Aftonsnuskan erkänner chansning!
Den självutnämnde förundersökningsledaren Jan Helin, som i verkligheten är högsta hönset på landets värsta porrtidning, Aftonbladet, skriver idag på sin blogg:
"I verkligheten är det naturligtvis så att Aftonbladet inte publicerat uppgifterna om Sven-Otto Littorin satt sig ner med vår reporter och rakt och tydligt dementerat. Vi hade då fått fortsätta att undersöka de uppgifter om sexköp vi har, alternativt lagt ner historien."
Mer trovärdiga än så var alltså inte den nu 30-åriga studiefinanshoran och sidobevisningen (studentskans dator).
På Aftonbladets egen video från Visby flygplats kan man se och höra reportern Mattias Calrsson fråga Littorin om han kunde få en intervju, och Littorin svarade att det berodde på vad saken gällde. I sitt sällskap har Littorin en kvinna, som redan då försöker dra iväg med honom, kanske rädd att komma för sent, om de nu var på väg till flyget eller något möte. Carlsson frågar om Littorin känner (namnet hörs inte utan ett förfärligt skrällande). Littorin svarar nekande, men ser ut att tänka efter om det är någon som han borde känna. En minister träffar många människor. Sedan drar kvinnan iväg med minstern med Carlsson springande efter. Man hör Littorin säga nej flera gånger, när Carlsson fråga om han har köpt sex. ha
Nu har alltså snusktidnings-chefredaktören Jan Helin hittat på nya processregler för sin privata domstol. Littorin skulle ha satt sig ner med Mattias Carlsson! Hade Carlsson ens någon identitetshandling från Åklagarmyndigheten, som visade att han var behörig att hålla förhör med en misstänkt?
Nej, naturligtvis inte. Och ingen behörig åklagare eller förhörsledare hade haft någon rätt att hålla förhör med Littorin, eftersom det påstädda brottet var preskriberat. Men ger det Helin någon rätt att träda in som chefsåklagare, som skickar ut sedlighetspolisen som försöker tilltvinga sig förhör med hot om repressalier?
Det här visar hur allmänheten, höga politiker eller vanliga medborgare, ska förhålla sig till journalister. Inte alls inlåta sig i några diskussioner!
Och man skulle kanske ha med sig en bandspelare och köra upp mikrofonen under nästan på journalisterna och fråga ut journalisterna om deras sexliv. Om de inte sätter sig ner och rakt och tydligt dementerar, borde man köra omkring med en högtararbil i kvarteret där de bor och låta grannarns veta vilka frågor de vägrat att svara på. Och hojta "Vi har bevis". Granska journalisterna på samma sätt som de granskar andra.
Borde inte Aftonsnuskan lägga Littorin-affären åt sidan och granska studiefinanssystemet i stället? Låt de egna journalisterna berätta hur de finansierade studierna vid Journalisthögskolan. Journalisternas egen moral är kanske inte densamma som den stränga moral som predikas på ledarsidan av bl. a. pastorsadjunkten Helle Klein.
Läs chefredaktörens egna ord en gång till: "Vi hade då fått fortsätta att undersöka de uppgifter om sexköp vi har, alternativt lagt ner historien."
För ett par dagar sedan skrev bloggen att vi misstänker att pastorsadjunkten Helle Klein, som är politisk chefredaktör för Aftonbladet, har köpt sex av en manlig prostituerad. Vi har naturligtvis inga bevis som skulle hålla i en seriös domstol. Men en liten fågel har viskat i vårt öra, och fåglar är som bekant sändebud från en högre makt som ser allt. Vi bedömer alltså upptifterna om Helle Kleins sexköp som ytterst trovärdiga. Emedan Helle Klein inte har satt sig ner med oss och dementerat den lilla fågelns uppgifter, anser vi det bevisat att Helle Klein har sexuellt utnyttjat en ung fattig präststuderande, som sålt sex för att finansiera sina bibelstudier, för att tillfredställa sina egna lustar.
En liten fågel kan vara stor nog i truten för att driva ett helt tåg.