomar (samt äkta mjöd). Och det är väl klart att sådana produkter inte ska innehålla främmande kemikalier!
Att marknadsföringen av "övriga biprodukter" verkligen är urusel bevisas av att man inte använder bivaxljus ens i våra kristna kyrkor!
----
"Resistenta" kvalster.
Den svenska kemikalieinspektionen har bara godkänt ett syntetiskt bekämpningsmedel mot varroa: fluvalinat (varnamn: Apistan). Det torde ha kommit till stor användning speciellt under varroans tidigar år i Sverige, speciellt i låglänta delar av södra Sverige. Första fyndplatsen för kvalstret i Sverige var Slite på Gotland och därefter Limhamn i Malmö. Geografiska faktorer, såsom relativ luftfuktighet, kalla vintrar mm. har spelat roll och bromsat kvalstrets segertåg. Exempelvis fanns enstaka socknar i Skåne som fortfarande var fria från varroa, samtidigt som kvalstret börjat invadera Mälardalen.
Under de första åren gjordes ingen skillnad mellan rent vax och vax som var förorenat med fluvalinat hos renserierna, med följd att förorenat vax skickades tillbaka till biodlare som inte själva hade varroa. Om man således köper bin (och man får alltid vaxkakor på köpet) från en biodlare, som garanterar att han själv aldrig har använt fluvalinat, så kan man likväl få förorenat vax. På begäran av biodlare särbehandlas numera icke förorenat vax hos renserierna. Men det är fortfarande den enskilde biodlaren som får intyga att vaxet är rent.
I andra länder har fluvalinat och andra kemiska bekämpningsmedel använts årligen, med följd att bekämpningsmedelsresterna i vaxet har ökat från år till år. Gammalt vax smälts ner och används för tillverkning av nya vaxkakor. Man kunde tro att halterna till slut blir så höga så att inte kvalstret trivs. Men tvärtom har nya kvalsterstammar utvecklats, helt enligt Darwins lära om "the survival of the fittest". Dessa nya kvalsterstammar, "varroa destructor", är inte bara "resistenta" mot bekämpningsmedlet, utan dessutom synnerligen farliga för bisamhällena, som kraschar efter 3 - 4 år, ibland utan att biodlaren ens vetat om att han fått in kvalster. I stora yrkesbiodlingar i USA har 75 % av invaderade bisamhällen dött ut.
Det säger sig själv att en parasit, som så effektivt utrotar sin värdorganism, har dömt sig själv till undergång. Varroa destructor kan därför inte, enligt min mening, vara resultatet av ett naturligt urval, utan av ett artificiellt urval genom felaktiga bekämpningsmetoder. Även Darwin skiljde mellan naturligt och artificiellt urval. Han ansåg emellertid att det naturliga urvalet var en kopia i slow motion av det artificiella urvalet, och att detta med tiden leder fram till helt nya arter, typ insekter förvandlas till däggdjur genom flera miljarder enskilda mutationer.
Skapelsetroende kristna förnekar inte, som många ateister tror, att det finns både ett naturligt och artificiellt urval, men däremot att denna "utveckling" kan leda till uppkomsten av helt nya arter, av typ att människan skulle härstamma från aporna. Enligt min mening har tron att helt nya arter kan uppstå genom naturligt urval förblindat experterna så att de inte har förstått att varroa destructor är ett resultat av artificiellt urval, d.v.s. av människans egna åtgärder.
I stället för att stoppa denna oavsiktliga avel av det från början förmodligen ganska harmlösa varroa-kvalstret har man fortsatt på den inslagna vägen. Till dess att biodlare, som faktiskt är skapelsetroende kristna, inte velat följa med längre. Jag misstänker att det finns en liknande felsyn bakom de metoder som de utvecklade länderna har påtvingat Afrika i kampen mot hiv.
Man måste ha god fysik och bra syn utan glasögon. Därmed inte sagt att man måste lägga av, om synskärpan blir sämre. Har man några år som biodlare bakom sig, kan man kompensera den sämre synskärpan med den erfarenhet och rutin, som man hunnit skaffa sig. Men det är en uppenbar fördel att starta sin biodling, om man tänkt sig att den ska bli något stort, medan man fortfarande har god syn.
Innan du börjar kan du tänka på vad du vill med din biodling:
1) Jag har ett mycket välbetalt jobb som jag verkligen trivs med och vill ha biodlingen enbart som hobby för att det är så lärorikt - och därför kan jag tänka mig att studera livet i kupan timtals, även om jag inte får något speciellt uträttat, för att varva ner helt enkelt.
2) Jag trivs med mitt nuvarande jobb, men tjänar för dåligt för att ha en dyr hobby, utan jag måste ha en hobby som ger mig extra inkomster, som står i rimlig proportion till det arbete som jag kan lägga ner på min hobby.
3) Jag tjänar inget vidare på mitt nuvarande jobb och trivs inte speciellt bra, så jag funderar på att byta jobb, och kan tänka mig en framtid som yrkesbiodlare på hel- eller deltid.
Om du tillhör grupp 1 rekommenerar jag att du förutom vanlig kupmateriel köper en observationskupa med glasväggar, så att du kan studera livet i kupan utan att öppna densamma. Om du tillhör grupp 3 bör du också skaffa en observationskupa, men inte främst för din egen skull utan som ett led i marknadsföringen av dina produkter. Om du däremot tillhör grupp 2 tycker jag att det är en helt onödig utgift om du skaffar en observationskupa. Lägg pengarna på fler vanliga kupor i stället!
Om du har tänkt dig att ha en större hobbybiodling (grupp 2) eller en yrkesbiodling (grupp 2) måste du - oavsett hur det hela utvecklas i framtiden - börja med att satsa på en ekologisk biodling. Och det bör du väl göra även om du tillhör grupp 1, även om du inte har något ekonomisk drivkraft till det? Om man har en mycket stor biodling har man inte råd att tappa någon kundgrupp, och du vet dessutom inte hur efterfrågan på ekologiska produkter kommer att utvecklas på lång sikt.
En ekologisk biodling måste enligt min mening uppfylla följande krav (men du bör förstås också fråga Krav):
1. Du får inte använda kemiska bekämpningsmedel, som inte är naturligt nedbrytbara, mot bisjukdomar, vaxmott och kvalster. Det får inte finnas minsta tillstymmelse till bekämpningsmedelsrester i vaxet. Det gäller såväl egengproducerat som inköpt vax. Och detta är det absolut viktigaste. Icke nedbrytbara bekämpningsmedel är helt enkelt inte nedbrytbara. Det räcker inte ens att kassera vaxet. Bin som har varit i kontakt med förorenat vax har bekämpningsmedelsrester på sina kroppar och kommer alltså att förorena de nya vaxkakorna. Halterna bekämpningsmedelsrester i vaxet kommer visserligen att minska, men försvinner inte helt. Varje nybliven biodlare måste från början lära sig använda "ekologiska" bekämpningsmetoder.
2. Bina får inte föra med sig hem nämnvärda mängder kemiska växtskyddsmedel (mot ogräs och skadeinsekter). Förutom att bina själva kan allvarligt skadas, förorenas honung och andra produkter. Det är enligt lag förbjudet att använda sådana växtskyddsmedel under binas aktiva tid. Detta bör varje bonde känna till, men sämre beställt med kunskaperna är det bland villaägare. Så det är en sak som biodlaren kanske måste informera om. Den som uppsåtligen bryter mot bestämmelserna om användning av växtskyddsmedel ska polisanmälas. Biodlaren kan tillfogas betydande ekonomiska förluster med skadeståndsrättegångar som följd.
Gäller det okunniga villaägare är det förstås en fördel om biodlaren har en viss pedagogisk övertalningsförmåga - för grannssämjans skull!
3) Det bör inte finnas starkt trafikerade motortrafikleder inom binas aktivitetsområde. Det är framförallt genom slitaget på däcken som syntetiska kemikaler frigörs och sprids.
4) Använd naturliga bränslen i rökpustar och andra birepellenter.
---
Biodlaren kan också få frågor från konsumenter om han är snäll mot bina. Inga djur tycker om syntetiska material (plast). Naturliga material är däremot trä, metall och glas. Plastlådor i upstaplingskupor blir bara vanligare och vanligare, framför allt bland hobbybiodlare. Yrkesodlare brukar föredra de billigare trälådorna. Tvärtemot vad man kunde tro har detta inte haft någon negativ inverkan på honingsproduktionen. Det beror sannolikt på att bina själva täcker plastytorna med kittvax. Det har däremot visat sig att bina undviker drottningceller mm av plast, om inte biodlaren själv påför ett vaxskikt.
Bikross är ett stort problem vid användning av uppstaplingskupor (som är den mest rationella metoden). Bin sätter sig på lådornas ovansidor och krossas när nya lådor sätts på, och detta i synnerhet om biodlaren inte orkar hålla lådan i luften tills bina har flyttat på sig. Detta är alltså en fråga om förhållandet mellan lådornas vikt och biodlarens muskelstyrka samt förmåga att arbeta med jämna, långsamma rörelser. Återigen: Välj rammått med omsorg!
En hobbybiodlare, som inte fäster avseende vid ekonomiskt utbyte i förhållande till arbetstid kan i stället välja trågkupor, som ger mindre risk för bikross och dessutom är till större prydnad i trädgården, jämfört med uppstaplingskupor. Trågkupor utvidgas på längden i stället för på höjden.
Nedbrytbara kemikalier (organiska syror, såsom myrsyra, mjölksyra och oxalsyra) räknas visserligen till de ekologiska metoderna för bekämpning av varroakvalstret, och har starkt rekommenderats av svenska myndigheter, men användninga har likväl kritiserats hårt av vissa biodlare. Bina blir helt enkelt groggy av kemikalierna, men överlever medan flertalet kvalster, dock ej alla, dör. Kritiken har gått ut på att bina, har en egen förmåga att angripa och döda kvalster, och att denna förmåga försämras av kemikalierna.
Det finns en uppsjö av litteratur om naturliga metoder för varroa-bekämpning, varför jag avstår från att behandla det ämnet. Vad beträffar övriga bisjukdomar, så frodas de i ett varmt och alltför fuktigt klimat, speciellt under vintern, i kupan.
Denna blogg är ju dessutom inte avsedd att vara en lärobok i biodling, utan avsikten med inläggen om biodling är att ge incitament för att börja med bin samt att ge råd inför starten av en biodling samt att varna för de mest ödesdigra nybörjarmisstagen. Och det absolut värsta misstaget är att börja med förorenat vax! Och därnäst att inte ha tänkt igenom detta med rammått och lådvikter ordentligt.
Marknaden för andra biprodukter än honung är, som jag skrev i föregående inlägg, kraftigt underskattad, enligt min mening. Att efterfrågan på sådana produkter idag är mycket svag beror, enligt min mening, på dålig för att inte säga obefintlig marknadsföring. Konsumenterna vet inte ens vad som finns att efterfråga. Det handlar om vaxljus, hudvårdsprodukter samt produkter som har en läkande eller lindrande inverkan på vissa sjudomar (samt äkta mjöd). Och det är väl klart att sådana produkter inte ska innehålla främmande kemikalier!
Att marknadsföringen av "övriga biprodukter" verkligen är urusel bevisas av att man inte använder bivaxljus ens i våra kristna kyrkor!
----
"Resistenta" kvalster.
Den svenska kemikalieinspektionen har bara godkänt ett syntetiskt bekämpningsmedel mot varroa: fluvalinat (varnamn: Apistan). Det torde ha kommit till stor användning speciellt under varroans tidigar år i Sverige, speciellt i låglänta delar av södra Sverige. Första fyndplatsen för kvalstret i Sverige var Slite på Gotland och därefter Limhamn i Malmö. Geografiska faktorer, såsom relativ luftfuktighet, kalla vintrar mm. har spelat roll och bromsat kvalstrets segertåg. Exempelvis fanns enstaka socknar i Skåne som fortfarande var fria från varroa, samtidigt som kvalstret börjat invadera Mälardalen.
Under de första åren gjordes ingen skillnad mellan rent vax och vax som var förorenat med fluvalinat hos renserierna, med följd att förorenat vax skickades tillbaka till biodlare som inte själva hade varroa. Om man således köper bin (och man får alltid vaxkakor på köpet) från en biodlare, som garanterar att han själv aldrig har använt fluvalinat, så kan man likväl få förorenat vax. På begäran av biodlare särbehandlas numera icke förorenat vax hos renserierna. Men det är fortfarande den enskilde biodlaren som får intyga att vaxet är rent.
I andra länder har fluvalinat och andra kemiska bekämpningsmedel använts årligen, med följd att bekämpningsmedelsresterna i vaxet har ökat från år till år. Gammalt vax smälts ner och används för tillverkning av nya vaxkakor. Man kunde tro att halterna till slut blir så höga så att inte kvalstret trivs. Men tvärtom har nya kvalsterstammar utvecklats, helt enligt Darwins lära om "the survival of the fittest". Dessa nya kvalsterstammar, "varroa destructor", är inte bara "resistenta" mot bekämpningsmedlet, utan dessutom synnerligen farliga för bisamhällena, som kraschar efter 3 - 4 år, ibland utan att biodlaren ens vetat om att han fått in kvalster. I stora yrkesbiodlingar i USA har 75 % av invaderade bisamhällen dött ut.
Det säger sig själv att en parasit, som så effektivt utrotar sin värdorganism, har dömt sig själv till undergång. Varroa destructor kan därför inte, enligt min mening, vara resultatet av ett naturligt urval, utan av ett artificiellt urval genom felaktiga bekämpningsmetoder. Även Darwin skiljde mellan naturligt och artificiellt urval. Han ansåg emellertid att det naturliga urvalet var en kopia i slow motion av det artificiella urvalet, och att detta med tiden leder fram till helt nya arter, typ insekter förvandlas till däggdjur genom flera miljarder enskilda mutationer.
Skapelsetroende kristna förnekar inte, som många ateister tror, att det finns både ett naturligt och artificiellt urval, men däremot att denna "utveckling" kan leda till uppkomsten av helt nya arter, av typ att människan skulle härstamma från aporna. Enligt min mening har tron att helt nya arter kan uppstå genom naturligt urval förblindat experterna så att de inte har förstått att varroa destructor är ett resultat av artificiellt urval, d.v.s. av människans egna åtgärder.
I stället för att stoppa denna oavsiktliga avel av det från början förmodligen ganska harmlösa varroa-kvalstret har man fortsatt på den inslagna vägen. Till dess att biodlare, som faktiskt är skapelsetroende kristna, inte velat följa med längre. Jag misstänker att det finns en liknande felsyn bakom de metoder som de utvecklade länderna har påtvingat Afrika i kampen mot hiv.
Kommentarer
Trackback
