Bisaker
Mitt julbudskap var att alla kristna borde äga ett bisamhälle någon gång i livet. Så att de lär sig att jungfrufödsel inte är någon biologisk omöjlighet. Det tror nämligen en massa "bibelvetare" vid Svenska universitet. Därför tror de inte på jungfrufödseln. Undrens tid är inte bara förbi. Den har aldrig funnits, påstår dessa högavlönade fuskare. De har inte fattat att ett mirakel är en händelse som enligt alla vetenskapliga rön inte kan inträffa. Jungfrufödslarna i bisamhället är alltså inga mirakler.
Det vore däremot ett mirakel om någon kunde uppfinna en biram som passar alla biodlare!
Det räcker inte med att någon börjar klona människor. Det är en missuppfattning, som du kan studera i bikupan att individer med exakt samma uppsättning gener ser likadana ut. Drönar kläcks ur obefruktade ägg, och har alltså exakt samma uppsättning gener som sin mor*. Ändå har mor och son olika kön. Där fick queer-teoretikerna något att bita i. Wejryd får väl fråga Reinfeldt vad Jesus har sagt om den saken enligt teologie hedersdoktor (vid ett statligt universitet) Jonas Gardell. Och "bibelvetaren" Annika Borg varnar för Sankta Lucia. Hennes fanatism kostade ju henne livet**. Sköna Annika skulle alltså hellre ingå tvångsäktenskap än dö för sin tro?
Svårigheten att enas om ett enda rammått, beror på att biodlare är olika till längd och kroppsbyggnad. Men det vinnande rammåttet verkar vara 3 /4 langstroth, som rymmer 2 /3-delar så mycket honung som 1 /1 langstroth, vilket är mindre än vad lågnormal rymmer. Eftersom langstroth är bredare än lågnormal, blir stapeln lägre. Nackdelen med 3 /4 langstroth jämfört med 1 /1 langstroth, som jag ser, är att man måste ha vinterklotet på två lådor, vilket ger en extra utgift på 150 - 200 kr för inköpt material. Nackdelen med langstroth i jämförelse med lågnormal, som jag ser, är att langstrothlådorna är rektangulära medan LN-lådorna är kvadratiska, så att man när som helst kan välja mellan varmbygge (ramarna längs med flusteröppningen) och kallbygge (ramarna i 90 grader vinkel mot flusteröppningen.) Fördelen med rektangulära lådor är att man får tyngdpunkten närmare kroppen vid lyft. Nackdelen är att staplar med rektangulära lådor välter lättare.
Ett argument för LN är att det finns mer redskap för detta rammått på den svenska marknaden. Ett argument för langstroth är att det finns mer redskap för detta rammåt på den internationella marknaden, samt att utbudet på den svenska marknaden troligen kommer att öka. För en storbiodlare kan det säkert löna sig att köpa den dyrare delen av utrustningen (slungare, tappningsmaskiner mm.) utomlands.
Honungen torde vara den produkt som i första hand förknippas med biodling. Bina framställer honungen ur den nektar som de hämtar, genom framför allt reduktion av nektarns vattenhalt från 60 - 70 % till 17 %. De tillsätter dessutom ämnen som anses ha hälsobringande egenskaper. Honung är tyngre än vatten. En liter honung väger 1,4 kilo. Honung har lätt att ta upp vatten i luften, varför man inte kan slunga honung i någon fuktig källarlokal. Honung som tagit upp vatten jäser, och därför kan man framställa ädla drycker av honung. Äkta mjöd är framstalld av hounung. "För nordmännens raseri bevare oss milde Herre Gud", sa man på Kontinenten om de mjödberusade vikingarna. Detta uppges vara orsaken till att Norden kristnades. Där ser man vad en bisak kan ställa till med. Honung, som förvaras torrt är tjänlig som människoföda under tusentals år. Säger de som provätit av den honung, som de egypotiska faraonerna fick med sig i pyramiderna, som färdkost på sin väg till dödsriket.
Med kristnandet följde efterfrågan på vaxljus till kyrkorna. Vaxet i vaxkakorna är alltså den näst största biprodukten. Jag avråder den, som skaffar bin huvudsakligen i studiesyfte att redan första året störta iväg och köpa en dyr slungare. Det finns en handdriven bordsmodell för c:a 1.600 kr på den svenska marknaden. Min uppgift i tidigare inlägg, att man kan få en bra slungare för c:a 5.000 kr visade sig tyvärr vara föråldrad. För en bra självvändande slungare får man betala minst det dubbla. Och ska man köpa en dyr slungare, ska det vara en självvändande modell, så att man kan slunga ur honungen på båda sidorna av kakorna, utan att behöva ta ur dem och vända dem manuellt.
Men man kan också låtas honungen självrinna ur de avtäckta vaxkakorna. Ha ordentligt varmt, så blir honungen mer flytande. Visserligen blir den mesta honungen kvar i vaxkakorna, men det man får ur torde räcka till husbehov. Vaxet går att äta, men är nästan smaklöst och påminner närmast om knäckebröd. I stället för att bre honung på knäckebröd, kan man alltså äta vaxkakorna med honungen kvar, som de är. Honung konsumeras på detta sätt i många länder. I Sverige finns en marknad för denna produkt framförallt bland invandrare.
En sak, som man snart kommer att få användning av är en honungspress, som kostar runt 1.800 kr i biredskapshandeln. I järnhandeln kan man hitta en liknande sak för halva priset, men kallas då bärpress eller saftpress. Även om man har en bra slungare får man inte ur alla honungen ur kakorna, vilket man får acceptera så länge man återanvänder de utbyggda kakorna i den egna biodlingen. Men till slut måste kakorna kasseras och skickas till ett vaxrenseri, för framställning av nya cellbottnar (mellanväggar som sätts i ramarna), och då bör man först pressa ur all kvarvarande honung.
Bisamhället producerar stora mängder vax, mycket mer än vad som åtgår till nya cellbottnar. Av bivax tillverkas framförallt vaxljus, men även hudvårdsprodukter mm. Bivax har ett högt energiinnehåll, bättre än ved. Vaxljus brinner länge och sprider en angenäm doft. Silikonformar för ljustillverkning säljs av biredskapshandeln med prister mellan 150 och 800 kr broende på storlek och utseende. Enklare vaxljus kan tillverkas genom att man rullar cellbottnar kring en ljusveke.
De dyra silikonformarna och den relativit stora arbetsinsatsen medför tyvärr höga priser på vaxljus, som därför har svårt att klara konkurrensen från billiga stearinljus. Här finns utrymme för nytänkande, för en mer seriemässig produktion ocvh bättre marknadsföring av vaxljus. Det är naturligtvis inte nödvändigt, om man satsar på ljustillverkning, att producera allt vaxet i sin egen biodling. I stället för att satsa tusentals kronor på en stor biodling och avancerad slungningsutrustning, kan man ju bygga upp rationell ljustillverkning med många olika ljusformar o.s.v. Och köpa vax av biodlare som har honungsproduktionen som huvudinriktning.
Bivax ska, liksom honung, vara en ren naturprodukt, men så är inte alltid fallet. Har man väl fått in vax med rester av kemiska varro-bekämpningsmedel (varunamn: apistan), som inte bryts ner naturligt, i sin biodling, blir man aldrig av med kemikalien. Halten bekämpningsmedel i vaxet sjunker succesivt genom utspädning, men det finns alltid en rest kvar. Bekämpningsmedlet fastnar på bina, med föjd att nyinköpt rent vax också blir förorenat. Många biodlare på Kontinenten smälter ner och rensar sitt vax själva och gjuter själva nya mellanväggar. I Sverige kan man begära särbehandling av sitt vax på renseriet. En ny biodlare ska alltså se till att han /hon från början får både bin och vax som inte har varit i kontakt med kemiska bekämpningsmedel, som inte bryts ner naturligt.
En annan biprodukt är kittvax (propolis), som bina använder för att täta springor i bikupan. Kittvaxet har antiseptiska egenskaper och används till salvor, hudvårdsprodukter och godis. Kittvax utvinns med hjälp av platsskivor med små springar, som bina tätar med kittvax. Bigiftet har förr i tiden använts som läkemedel mot vissa sjukdomar. Förutom nektar, samlar bina pollen från blommorna, vilket används för uppfödning av larverna. Pollen innehåller mycket protein. Det kan vara en god idé att tillvarata och spara pollen som drivfoder under våren för att få fart på äggläggningen. Pollenet tillvaratas med hjälp av en pollenfälla, som stryker av pollenet som vissa bin medför vid ankomsten till kupan. Pollenet samlas i "säckar" på binas ben, och syns tydligt som små klot i starka, ljusa färger (mest gult). Pollenets fär varierar mellan olika blommor.
_______
*) Efter parningen sparar drottningen sperman i en särskild blåsa, och bestämmer själv vilka ägg som ska befruktas. Trots att hon lägger ägg i en rasande fart, börjar hon med att undersöka om det är en arbetsbicell eller drönarscell. Så, egentligen är det de arbetsbin, som bygger cellerna, som avgör kön på drottningens avkomma. Om samhället har varit viselöst under en längre tid, börjar arbetsbina att lägga ägg. Men eftersom de är oparade blir det bara drönare ur deras ägg.
**) Att Annika Borg öht kunnat bli prästvigd är en skam för Svenska kyrkan. Hon verkar inte kunna skilja mellan självmordsbombare och mordoffer! Eller menar Borg att Lucia var själv var skyldig till att hon mördades? Anser hon att det även gäller andra kvinnor, som mördas enbart för att de vägrat ingå tvångsäktenskap eller eljest vägrat ha sex? Lucia lär emellertid ha sagt att hon hellre ville bli tvångsprostituerad än att bryta sitt celibatlöfte frivilligt. Är detta farlig fanatism för Borg? Det direkta motivet till mordet lär vara att vagnen fastnade (frös fast) på vägen till bordellen. Hon fick hellre dö än slippa undan, resonerade hennes fångvaktare.
Det vore däremot ett mirakel om någon kunde uppfinna en biram som passar alla biodlare!
Det räcker inte med att någon börjar klona människor. Det är en missuppfattning, som du kan studera i bikupan att individer med exakt samma uppsättning gener ser likadana ut. Drönar kläcks ur obefruktade ägg, och har alltså exakt samma uppsättning gener som sin mor*. Ändå har mor och son olika kön. Där fick queer-teoretikerna något att bita i. Wejryd får väl fråga Reinfeldt vad Jesus har sagt om den saken enligt teologie hedersdoktor (vid ett statligt universitet) Jonas Gardell. Och "bibelvetaren" Annika Borg varnar för Sankta Lucia. Hennes fanatism kostade ju henne livet**. Sköna Annika skulle alltså hellre ingå tvångsäktenskap än dö för sin tro?
Svårigheten att enas om ett enda rammått, beror på att biodlare är olika till längd och kroppsbyggnad. Men det vinnande rammåttet verkar vara 3 /4 langstroth, som rymmer 2 /3-delar så mycket honung som 1 /1 langstroth, vilket är mindre än vad lågnormal rymmer. Eftersom langstroth är bredare än lågnormal, blir stapeln lägre. Nackdelen med 3 /4 langstroth jämfört med 1 /1 langstroth, som jag ser, är att man måste ha vinterklotet på två lådor, vilket ger en extra utgift på 150 - 200 kr för inköpt material. Nackdelen med langstroth i jämförelse med lågnormal, som jag ser, är att langstrothlådorna är rektangulära medan LN-lådorna är kvadratiska, så att man när som helst kan välja mellan varmbygge (ramarna längs med flusteröppningen) och kallbygge (ramarna i 90 grader vinkel mot flusteröppningen.) Fördelen med rektangulära lådor är att man får tyngdpunkten närmare kroppen vid lyft. Nackdelen är att staplar med rektangulära lådor välter lättare.
Ett argument för LN är att det finns mer redskap för detta rammått på den svenska marknaden. Ett argument för langstroth är att det finns mer redskap för detta rammåt på den internationella marknaden, samt att utbudet på den svenska marknaden troligen kommer att öka. För en storbiodlare kan det säkert löna sig att köpa den dyrare delen av utrustningen (slungare, tappningsmaskiner mm.) utomlands.
Honungen torde vara den produkt som i första hand förknippas med biodling. Bina framställer honungen ur den nektar som de hämtar, genom framför allt reduktion av nektarns vattenhalt från 60 - 70 % till 17 %. De tillsätter dessutom ämnen som anses ha hälsobringande egenskaper. Honung är tyngre än vatten. En liter honung väger 1,4 kilo. Honung har lätt att ta upp vatten i luften, varför man inte kan slunga honung i någon fuktig källarlokal. Honung som tagit upp vatten jäser, och därför kan man framställa ädla drycker av honung. Äkta mjöd är framstalld av hounung. "För nordmännens raseri bevare oss milde Herre Gud", sa man på Kontinenten om de mjödberusade vikingarna. Detta uppges vara orsaken till att Norden kristnades. Där ser man vad en bisak kan ställa till med. Honung, som förvaras torrt är tjänlig som människoföda under tusentals år. Säger de som provätit av den honung, som de egypotiska faraonerna fick med sig i pyramiderna, som färdkost på sin väg till dödsriket.
Med kristnandet följde efterfrågan på vaxljus till kyrkorna. Vaxet i vaxkakorna är alltså den näst största biprodukten. Jag avråder den, som skaffar bin huvudsakligen i studiesyfte att redan första året störta iväg och köpa en dyr slungare. Det finns en handdriven bordsmodell för c:a 1.600 kr på den svenska marknaden. Min uppgift i tidigare inlägg, att man kan få en bra slungare för c:a 5.000 kr visade sig tyvärr vara föråldrad. För en bra självvändande slungare får man betala minst det dubbla. Och ska man köpa en dyr slungare, ska det vara en självvändande modell, så att man kan slunga ur honungen på båda sidorna av kakorna, utan att behöva ta ur dem och vända dem manuellt.
Men man kan också låtas honungen självrinna ur de avtäckta vaxkakorna. Ha ordentligt varmt, så blir honungen mer flytande. Visserligen blir den mesta honungen kvar i vaxkakorna, men det man får ur torde räcka till husbehov. Vaxet går att äta, men är nästan smaklöst och påminner närmast om knäckebröd. I stället för att bre honung på knäckebröd, kan man alltså äta vaxkakorna med honungen kvar, som de är. Honung konsumeras på detta sätt i många länder. I Sverige finns en marknad för denna produkt framförallt bland invandrare.
En sak, som man snart kommer att få användning av är en honungspress, som kostar runt 1.800 kr i biredskapshandeln. I järnhandeln kan man hitta en liknande sak för halva priset, men kallas då bärpress eller saftpress. Även om man har en bra slungare får man inte ur alla honungen ur kakorna, vilket man får acceptera så länge man återanvänder de utbyggda kakorna i den egna biodlingen. Men till slut måste kakorna kasseras och skickas till ett vaxrenseri, för framställning av nya cellbottnar (mellanväggar som sätts i ramarna), och då bör man först pressa ur all kvarvarande honung.
Bisamhället producerar stora mängder vax, mycket mer än vad som åtgår till nya cellbottnar. Av bivax tillverkas framförallt vaxljus, men även hudvårdsprodukter mm. Bivax har ett högt energiinnehåll, bättre än ved. Vaxljus brinner länge och sprider en angenäm doft. Silikonformar för ljustillverkning säljs av biredskapshandeln med prister mellan 150 och 800 kr broende på storlek och utseende. Enklare vaxljus kan tillverkas genom att man rullar cellbottnar kring en ljusveke.
De dyra silikonformarna och den relativit stora arbetsinsatsen medför tyvärr höga priser på vaxljus, som därför har svårt att klara konkurrensen från billiga stearinljus. Här finns utrymme för nytänkande, för en mer seriemässig produktion ocvh bättre marknadsföring av vaxljus. Det är naturligtvis inte nödvändigt, om man satsar på ljustillverkning, att producera allt vaxet i sin egen biodling. I stället för att satsa tusentals kronor på en stor biodling och avancerad slungningsutrustning, kan man ju bygga upp rationell ljustillverkning med många olika ljusformar o.s.v. Och köpa vax av biodlare som har honungsproduktionen som huvudinriktning.
Bivax ska, liksom honung, vara en ren naturprodukt, men så är inte alltid fallet. Har man väl fått in vax med rester av kemiska varro-bekämpningsmedel (varunamn: apistan), som inte bryts ner naturligt, i sin biodling, blir man aldrig av med kemikalien. Halten bekämpningsmedel i vaxet sjunker succesivt genom utspädning, men det finns alltid en rest kvar. Bekämpningsmedlet fastnar på bina, med föjd att nyinköpt rent vax också blir förorenat. Många biodlare på Kontinenten smälter ner och rensar sitt vax själva och gjuter själva nya mellanväggar. I Sverige kan man begära särbehandling av sitt vax på renseriet. En ny biodlare ska alltså se till att han /hon från början får både bin och vax som inte har varit i kontakt med kemiska bekämpningsmedel, som inte bryts ner naturligt.
En annan biprodukt är kittvax (propolis), som bina använder för att täta springor i bikupan. Kittvaxet har antiseptiska egenskaper och används till salvor, hudvårdsprodukter och godis. Kittvax utvinns med hjälp av platsskivor med små springar, som bina tätar med kittvax. Bigiftet har förr i tiden använts som läkemedel mot vissa sjukdomar. Förutom nektar, samlar bina pollen från blommorna, vilket används för uppfödning av larverna. Pollen innehåller mycket protein. Det kan vara en god idé att tillvarata och spara pollen som drivfoder under våren för att få fart på äggläggningen. Pollenet tillvaratas med hjälp av en pollenfälla, som stryker av pollenet som vissa bin medför vid ankomsten till kupan. Pollenet samlas i "säckar" på binas ben, och syns tydligt som små klot i starka, ljusa färger (mest gult). Pollenets fär varierar mellan olika blommor.
_______
*) Efter parningen sparar drottningen sperman i en särskild blåsa, och bestämmer själv vilka ägg som ska befruktas. Trots att hon lägger ägg i en rasande fart, börjar hon med att undersöka om det är en arbetsbicell eller drönarscell. Så, egentligen är det de arbetsbin, som bygger cellerna, som avgör kön på drottningens avkomma. Om samhället har varit viselöst under en längre tid, börjar arbetsbina att lägga ägg. Men eftersom de är oparade blir det bara drönare ur deras ägg.
**) Att Annika Borg öht kunnat bli prästvigd är en skam för Svenska kyrkan. Hon verkar inte kunna skilja mellan självmordsbombare och mordoffer! Eller menar Borg att Lucia var själv var skyldig till att hon mördades? Anser hon att det även gäller andra kvinnor, som mördas enbart för att de vägrat ingå tvångsäktenskap eller eljest vägrat ha sex? Lucia lär emellertid ha sagt att hon hellre ville bli tvångsprostituerad än att bryta sitt celibatlöfte frivilligt. Är detta farlig fanatism för Borg? Det direkta motivet till mordet lär vara att vagnen fastnade (frös fast) på vägen till bordellen. Hon fick hellre dö än slippa undan, resonerade hennes fångvaktare.
Kommentarer
Trackback
