larsflemstroms

Tyvärr har det gått en vecka utan något nytt inlägg. Jag har varit sjuk och är det fortfarande. Jag har försökt följa med och kommentera på anda bloggar, och har sedan inte orkat med min egen. Annars brukar jag följa upp mina kommentarer på andra bloggar med ett längre inlägg på min egen blogg.

De ämnen som diskuterats på andra bloggar, där jag har deltagit har handlat om samvetsfrihet (rätt att slippa medverka vid aborter) för vårdpersonal (huvudsakligen inann jag blev sjuk), Israel- Palestinakonflikten samt orsaker till det rödgröna valnederlaget, där jag har försökt lancera linjalresonemanget. Denna debatt har pågått hela tiden sedan valet, och började alltså innan jag blev sjuk.

Linjalresonemanget går ut på följande: Du har en 30 cm lång linjal på ett 100 cm långt bord, som representerar samtliga väljare. Om du flyttar linjalen till höger för att få med mitten blir det en för stor lucka till vänster. Om du i stället flyttar linjalen tíll vänster för att få med dem som har drabbats hårdast av den borgerliga politiken blir det en för stor lucka till höger. Diskussionerna om politiken har varit för högervriden eller för vänstervriden är alltså meningslös. Linjalen är för kort.

Och det gav ingen framgång att komplettera den korta linjalen med två ännu kortare linjaler. Det är tydligt att en av de tre linjalerna krymper de båda andra. Väljarna har sagt bestämt nej till rödgrönt valsamarbete.

Antalet kommentarer som skickas till denna blogg är mycket få i förhållande till antal läsare i genomsnitt. Ungefär 4 /5-delar av alla kommentarer publiceras. En orsak till de få kommentarerna kan vara att samma diskussion har förts på andra bloggar. En annan orsak kan vara att detta inte är en diskussionsblogg av samma slag som exempelvis Aletheia, där bloggägarna kastar ut veritabla brandfackor, som folk känner att de bara måste bemöta.

Syftet med denna blogg är att föra fram mina åsikter, inte att marknadsföra mig själv eller att skapa något slags socialt nätverk med mina läsare. Eller att genom diskussion komma fram till en gemensam ståndpunkt. Utan det handlar mer om "take it och leave it". Gilla mina åsikter eller ogilla dem! Förhoppningsvis ska läsaren finna något som han /hon inte har tänkt på och gillar. Eller att någon som redan tycker som jag ska bli stärkt i sin uppfattning, eventuellt med nya argument. Men reaktionen kan naturligtvis också bli "Det här håller jag absolut inte med om." Hela bloggosfären och pressen står till förfogande för den som vill bekämpa mina åsikter.

Jag tror att de flesta som läser min blogg röstar borgerligt. Det är inte min ambition med denna blogg att försöka ändra på det. Kyrkan ska vara partipolitiskt neutralt, så att vi kan samlas - som privatpersoner - i gemensam kristen tro över partigränserna.

Jag tror att jag uppfattas som relativt kunnig i de ämnen som jag skriver om och kanske oskså att jag är en "god kristen". Men det får stå för dem som tycker det. Jag har undvikit att presentera mig själv på det sättet. Jag tycker inte om när människor radar upp sina "CV:n" för att ge sina argument ökad tyngd.

Jag är inte den person som har skickat en mängd kommentarer, som inte har blivit publicerade, till en annan blogg. Det är ytterst sällan som kommentarer från mig till andra bloggar har refuserats.

Om du är intresserad av Israel- Palestinakonflikten kan du läsa här:
http://www.stefansward.se/2010/10/26/hur-jag-ser-pa-israel-och-mellanostern/