Betonghandsken
Rödgrönt röstfiske. Mona Sahlin, Lars Ohly och Maria Wetterstrand på Stockholm Pride 2010.
Under onsdagen skrev Expressens lösedel om cockbesked för allíansen: "De rödgröna nästan ifatt". Faran med att ta ut segern i förskott kan ju vara att en del´borgerliga väljare tar segern för given och struntar i att rösta. Under onsdagskvällen tog opinionsinistutet avstånd från sin egen undersökning och erkände att den var ett beställningsjobb åt Socialdemokraterna. Resultatet bestäms alltså av beställaren?
Aftonbladet hade en bild på löpsedeln av Vänsterpartiledaren Lars Ohly kyssandes sin sambo sedan åtta år. Nu har han friat. Stackars Mona Sahlin. De socialdemokratiska valstrategerna har fått för sig att de borgerliga valstrategerna "mobbar" Lars Ohly. Men det är väl klart att de påminner de borgerliga välajare, som eventuellt kunnat tänka sig att byta block, om Vänsterpartiets förflutna och anklagar Mona Sahlin för att vara första sosse-ledare som vill samarbeta med ett f.d. kommunistparti.
Jag har skrivit att Vänsterpartiet hade gjort störst nytta för demokratin som ett obundet oppositionsparti till vänster om socialdemokratin. För att framstå som ett verkligt anti-etatablissemangsparti, som varit ett verkligt alternativ för de missnöjda nu som kan befaras proteströsta på Sverigedemokraterna.
Och dessutom hade det ju varit svårare att skrämma de borgerliga marginalväljare, som funderat på att byta block, med kommunistspöket.
Det bästa sättet att hålla Sverigedemokraterna borta från Riksdagen hade varit om de nuvarande riksdagspartierna hade spridit ut sig ordentligt över hela det politiska fältet, från höger tilll vänster, så att det ínte hade blivit något utrymme över för SD. Med ett Vänsterparti, som hade varit tillräckligt anti-etablissemang och tillräckligt mycket emot "den borgerliga ekonomin" och framstått som tillräckligt ekonomiskt ansvarslöst, hade SD inte fått så många röster på att ställa pensionärer mot invandrare.
Pengarna hade räckt till både invandringen och pensionerna. Det hade ju bara varit att trycka mer pengar.
En sådan motsatställning somSD målar upp har ju som förutsättning - förutom att invandringen kostar mer än den ger i form av arbete som utförs av invandrare - att de ekonomiska resurserna är begränsade.
Men det är just argumentet om begränsade resurser som brukar avfärdas som "borgerlig ekonomi" av vänsterpolitiker och deras väljare. Men det är just det argumentet som Mona Sahlin inte vill höra från något medlemsparti i den rödgröna alliansen.
Hon har satt munkavle på Olhy, för att slippa anklagas för ekonomisk ansvarslöshet. I själva verket har Socialdemokraterna, som för två år sedan var nära egen majoritet i Riskdagen, två samarbetspartier som uppfattas som ekonomiskt ansvarslösa.
Med de höga opinionssiffrorna för två är sedan hade Socialdemokraterna bara behövt öka sitt väljarstöd med ett par procentenheter för att få egen majoritet i Riksdagen. För att lyckas med det, hade Socialdemokraterna behövt utföra en balansakt för att vinna borgerliga marginalväljare ur medelklassen utan att tappa kärnväljarna ur arbetarklassen. Mona Sahlin har misslyckats med bägge uppgifterna.
Mona Sahlin har skapat en image kring sig själv som en typisk representant för "vanligt folk". Men det är hon då rakt inte. Hon verkar inte ens veta hur "vanligt folk" tänker. Hon har ingen fingertoppskänsla för vad folk tycker. Hon har stoppat in handen i en betonghandske. Hon har dessutom anklagats för att bry sig mer om´minoriteter än om majoriteter.
