Bisamhället under Prideveckan
På nyheterna läser jag att folkbokföringsmyndigheten i Indonesien har upptäckt ett "nytt" stenåldersfolk. Som bevarat sin livsstil sedan det var stenålder i resten av världen också. Och på domprosten Åke Bonniers blogg läser jag att han har upptäckt en ny sexuell läggning. Den verkliga frågan, som han inte alls besvarar - eller ens reflekterar över - är om "polyamorösi verkligen är en sexuell läggning. Eller ett självvalt social experiment.
Domprosten gjorde sin upptäckt under en debatt inför den stundande, eller redan påbörjade Pride-veckan. I likhet med det nyupptäckta stenåldersfolket är jag ju aningen efter min tid. Eller är det tvärtom, så att domprosten Bonnier är efter sin tid? Det nyupptäckta stenåldersfolket har säkert inte varit ovetande om vad som skett i omvärlden. Det är omvärlden som varit ovetande om stenåldersfolkkets existens.
Domprosten upptyäckte alltså de polyamorösas existens för bara ett par dagar sedan, då han också hörde ordet "polyamorös" för första gången. Som jag har känt till under ett helt år, sedan jag besökte Pride House och lyssnade på äktenskapsdebatten med bl.a. domprosten Bonnier och den då nyblivna pastorsadjunkten Helle Klein, som i rollen av politisk chefredaktör för Aftonbladet, hotade Gud. Om inte höstens kyrkomöte(2009) skulle säga ja till samkönade vigslar i kyrkan, skulle Guds kyrka i Sverige fråntas vigserätten, hotade den prästvigda politrucken.
- Men kyrkomötet är väl inte Gud, invänder någon? Det är ju svårt att se ett kyrkomöte som rättar sig efter riksdagsbeslut, som uttryck för Guds vilja. Och obs att nu diskuterar jag inte om kyrkomötets beslut var rätt eller fel. Utan jag diskuterar principen. Även om få ledamöter av kyrkomötet begriper det själva, så borde de ju be om Guds vägledning, genom ett mirakel, inför sitt beslutsfattande.
Och då ska ju inte en präst i Svenska kyrkan föregripa Guds rådslag genom att hota, att blir det inte så eller så ska kykan straffas. Risken är ju då uppenbar att räddhågade ledamöter, förtränger Andens röst och i stället rättar sig efter den tidnings ledarsida, vilken jag i annat sammanhang har kallat Aftonsnuskan. En översexueliserad kyrka. Obs. att det som jag här kritiserar inte är Kleins åsikter i sakfrågan, utan sättet att påtvinga kyrkan sina åsikter genom hot . Genom vilken auktoritet om inte genom auktoriteten som profan opinionsbildare? Vem bryr sig om vad en "vanlig" pastorsadjunkt tycker?
Denna debatt i Kulturhustets stora salong kändes så nattstånden, fördömande intolerant och inskränkt , så att jag tog hissen ner till entréplanet, som dock visade sig vara källarplanet. Där höll de polyamorösta till. Så jag lyssnade på deras budskap. De berättade att de var motarbetade även av RFSL, som inte ville ha någon diskussion om att de samkönade äktenskapet skulle vara ett slags första steg på vägen mot ett både könsneutralt och antalsneutralt äktenskap. Därför var de förvisade till källaren.
Nu när kyrkomöltets beslut att säga ja till samkönade äktenskap redan är taget, har de polyamorösa tydligen släppts upp i ljuset och upptäckts av domprosten i Stockholms stift. Och han meddelar på sin blogg att just idag accepteras inte polyamorösa äktenskap (d.v.s. äktenskap mellan flera män och flera kvinnor, som tydligen måste vara bisexuella eftersom alla ska ha sex med alla) av Svenska kyrkan.
De polyamoröst bisexuella vill införa ett slags äkenskapskontrakt, där man ska fylla i kryssrutor vilket slags äktenskap man ska ingå. Jag frågade om de skulle finnas en särskisld kryssruta för "livslångt monogamt äktenskap mellan en man och en kvinna". De polyamorösa svarade i sann frihetlig anda att det alternativet ska också tillåtas.
Med det svaret var jag nöjd. Staten och kyrkan behlöver ju inte tycka lika. De polymoröäsa äktenskapen kan ju ingås inför något miljöpartistiskt kommunalråd. Kravet på polyamorösa äktenskap verkar huvudsakligen drivas av bisexuella miljöpartister, som alltså vill göra äktenskapet till något slags bi-samhälle. De borgerliga vigslarna infördes en gång i tiden för de fall då ingen religiös vigselförrättare vill viga.
Och i det verkliga bisamhället är säsongen snart slut. Verkliga bisamhället är monogama. Drottningen uppvaktas av flera drönare, men hon paras av en enda. Jungfrufödslar förekommer också, vilket jag skrivit om i tidigare inlägg. Så här års är det slutslungat för resten av livet för många äldre biodlare, som säljer sina bisamhällen. Och visst kan man köpa sina första bisamhällen under sensommaren eller hösten. Men det är ingen särskilt bra årstid att starta sin biodling. Men det går. Problemet är inte att det skulle vara särskilt svårt att transportera de nyinköpta bikuporna till sin nya uppställningsplats.
Problemet är snarare den sin oväntat erbjuds att ta över en befintlig biodling knappast har hunnit med nödvändiga planering och förberedelser. Och kanske får dras med felkatiga rammått eller blandfade rammått eller andra provisirier under hela sin tid som biodlare. Det finns sälvfallet pengar att spara på begagnad kupmateriel, men det är inte säkert att man själv trivs med något som har passat någon anna biodlare.
Men det är en bra tid för att studera bilivet i verkligheten. Ta gärna kontakt med någon biodling och be att få vara med vid de ingrepp i kupan som görs under sensommar och höst. Har du tänkt köpa bilitteratur, så satsa gärna på böcker med stora färgplanscher som visar bina i naturlig storlek. Som bioldare måste du kunna konsten att snabbt hitta drottningen på en ram med tusentals bin. Även om drottningen inte är färgmärkt.
Domprosten gjorde sin upptäckt under en debatt inför den stundande, eller redan påbörjade Pride-veckan. I likhet med det nyupptäckta stenåldersfolket är jag ju aningen efter min tid. Eller är det tvärtom, så att domprosten Bonnier är efter sin tid? Det nyupptäckta stenåldersfolket har säkert inte varit ovetande om vad som skett i omvärlden. Det är omvärlden som varit ovetande om stenåldersfolkkets existens.
Domprosten upptyäckte alltså de polyamorösas existens för bara ett par dagar sedan, då han också hörde ordet "polyamorös" för första gången. Som jag har känt till under ett helt år, sedan jag besökte Pride House och lyssnade på äktenskapsdebatten med bl.a. domprosten Bonnier och den då nyblivna pastorsadjunkten Helle Klein, som i rollen av politisk chefredaktör för Aftonbladet, hotade Gud. Om inte höstens kyrkomöte(2009) skulle säga ja till samkönade vigslar i kyrkan, skulle Guds kyrka i Sverige fråntas vigserätten, hotade den prästvigda politrucken.
- Men kyrkomötet är väl inte Gud, invänder någon? Det är ju svårt att se ett kyrkomöte som rättar sig efter riksdagsbeslut, som uttryck för Guds vilja. Och obs att nu diskuterar jag inte om kyrkomötets beslut var rätt eller fel. Utan jag diskuterar principen. Även om få ledamöter av kyrkomötet begriper det själva, så borde de ju be om Guds vägledning, genom ett mirakel, inför sitt beslutsfattande.
Och då ska ju inte en präst i Svenska kyrkan föregripa Guds rådslag genom att hota, att blir det inte så eller så ska kykan straffas. Risken är ju då uppenbar att räddhågade ledamöter, förtränger Andens röst och i stället rättar sig efter den tidnings ledarsida, vilken jag i annat sammanhang har kallat Aftonsnuskan. En översexueliserad kyrka. Obs. att det som jag här kritiserar inte är Kleins åsikter i sakfrågan, utan sättet att påtvinga kyrkan sina åsikter genom hot . Genom vilken auktoritet om inte genom auktoriteten som profan opinionsbildare? Vem bryr sig om vad en "vanlig" pastorsadjunkt tycker?
Denna debatt i Kulturhustets stora salong kändes så nattstånden, fördömande intolerant och inskränkt , så att jag tog hissen ner till entréplanet, som dock visade sig vara källarplanet. Där höll de polyamorösta till. Så jag lyssnade på deras budskap. De berättade att de var motarbetade även av RFSL, som inte ville ha någon diskussion om att de samkönade äktenskapet skulle vara ett slags första steg på vägen mot ett både könsneutralt och antalsneutralt äktenskap. Därför var de förvisade till källaren.
Nu när kyrkomöltets beslut att säga ja till samkönade äktenskap redan är taget, har de polyamorösa tydligen släppts upp i ljuset och upptäckts av domprosten i Stockholms stift. Och han meddelar på sin blogg att just idag accepteras inte polyamorösa äktenskap (d.v.s. äktenskap mellan flera män och flera kvinnor, som tydligen måste vara bisexuella eftersom alla ska ha sex med alla) av Svenska kyrkan.
De polyamoröst bisexuella vill införa ett slags äkenskapskontrakt, där man ska fylla i kryssrutor vilket slags äktenskap man ska ingå. Jag frågade om de skulle finnas en särskisld kryssruta för "livslångt monogamt äktenskap mellan en man och en kvinna". De polyamorösa svarade i sann frihetlig anda att det alternativet ska också tillåtas.
Med det svaret var jag nöjd. Staten och kyrkan behlöver ju inte tycka lika. De polymoröäsa äktenskapen kan ju ingås inför något miljöpartistiskt kommunalråd. Kravet på polyamorösa äktenskap verkar huvudsakligen drivas av bisexuella miljöpartister, som alltså vill göra äktenskapet till något slags bi-samhälle. De borgerliga vigslarna infördes en gång i tiden för de fall då ingen religiös vigselförrättare vill viga.
Och i det verkliga bisamhället är säsongen snart slut. Verkliga bisamhället är monogama. Drottningen uppvaktas av flera drönare, men hon paras av en enda. Jungfrufödslar förekommer också, vilket jag skrivit om i tidigare inlägg. Så här års är det slutslungat för resten av livet för många äldre biodlare, som säljer sina bisamhällen. Och visst kan man köpa sina första bisamhällen under sensommaren eller hösten. Men det är ingen särskilt bra årstid att starta sin biodling. Men det går. Problemet är inte att det skulle vara särskilt svårt att transportera de nyinköpta bikuporna till sin nya uppställningsplats.
Problemet är snarare den sin oväntat erbjuds att ta över en befintlig biodling knappast har hunnit med nödvändiga planering och förberedelser. Och kanske får dras med felkatiga rammått eller blandfade rammått eller andra provisirier under hela sin tid som biodlare. Det finns sälvfallet pengar att spara på begagnad kupmateriel, men det är inte säkert att man själv trivs med något som har passat någon anna biodlare.
Men det är en bra tid för att studera bilivet i verkligheten. Ta gärna kontakt med någon biodling och be att få vara med vid de ingrepp i kupan som görs under sensommar och höst. Har du tänkt köpa bilitteratur, så satsa gärna på böcker med stora färgplanscher som visar bina i naturlig storlek. Som bioldare måste du kunna konsten att snabbt hitta drottningen på en ram med tusentals bin. Även om drottningen inte är färgmärkt.
Kommentarer
Trackback
