Därför tiger Ohly om sexköpen
Den s.k. Littorin-affären har redan hamnat långt ner på Aftonbladets nätupplaga. Det är som om den moralpaniken har kommit av sig. Cefredaktörern Jan Helin (på semester i Spanien), t.f. ansvariga utgivaren Lena Mellin och pastorsadjunkten Helle Klein har tvingats rycka ut till försvar för snaskerierna. Och frågan är ju om inte före detta lyxhoran Anna, som nu är färdig med sina studier och har ett "bra" jobb är den som har tagit hem spelet. Hon fick den debatt om sexköpslagen, som hon tydligen hade önskat sig.
Men den skamlösa ledartrion på Aftonbladet gömmer sig bakom pressens egna regler, när de försvarar sig. Men snälla, det är väl inga regler som måste följas av offren för journalisthyenornas framfart. Ni har kunnat läsa om avslöjaren, Mattias Carlssons, vilda framfart på Norrlandsvägarna, när han skulle skriva om ett kvinnomord. Det är sånt som Aftonbladet snaskar i. Efter vad som senare har framkommit så dödades Piteå-kvinnan under ett gräl med en annan bilist på en parkeringsplats. Men det visste inte skandalreportern Mattias Carlosson när han med full gaspådrag brakade rakt in i en renflock och kärde ihjäl elva.
Det gällde ju att vara först med nyheten om det skulle visa sig vara ett sexmord. Sådant gillar de på Aftonbladet!
Sex och våld! Det är vad Aftonbladet-journalisterna mestadels försörjer sig på!
Jodå. trots full pådrag blev inte Littorin-affären vad sensationsmakarna hoppades på. Nu i kväll toppas Aftonbladets nätupplaga av ännu ett kvinnomord, som tydligen hade begåtts under ett försök till våldtäkt. Sådant gillar de på Aftonbladet.
Jag har ju nu blivit fullt undervisad aven sign på en annan blogg om medias granskande uppgift. Och offentliga rättegångar har vi ju för att vara tummen i ögat på domstolarna, så att det inte slarvas och oskyldiga blir dömda. Men inte ser jag något av den granskningen i Aftonbladets reportage. Utan det är en beskrivning av vad som hände medan den mördade kvinnan förblödde.
Behöver vi veta det?
Ja, det är alltså frågan. Aftonbladets affärsidé är helt tydligt att få tidningsköparna ur balans redan när de ser löpsedeln, ur balans så att de köper en tidning som de egentligen inte vill köpa. Och att kritisera denna affärsidé, detta snaskande i andras olycka, denna kritik är det yttersta syftet med mina hårda ord mot den yrkeskår som har prostituerat sig till detta: journalisterna!
Som gammal anti-kapitalist har förstås vänsterpartiledaren Lars Ohly genomskådat apspelet, och vägrat delta. Prästsonen och ateisten Lars Ohly har alltså lyckats motstå frestelsen att utnyttja affären politiskt - trots att den kanske hade varit ett bra lockbete för de kvinnliga väljare, som har lockats över till moderaterna av justieminster Beatrice Asks utspel om gredelina kuvert till sexköparna.
Den gamle kommunisten (Ohly kallar sig ju fortfarande så) har väl ett annat klassperspektiv än Aftonbladet-hyenorna, som väl inte direkt tillhör någon underklass. En moderat-minister anklagas för att ha köpt sex av en lyxhora, som har finansierat sina studier med att sälja sex. Hur upprörande är det, sett i ett klasskampsperspektiv underifrån?
Men Ohly vet förstås också att hans tid är utmätt, så här i valstarten. Jag är ganska säker på att han hellre vill tala om moderaternas försämringar för sjukpensionärerna än om moderat-ministerns eventuella sexköp. Minns någon av bloggens läsare över huvud taget något om Ohlys eget Almedals-tal?
Nehej, det enda jag minns av vänsterledarens tal, var att han lancerade sitt eget parti som "välfärdspartiet". Ja, jag blev så insprirad, så att jag åkte till Willys och köpte en ask mjukost för 9:98. Sådant kanske man kan kosta på sig om Ohly får möjlighet att förverkliga sina vallöften. Det är den krassa verkligheten som Helle Klein inte har en aning om. Men Aftonbladets försök att beskriva verkligheten för de missgynnade i allians-Sverige förra året, gav ju inte den norska Skípstedt-koncernen något klirr i kassan. De utförsäkrade har inte råd att köpa tidningar.
Aftonbladet har lyckats dåligt med att driva valrörelse åt Mona Sahlin. Innan tidningen dukade upp Littorin-affären hade moderaterna gått förbi socialdemokraterna i väljarundersökningarna. Detta berodde väl i och för sig inte på att sossarna tappat väljare till modsen. Utan på att de tappat väljare till samarbetspartierna v och mp. Och uppenbarligen försökte Ohly knycka ännu fler väljare från sossarna. Det var väl vad Välfärdsparti-talet gick ut på.
Littorin-affären var kanske snarare ett sätt att möta hotet från vänster än att möta något hot från höger. Och att Ohly inte kan misstänkas för att ha köpt sex, kan vi nog utgå från. För i så fall hade väl det ryktet planterats hos någon borgerlig tidning, som tagit avslöjaren Mattias Carlsson i sin tjänst.
Men man kan förstås spekulera i vad som egentligen hände under de där bjudresorna till gamla Östtyskland, som svenska kommunister åkte på. Men de svenska gästerna betalade väl inget ur egen ficka?
Och det är ju vad moralpaniken handlar om. Ifall man betalade. Inte vad man eventuellt fick för pengarna.
Men det mest intressanta, sett ur teologisk synvinkel, är hur själva det kristna syndabegreppet "prostitueras" av pastorsadjunkten på ledaravdelningen. Den säljande kombinationen sex och moralisk indignation.
Läs även:
http://motdrevet.blogg.se
Men den skamlösa ledartrion på Aftonbladet gömmer sig bakom pressens egna regler, när de försvarar sig. Men snälla, det är väl inga regler som måste följas av offren för journalisthyenornas framfart. Ni har kunnat läsa om avslöjaren, Mattias Carlssons, vilda framfart på Norrlandsvägarna, när han skulle skriva om ett kvinnomord. Det är sånt som Aftonbladet snaskar i. Efter vad som senare har framkommit så dödades Piteå-kvinnan under ett gräl med en annan bilist på en parkeringsplats. Men det visste inte skandalreportern Mattias Carlosson när han med full gaspådrag brakade rakt in i en renflock och kärde ihjäl elva.
Det gällde ju att vara först med nyheten om det skulle visa sig vara ett sexmord. Sådant gillar de på Aftonbladet!
Sex och våld! Det är vad Aftonbladet-journalisterna mestadels försörjer sig på!
Jodå. trots full pådrag blev inte Littorin-affären vad sensationsmakarna hoppades på. Nu i kväll toppas Aftonbladets nätupplaga av ännu ett kvinnomord, som tydligen hade begåtts under ett försök till våldtäkt. Sådant gillar de på Aftonbladet.
Jag har ju nu blivit fullt undervisad aven sign på en annan blogg om medias granskande uppgift. Och offentliga rättegångar har vi ju för att vara tummen i ögat på domstolarna, så att det inte slarvas och oskyldiga blir dömda. Men inte ser jag något av den granskningen i Aftonbladets reportage. Utan det är en beskrivning av vad som hände medan den mördade kvinnan förblödde.
Behöver vi veta det?
Ja, det är alltså frågan. Aftonbladets affärsidé är helt tydligt att få tidningsköparna ur balans redan när de ser löpsedeln, ur balans så att de köper en tidning som de egentligen inte vill köpa. Och att kritisera denna affärsidé, detta snaskande i andras olycka, denna kritik är det yttersta syftet med mina hårda ord mot den yrkeskår som har prostituerat sig till detta: journalisterna!
Som gammal anti-kapitalist har förstås vänsterpartiledaren Lars Ohly genomskådat apspelet, och vägrat delta. Prästsonen och ateisten Lars Ohly har alltså lyckats motstå frestelsen att utnyttja affären politiskt - trots att den kanske hade varit ett bra lockbete för de kvinnliga väljare, som har lockats över till moderaterna av justieminster Beatrice Asks utspel om gredelina kuvert till sexköparna.
Den gamle kommunisten (Ohly kallar sig ju fortfarande så) har väl ett annat klassperspektiv än Aftonbladet-hyenorna, som väl inte direkt tillhör någon underklass. En moderat-minister anklagas för att ha köpt sex av en lyxhora, som har finansierat sina studier med att sälja sex. Hur upprörande är det, sett i ett klasskampsperspektiv underifrån?
Men Ohly vet förstås också att hans tid är utmätt, så här i valstarten. Jag är ganska säker på att han hellre vill tala om moderaternas försämringar för sjukpensionärerna än om moderat-ministerns eventuella sexköp. Minns någon av bloggens läsare över huvud taget något om Ohlys eget Almedals-tal?
Nehej, det enda jag minns av vänsterledarens tal, var att han lancerade sitt eget parti som "välfärdspartiet". Ja, jag blev så insprirad, så att jag åkte till Willys och köpte en ask mjukost för 9:98. Sådant kanske man kan kosta på sig om Ohly får möjlighet att förverkliga sina vallöften. Det är den krassa verkligheten som Helle Klein inte har en aning om. Men Aftonbladets försök att beskriva verkligheten för de missgynnade i allians-Sverige förra året, gav ju inte den norska Skípstedt-koncernen något klirr i kassan. De utförsäkrade har inte råd att köpa tidningar.
Aftonbladet har lyckats dåligt med att driva valrörelse åt Mona Sahlin. Innan tidningen dukade upp Littorin-affären hade moderaterna gått förbi socialdemokraterna i väljarundersökningarna. Detta berodde väl i och för sig inte på att sossarna tappat väljare till modsen. Utan på att de tappat väljare till samarbetspartierna v och mp. Och uppenbarligen försökte Ohly knycka ännu fler väljare från sossarna. Det var väl vad Välfärdsparti-talet gick ut på.
Littorin-affären var kanske snarare ett sätt att möta hotet från vänster än att möta något hot från höger. Och att Ohly inte kan misstänkas för att ha köpt sex, kan vi nog utgå från. För i så fall hade väl det ryktet planterats hos någon borgerlig tidning, som tagit avslöjaren Mattias Carlsson i sin tjänst.
Men man kan förstås spekulera i vad som egentligen hände under de där bjudresorna till gamla Östtyskland, som svenska kommunister åkte på. Men de svenska gästerna betalade väl inget ur egen ficka?
Och det är ju vad moralpaniken handlar om. Ifall man betalade. Inte vad man eventuellt fick för pengarna.
Men det mest intressanta, sett ur teologisk synvinkel, är hur själva det kristna syndabegreppet "prostitueras" av pastorsadjunkten på ledaravdelningen. Den säljande kombinationen sex och moralisk indignation.
Läs även:
http://motdrevet.blogg.se
Kommentarer
Trackback
